Kaosartad ekonomi, vad göra? Sannolikheten att få en skuldsanering

[lazytrack]

Jag hoppas ju naturligtvis att det går vägen! Och jag håller med om att om du har kommit till den punkten som du verkar är det bästa att släppa och försöka lägga upp buffert, köpa på dig sådant som du vet kommer behövas som vinterkläder etc.

Tack snälla för ditt svar!!
Nånstans i allt är nog ändå uppgivenheten det som slår hårdast...

 

[Jenka]

Hej,
jag har läst många trådar hos er ikväll och fått lite svar på funderingar jag har men har några fler jag hoppas någon av er kan hjälpa mig med.

Bakgrund:
För 8 år sedan tog jag ett personlån för att täcka skulder jag dragit på mig som 18-åring och som då hamnat hos KFM.
Åren gick, jag betalade av detta lån varje månad. Träffade en tjej och vi båda tyckte att en ny bil hade varit kul men då hon inte hade körkort så stod jag på både lånet (även detta ett privatlån för att kunna räkna med det som var kvar i mitt föregående lån) och bilen. Såhär långt frid och fröjd.
Det tog slut mellan oss två och jag fortsatte betala av lånet, blev lite tyngre iomed att jag nu bodde själv och bara hade min ekonomi men jag fick det att fungera.

Jag träffade en till tjej och hon hade barn sen tidigare, bilen jag tidigare köpt blev för liten så jag bytte in den mot en större bil med en summa emellan. Jag utökade alltså då mitt lån med denna summa för tanken var även här att jag skulle få hjälp att betala av den nya bilen.
Jag och hon bestämde oss för att flytta ihop i en rätt dyr lägenhet (runt 12.000 i månaden med el). Första månaden gick bra sen blev hon sjukskriven. FK vägrade betala ut något alls åt henne och hennes dåvarande arbetsgivare ansåg att FK inte godkänt hennes sjukskrivning trots läkarintyg och sa upp henne.
Detta innebar att jag nu stod med dels billån men även hyran och alla räkningar tillhörande lägenheten själv. Det här pågick bra länge och efter någon månad var mina sparpengar slut så för att kunna betala för lägenheten kände jag mig tvungen att ta ytterligare ett lån.. Och det är där allt börjat barka åt h-vete...
Vi låg efter med hyran den månaden så jag kände mig någonstans tvungen att ta det jag blev erbjuden och det var till en ockerränta á 14 procent.

Idag:
Jag bor själv igen då vi separerade. Nu med två lån som kostar mig en bit över 8000 i månaden. Jag har insett att det här inte går då jag med nuvarande hyra, lån och andra räkningar går back mellan 4-6.000 kr i månaden. Därför har jag idag kontaktat skuldrådgivningen i min kommun och väntar på att de ska återkoppla.

Min fråga:
Jag har kollat på lite lösningar och det säger sig självt att jag sitter såpass i skiten så jag inte har råd att betala om någon månad. Jag har 7000 kvar på sparkontot och varje månad måste jag ta några tusen därifrån så med min beräkning klarar jag mig som längst till Oktober...

Jag har alltså skött alla betalningar hittills, inget har ännu gått till inkasso eller KFM, hur stor chans har jag att få igenom en skuldsanering tror ni?
Jag har snabbt räknat ihop och jag har skulder på en bit över 700.000 i skrivande stund...
Den 15 varje månad börjar ångesten komma och den håller i sig tills månaden är slut och jag har kunnat betala alla räkningar utan att behöva hoppa över någon..
Men jag har ett barn på 1 år.. När sparpengarna är slut, vad gör jag då?

Därför funderar jag över det här med skuldsanering. Jag har en hyfsad lön på mitt jobb när jag inte är föräldraledig (hen ska inskolas under senhösten).
Och jag har en bil av årsmodell 2015, uppskattade den på nätet idag och landade på runt 140.000.

Mina frågor kort och koncist är:
Hur stor sannolikhet är det att KFM skulle godkänna en skuldsanering för mig?
Kommer en utmätning göras i samband med en eventuell skuldsanering, trots att jag inte har något hos inkasso eller KFM?
Min bil lär de vilja sälja men jag är i stort behov av den till och från jobbet men även för hämtning och lämning av mitt barn till hens mor. Kommer de ta detta i beaktande?

Jag ber om ursäkt för ett galet långt första inlägg men jag är i upplösningstillstånd... Har inte riktigt insett vilken skit jag sitter i förrän nu....

Stort tacksam för svar!

Hej,

Jag vill verkligen be om ursäkt för både mig själv och onetwo som kapade din tråd genom åsiktsskillnader om börshandel! Det var initialt mitt fel då jag inte hade behövt nämna något om VARFÖR min gubbe som han gjorde.

Jag ville bara väl genom att tipsa om amorteringsfritt på Swedbank. Visst, lånet försvinner inte och du måste ju i alla fall betala räntan, men det kan ju som någon skrev här inne vara en tillfällig lättnad för att kunna släcka något med högre ränta.

Jag tror att du kommer att fixa det här!

Allt gott!!!

 

[lazytrack]

Hej,

Jag vill verkligen be om ursäkt för både mig själv och onetwo som kapade din tråd genom åsiktsskillnader om börshandel! Det var initialt mitt fel då jag inte hade behövt nämna något om VARFÖR min gubbe som han gjorde.

Jag ville bara väl genom att tipsa om amorteringsfritt på Swedbank. Visst, lånet försvinner inte och du måste ju i alla fall betala räntan, men det kan ju som någon skrev här inne vara en tillfällig lättnad för att kunna släcka något med högre ränta.

Jag tror att du kommer att fixa det här!

Allt gott!!!

Ingen fara på loftet
Jag tog upp det med min skuldrådgivare och han sa att i slutändan kommer ju amorteringen tillbaka och jag hamnar på samma plats som nu... Och skulle jag få amorteringsfritt, om än bara för några månader, skulle det handla om 1500-2000 vilket mina andra skulder skulle äta upp rätt fort..

Kruxet är att jag har inte råd med lånen. Hade det varit ett lån och krediterna - ja, jag hade endast haft någon tusenlapp på kontot men jag hade gått runt. Men även utan krediterna kommer jag leva en bra bit under existens minimum... Därav hans rekommendation att söka sanering.

Tack för dina fina ord och jag tackar ödmjukast för tipset!

 

[lazytrack]

En liten uppdatering här då om nu någon är intresserad:

Bilen såldes. Tyvärr inte till det pris jag och firman jag sålde via hoppats på...
Men pengarna räckte för att täcka en begagnad bil för 25k och alla "mindre" skulder.
Det som är kvar nu är mina två stora banklån på totalt runt 700.000

Enligt min budget och skuldrådgivare och min ekonomi anses jag fortfarande leva under existens minimum så sen förra månaden betalas inte lånen av...

Påväg in i månad tre sen ansökan om skusan skickades in...
12 år i det här jäkla träsket. Kan det kanske vara så att jag äntligen får en mållinje att blicka upp mot?

God natt på er.

 

[Ny2018]

En liten uppdatering här då om nu någon är intresserad:

Bilen såldes. Tyvärr inte till det pris jag och firman jag sålde via hoppats på...
Men pengarna räckte för att täcka en begagnad bil för 25k och alla "mindre" skulder.
Det som är kvar nu är mina två stora banklån på totalt runt 700.000

Enligt min budget och skuldrådgivare och min ekonomi anses jag fortfarande leva under existens minimum så sen förra månaden betalas inte lånen av...

Påväg in i månad tre sen ansökan om skusan skickades in...
12 år i det här jäkla träsket. Kan det kanske vara så att jag äntligen får en mållinje att blicka upp mot?

God natt på er.

Klart att det finns en mållinje!
Jag fick min första inkasso någonsin 2018 och har i november avverkat 2 år på min sanering. Ge inte upp. ❤️

 

[pala87]

Har läst igenom allt i forumet. Känns som att du bara ser i nuet och att dessa kostnader är fadta många år i framtiden.

Du kan försöka få ner kostnaden i hyran. Du kan vänta några månader tills du kan flytta?
Har du HSB så börja bospara. 1-5 poäng 100-500 kr i månaden ger förtur. Även sätt upp dig i bostadskö överallt.

Sen kan du försöka få bättre lån och lägre kostnad. Försök inte köpa saker på avbetalning heller. Där har du mycket att tjäna!

Har du behov av alla försäkringar? Se över vad du har i facket så du inte betalar dubbla!

 

[lazytrack]

Klart att det finns en mållinje!
Jag fick min första inkasso någonsin 2018 och har i november avverkat 2 år på min sanering. Ge inte upp. ❤️

Tack snälla! Och vad kul att din sanering gick igenom, inte långt kvar så är du framme!! Något pandemin visat är att tiden flyger fram även när man kan tycka den borde gå som långsammast..

Har läst igenom allt i forumet. Känns som att du bara ser i nuet och att dessa kostnader är fadta många år i framtiden.

Du kan försöka få ner kostnaden i hyran. Du kan vänta några månader tills du kan flytta?
Har du HSB så börja bospara. 1-5 poäng 100-500 kr i månaden ger förtur. Även sätt upp dig i bostadskö överallt.

Sen kan du försöka få bättre lån och lägre kostnad. Försök inte köpa saker på avbetalning heller. Där har du mycket att tjäna!

Har du behov av alla försäkringar? Se över vad du har i facket så du inte betalar dubbla!

Jag förstår inte vad du menar i första stycket?
Om du menar att jag bara ser i nuet kan jag upplysa dig om att jag suttit i den här sitsen i 12 år, så nej, det är ingen ny sits jag sitter i och som jag tar mig ur utan hjälp....

Jag kan inte få ner hyran av den anledningen att jag inte får lägenhet hos någon annan aktör och där jag bor nu måste jag ha bott ett år innan jag kan byta och då måste jag själv hitta någon att byta med. De flesta som vill ha en tvåa har en trea eller större och vill byta ner sig och med tanke på hur mycket bostadsbrist det är där jag bor är treorna bra mycket dyrare. Att flytta till en etta är uteslutet då jag har barn.

Jag har inga pengar att spara.... Jag har levt på minus i flera års tid, därför jag sitter där jag sitter...
Jag står i bostadskö överallt i den här stan och har flera år hos vissa aktörer men det räcker inte då man måste ha upp mot 10-15 år minst innan man hamnar som etta i kön.

Har även provat få bättre lån utan resultat. Provat omförhandla mina befintliga lån utan resultat. Jag tar inget på avbetalning och har inte gjort sen snart ett år tillbaka, jag har sagt upp alla kreditkort osv.

Ja. Då jag gått ur facket är jag i behov av försäkringarna och varken jag eller mitt barn kommer gå oförsäkrade...
Är dock med i a-kassan så det är lugnt.

Tack för ditt inlägg! Menar inte att verka som jag snäser men försökte kort och koncist svara på ditt inlägg.

 

[Doodles]

Tack snälla! Och vad kul att din sanering gick igenom, inte långt kvar så är du framme!! Något pandemin visat är att tiden flyger fram även när man kan tycka den borde gå som långsammast..



Jag förstår inte vad du menar i första stycket?
Om du menar att jag bara ser i nuet kan jag upplysa dig om att jag suttit i den här sitsen i 12 år, så nej, det är ingen ny sits jag sitter i och som jag tar mig ur utan hjälp....

Jag kan inte få ner hyran av den anledningen att jag inte får lägenhet hos någon annan aktör och där jag bor nu måste jag ha bott ett år innan jag kan byta och då måste jag själv hitta någon att byta med. De flesta som vill ha en tvåa har en trea eller större och vill byta ner sig och med tanke på hur mycket bostadsbrist det är där jag bor är treorna bra mycket dyrare. Att flytta till en etta är uteslutet då jag har barn.

Jag har inga pengar att spara.... Jag har levt på minus i flera års tid, därför jag sitter där jag sitter...
Jag står i bostadskö överallt i den här stan och har flera år hos vissa aktörer men det räcker inte då man måste ha upp mot 10-15 år minst innan man hamnar som etta i kön.

Har även provat få bättre lån utan resultat. Provat omförhandla mina befintliga lån utan resultat. Jag tar inget på avbetalning och har inte gjort sen snart ett år tillbaka, jag har sagt upp alla kreditkort osv.

Ja. Då jag gått ur facket är jag i behov av försäkringarna och varken jag eller mitt barn kommer gå oförsäkrade...
Är dock med i a-kassan så det är lugnt.

Tack för ditt inlägg! Menar inte att verka som jag snäser men försökte kort och koncist svara på ditt inlägg.

Hej!
Du skulle kunna hyra ut ett rum i lägenheten. Jag planerade om min 2a så mitt stora sovrum funkade för studenter, allt för att få loss extra pengar under några månader. Tänk dig 4000kr extra i månader. Under en begränsad tid. Det funkar faktiskt. Sedan bör man kanske inte utesluta några alternativ. Varför ingen etta? Många har flera barn i 2or, och det funkar. Plånboken styr, så är det ju. Lycka till!

 

[Ny2018]

Tack snälla! Och vad kul att din sanering gick igenom, inte långt kvar så är du framme!! Något pandemin visat är att tiden flyger fram även när man kan tycka den borde gå som långsammast..



Jag förstår inte vad du menar i första stycket?
Om du menar att jag bara ser i nuet kan jag upplysa dig om att jag suttit i den här sitsen i 12 år, så nej, det är ingen ny sits jag sitter i och som jag tar mig ur utan hjälp....

Jag kan inte få ner hyran av den anledningen att jag inte får lägenhet hos någon annan aktör och där jag bor nu måste jag ha bott ett år innan jag kan byta och då måste jag själv hitta någon att byta med. De flesta som vill ha en tvåa har en trea eller större och vill byta ner sig och med tanke på hur mycket bostadsbrist det är där jag bor är treorna bra mycket dyrare. Att flytta till en etta är uteslutet då jag har barn.

Jag har inga pengar att spara.... Jag har levt på minus i flera års tid, därför jag sitter där jag sitter...
Jag står i bostadskö överallt i den här stan och har flera år hos vissa aktörer men det räcker inte då man måste ha upp mot 10-15 år minst innan man hamnar som etta i kön.

Har även provat få bättre lån utan resultat. Provat omförhandla mina befintliga lån utan resultat. Jag tar inget på avbetalning och har inte gjort sen snart ett år tillbaka, jag har sagt upp alla kreditkort osv.

Ja. Då jag gått ur facket är jag i behov av försäkringarna och varken jag eller mitt barn kommer gå oförsäkrade...
Är dock med i a-kassan så det är lugnt.

Tack för ditt inlägg! Menar inte att verka som jag snäser men försökte kort och koncist svara på ditt inlägg.

Tre år kvar, känns som en evighet men i december kan jag säga 2 år och 11 månader den känns bättre. -

 

[lazytrack]

Fick häromveckan beslut om inledande vilket verkligen fick en stor tung sten att lätta från mina axlar.

Handläggaren på KFM var dock tydlig med att det var på gärsgårn att mitt inledande gick igenom pga min ålder. Däremot ansågs det att pga skuldernas omfattning under så lång tid ska jag få inledande.

Är dock oerhört nervös att beslutet inte kommer gå igenom till syvende och sist... Hur orolig behöver jag vara? Jag är kvalificerat insolvent enligt hen på kfm, så jag är inte orolig sett ur det perspektivet. Däremot är jag lite orolig över att de jag lånat av ska hitta på nåt så jag får avslag... Hur stor är risken tror ni?

Utöver det har en elektronikjätte gjort en felaktig kreditupplysning på mig då de undrade om jag ville bli medlem men inte alls nämnde att det handlade om kreditkort... Så fort jag fick upplysningskopian avbröt jag allt såklart, så krediten är upphävd men dom vägrar kontakta UC och ta bort upplysningen? Jag är riktigt orolig att det ska sätta käppar i hjulet för mig...
Upplysningen togs typ veckan efter jag hade ansökt om sanering.

Ursäkta om det blev luddigt, har en liten som lever låda här hemma så det här inlägget har tagit närmare 30 min att få iväg..