- Blev medlem
- 24 Augusti 2020
- Meddelanden
- 472
- Mottagna reaktioner
- 308
- Poäng
- 477
Hej,
jag har läst många trådar hos er ikväll och fått lite svar på funderingar jag har men har några fler jag hoppas någon av er kan hjälpa mig med.
Bakgrund:
För 8 år sedan tog jag ett personlån för att täcka skulder jag dragit på mig som 18-åring och som då hamnat hos KFM.
Åren gick, jag betalade av detta lån varje månad. Träffade en tjej och vi båda tyckte att en ny bil hade varit kul men då hon inte hade körkort så stod jag på både lånet (även detta ett privatlån för att kunna räkna med det som var kvar i mitt föregående lån) och bilen. Såhär långt frid och fröjd.
Det tog slut mellan oss två och jag fortsatte betala av lånet, blev lite tyngre iomed att jag nu bodde själv och bara hade min ekonomi men jag fick det att fungera.
Jag träffade en till tjej och hon hade barn sen tidigare, bilen jag tidigare köpt blev för liten så jag bytte in den mot en större bil med en summa emellan. Jag utökade alltså då mitt lån med denna summa för tanken var även här att jag skulle få hjälp att betala av den nya bilen.
Jag och hon bestämde oss för att flytta ihop i en rätt dyr lägenhet (runt 12.000 i månaden med el). Första månaden gick bra sen blev hon sjukskriven. FK vägrade betala ut något alls åt henne och hennes dåvarande arbetsgivare ansåg att FK inte godkänt hennes sjukskrivning trots läkarintyg och sa upp henne.
Detta innebar att jag nu stod med dels billån men även hyran och alla räkningar tillhörande lägenheten själv. Det här pågick bra länge och efter någon månad var mina sparpengar slut så för att kunna betala för lägenheten kände jag mig tvungen att ta ytterligare ett lån.. Och det är där allt börjat barka åt h-vete...
Vi låg efter med hyran den månaden så jag kände mig någonstans tvungen att ta det jag blev erbjuden och det var till en ockerränta á 14 procent.
Idag:
Jag bor själv igen då vi separerade. Nu med två lån som kostar mig en bit över 8000 i månaden. Jag har insett att det här inte går då jag med nuvarande hyra, lån och andra räkningar går back mellan 4-6.000 kr i månaden. Därför har jag idag kontaktat skuldrådgivningen i min kommun och väntar på att de ska återkoppla.
Min fråga:
Jag har kollat på lite lösningar och det säger sig självt att jag sitter såpass i skiten så jag inte har råd att betala om någon månad. Jag har 7000 kvar på sparkontot och varje månad måste jag ta några tusen därifrån så med min beräkning klarar jag mig som längst till Oktober...
Jag har alltså skött alla betalningar hittills, inget har ännu gått till inkasso eller KFM, hur stor chans har jag att få igenom en skuldsanering tror ni?
Jag har snabbt räknat ihop och jag har skulder på en bit över 700.000 i skrivande stund...
Den 15 varje månad börjar ångesten komma och den håller i sig tills månaden är slut och jag har kunnat betala alla räkningar utan att behöva hoppa över någon..
Men jag har ett barn på 1 år.. När sparpengarna är slut, vad gör jag då?
Därför funderar jag över det här med skuldsanering. Jag har en hyfsad lön på mitt jobb när jag inte är föräldraledig (hen ska inskolas under senhösten).
Och jag har en bil av årsmodell 2015, uppskattade den på nätet idag och landade på runt 140.000.
Mina frågor kort och koncist är:
Hur stor sannolikhet är det att KFM skulle godkänna en skuldsanering för mig?
Kommer en utmätning göras i samband med en eventuell skuldsanering, trots att jag inte har något hos inkasso eller KFM?
Min bil lär de vilja sälja men jag är i stort behov av den till och från jobbet men även för hämtning och lämning av mitt barn till hens mor. Kommer de ta detta i beaktande?
Jag ber om ursäkt för ett galet långt första inlägg men jag är i upplösningstillstånd... Har inte riktigt insett vilken skit jag sitter i förrän nu....
Stort tacksam för svar!
jag har läst många trådar hos er ikväll och fått lite svar på funderingar jag har men har några fler jag hoppas någon av er kan hjälpa mig med.
Bakgrund:
För 8 år sedan tog jag ett personlån för att täcka skulder jag dragit på mig som 18-åring och som då hamnat hos KFM.
Åren gick, jag betalade av detta lån varje månad. Träffade en tjej och vi båda tyckte att en ny bil hade varit kul men då hon inte hade körkort så stod jag på både lånet (även detta ett privatlån för att kunna räkna med det som var kvar i mitt föregående lån) och bilen. Såhär långt frid och fröjd.
Det tog slut mellan oss två och jag fortsatte betala av lånet, blev lite tyngre iomed att jag nu bodde själv och bara hade min ekonomi men jag fick det att fungera.
Jag träffade en till tjej och hon hade barn sen tidigare, bilen jag tidigare köpt blev för liten så jag bytte in den mot en större bil med en summa emellan. Jag utökade alltså då mitt lån med denna summa för tanken var även här att jag skulle få hjälp att betala av den nya bilen.
Jag och hon bestämde oss för att flytta ihop i en rätt dyr lägenhet (runt 12.000 i månaden med el). Första månaden gick bra sen blev hon sjukskriven. FK vägrade betala ut något alls åt henne och hennes dåvarande arbetsgivare ansåg att FK inte godkänt hennes sjukskrivning trots läkarintyg och sa upp henne.
Detta innebar att jag nu stod med dels billån men även hyran och alla räkningar tillhörande lägenheten själv. Det här pågick bra länge och efter någon månad var mina sparpengar slut så för att kunna betala för lägenheten kände jag mig tvungen att ta ytterligare ett lån.. Och det är där allt börjat barka åt h-vete...
Vi låg efter med hyran den månaden så jag kände mig någonstans tvungen att ta det jag blev erbjuden och det var till en ockerränta á 14 procent.
Idag:
Jag bor själv igen då vi separerade. Nu med två lån som kostar mig en bit över 8000 i månaden. Jag har insett att det här inte går då jag med nuvarande hyra, lån och andra räkningar går back mellan 4-6.000 kr i månaden. Därför har jag idag kontaktat skuldrådgivningen i min kommun och väntar på att de ska återkoppla.
Min fråga:
Jag har kollat på lite lösningar och det säger sig självt att jag sitter såpass i skiten så jag inte har råd att betala om någon månad. Jag har 7000 kvar på sparkontot och varje månad måste jag ta några tusen därifrån så med min beräkning klarar jag mig som längst till Oktober...
Jag har alltså skött alla betalningar hittills, inget har ännu gått till inkasso eller KFM, hur stor chans har jag att få igenom en skuldsanering tror ni?
Jag har snabbt räknat ihop och jag har skulder på en bit över 700.000 i skrivande stund...
Den 15 varje månad börjar ångesten komma och den håller i sig tills månaden är slut och jag har kunnat betala alla räkningar utan att behöva hoppa över någon..
Men jag har ett barn på 1 år.. När sparpengarna är slut, vad gör jag då?
Därför funderar jag över det här med skuldsanering. Jag har en hyfsad lön på mitt jobb när jag inte är föräldraledig (hen ska inskolas under senhösten).
Och jag har en bil av årsmodell 2015, uppskattade den på nätet idag och landade på runt 140.000.
Mina frågor kort och koncist är:
Hur stor sannolikhet är det att KFM skulle godkänna en skuldsanering för mig?
Kommer en utmätning göras i samband med en eventuell skuldsanering, trots att jag inte har något hos inkasso eller KFM?
Min bil lär de vilja sälja men jag är i stort behov av den till och från jobbet men även för hämtning och lämning av mitt barn till hens mor. Kommer de ta detta i beaktande?
Jag ber om ursäkt för ett galet långt första inlägg men jag är i upplösningstillstånd... Har inte riktigt insett vilken skit jag sitter i förrän nu....
Stort tacksam för svar!