Vad jobbar ni med?

[Ninna245]

Alltså.

Vi är alla individer, och vi alla har nog olika förutsättningar för att tycka X sak är jobbig i Y sammanhang.
Man kan debattera i all oändlighet om att ett yrke är mer utsatt eller jobbigt än ett annat, vilket fortfarande är väldigt individuellt.

Det finns, för att dra relevans till det argument som förts de senaste sidorna:
Sjuksköterskor som har och speciellt under pandemi-tiderna, haft, en helt otroligt ansträngd situation.
Samtidigt som det finns sjuksköterskor inom vissa områden som inte har det särskilt ansträngt.
"Sjuksköterska" är ett ganska brett område, och det beror ju självklart extremt mycket på vad för avdelning eller område du arbetar med.

"Sjuksköterska" är, på något konstigt sätt, trots att det kräver högskole-utbildning, ofta inräknat som ett "arbetar-yrke" i allmän folkbild (Förstår inte varför, då det som sagt kräver högskole-utbildning.) Och dessa yrken är oftast väldigt beroende utav sina fackförbund när det kommer till lönen.
Och då det är Vision(Som generellt är ett rätt dåligt/vekt fackförbund vid förhandlingar) sköts alla förhandlingar gällande löner lokalt, inte bara i region, utan baserat på arbetsplats. Detta gör att det är en stor skillnad i löner för detta yrke.
Det finns arbetsplatser där sjuksköterskor har bra betalt, det finns också på grund utav ovan, arbetsplatser där sjuksköterskor har sämre betalt.

Man kan inte dra alla över en kam, är vad jag försöker att säga.

Och sen kommer man, oavsett om man är taxi-chaufför, sjuksköterska, lastbilsförare, IT-tekniker, lärare eller vad som helst, alltid tycka att man förtjänar en högre lön än man har.
Det är mänskligt. Vi vill alltid ha mer.
Sen kan vi aldrig sätta oss in i hur ett visst yrke är för en viss person, för vi sitter inte i deras sits. Vi kan tycka att de har det hur glassigt eller jobbigt som helst, men det kan vi aldrig veta.
Jag har naturligtvis själv också fördomar om vissa yrkesgrupper och att de "har det lätt eller svårt", precis som alla andra människor.

Nu blev det ett mycket längre inlägg än jag hade tänkt här, ber om ursäkt för det.


Men i allmänhet så är det följande som gäller, i en marknadsekonomi, då människor är resurser;
Arbetar du inte i ett brist-yrke? - Då sätts din lön efter hur pass starkt fackförbund du har.
Arbetar du i ett brist-yrke? - Då har du en extremt bra möjlighet att påverka din lön själv, på grund utav att arbetsgivarna helt enkelt inte får tag på tillräckligt med kompetent folk för yrket.

För sjuksköterskor är det Vårdförbundet som är fackförbund, inte Vision. SKL bedriver kartell när det kommer till sjuksköterskors löner, så man har ganska liten möjlighet att påverka sin lön trots bristyrke. Det pågår ett gediget arbete just nu faktiskt inom SKL att begränsa lönerna för just sjuksköterskor. Beräknas vara klart till sommaren/hösten.

 

[Brorsan]

Du citerar fel person…

Ber om ursäkt för detta.

 

[Brorsan]

Min erfarenhet av livet är att de som snackar mest och gör minst brukar ha de högsta lönerna. Tror det gäller de flesta yrken. Likaså att de som säger att de har så oerhört mycket att göra oftast har minst att göra, de hinner ju faktiskt att tala om hur mycket de har att göra. Har man häcken full hinner man inte det. Vi vanliga knegare ska nog försöka att förstå att vi alla sitter i samma båt och istället för att rikta vår frustration mot varandra rikta den mot dem som har makten i vårt så kallade demokratiska samhälle.

För mig är känslan rätt mycket det motsatta. Jag tycker allt som oftast att jag egentligen har för bra betalt i förhållande till vad jag gör.
Dessutom tycker jag att jag har det lite för bra, behöver jag gå till tandläkare, vårdcentral eller vad sjutton som helst så kan jag göra det. Eller om jag bara känner för en långlunch med en promenad runt området. Visst har jag deadlines, mycket att göra och ganska spretiga och röriga dagar med saker som kräver min uppmärksamhet från alla håll. Men på det stora hela har jag det nu oförskämt bra. Men det är inte så att jag klagar över det, iaf inte mycket.
Haft lite samtal med chefen om det och han tycker inte alls som jag :-/

 

[Ny2018]

Du får säga till din chef att du tänkt att gå ner i tid och fråga hur h*n ska lösa de 2 sista timmarna så får du se reaktionen..

Ja det håller jag med om, svårt att hitta tillförlitlig personal också om man nu ska anställa..

Ärligt talat så tror jag att man istället tar bort ett helt pass istället för två timmar. Det är helt orealistiskt att förkorta arbetstid på det viset.

 

[Ny2018]

...Fast samtidigt ett industriarbete är fysiskt ganska påfrestande. Du andas in giftiga gaser, blir skitig, träffar inte människor. Du står bredvid svarven eller i en gruva och jobbar arslet av dig.

En sjuksköterska jobbar "i värmen" med människor, många kollegor, trevliga fikarum, ganska chill jobb överlag.

Nu kanske jag trampar några på fötterna - vill vara tydlig med att jag menar inte ALLA men lärare+sjuksköterskor klagar fan konstant, alltid usel lön och uselt jobb. När dm de facto har det mycket bättre än många andra yrkeskategorier.

Nja, femtontimmars pass på natten är inte så chill om man inte får möjlighet till någon paus.

 

[AphexTwin]

Men för h-vet..Inte SÅ chill att vara ssk på iva o se patienter avlida ensamma pga totalt besöksförbud under pandemi. Inte SÅ chill att ta svåra samtal el som läkare lämna svåra besked om liv o död. Att vi har folk som kan byta våra organ om d behövs. Att våra poliser finns där för oss, att lärarna rustar våra barn med kunskap.

Du bevisade ju hans poäng rätt tydligt i ditt svar tyvärr.

 

[evilina]

Ärligt talat så tror jag att man istället tar bort ett helt pass istället för två timmar. Det är helt orealistiskt att förkorta arbetstid på det viset.

Det kan tyckas men samtidigt så har ju arbetstagaren rätt till antingen ta bort hela dagar eller vissa tider

 

[Ninna245]

Ärligt talat så tror jag att man istället tar bort ett helt pass istället för två timmar. Det är helt orealistiskt att förkorta arbetstid på det viset.

Man har lagen på sin sida att få förkorta pass om det är det man behöver. Jag gjorde det under flera år inom vården.

 

[Aldrigstanna]

Nu jobbar jah förvisso inom psykiatri som ssk men har aldrig varit med om att jag eller någon kollega har blivit beordrad att jobba. Alltså inte en enda gång under 12 år. Det måste vara inom somatiska sjukvårdsavdelningar enbart som man håller på så.
Det jag inte förstår är varför man inte byter inriktning, om det är så dåligt som det beskrivs i tråden? Jobba 18 timmars pass? Beordra? Under 40 k? Varför jobbar man kvar och inte byter mot något bättre? Låter bizzart. Självskadebeteende? Finns ju hur. Många olika jobb som helst som ssk.

 

[Ninna245]

Nu jobbar jah förvisso inom psykiatri som ssk men har aldrig varit med om att jag eller någon kollega har blivit beordrad att jobba. Alltså inte en enda gång under 12 år. Det måste vara inom somatiska sjukvårdsavdelningar enbart som man håller på så.
Det jag inte förstår är varför man inte byter inriktning, om det är så dåligt som det beskrivs i tråden? Jobba 18 timmars pass? Beordra? Under 40 k? Varför jobbar man kvar och inte byter mot något bättre? Låter bizzart. Självskadebeteende? Finns ju hur. Många olika jobb som helst som ssk.

För att man brinner för ett visst område och har kanske specialiserat sig? Jag skulle aldrig för mitt liv vilja jobba med psykiatri tex. Det lockar inte det minsta. Och det är väl ett välkänt fenomen att det är inom somatiken det beordras hej vilt, akutmottagningarna har det oftast värst.