Skuldsaneringstråden

[conversar roto]

Har 24 inbetalningar kvar och vill bara att dessa två år ska rusa förbi i expressfart och jag ska vakna upp och helt plötsligt få rå om hela min lön själv! Åren på existensminimum börjar sätta sina spår. Garderoben är ju lagom upplyftande, bilen kommer krascha inom två månader, och livet består av den ständiga uppgiften att trolla fram mat på bordet och tänderna är trasiga, hälsan har rasat men vikten har ökat. Måste bara klara av att härda ut 2 år till! Och måste hålla mig frisk för ekonomin klarar inte en sjukskrivning.

I hear ya :-( Har två år kvar (20 betalningar) men måste säga, det känns lättare när man räknar i betalningar och inte i år! 20 är ju inte så många :-D
Som Kimsan säger, jag är riktigt blessed som har fått skuldsanering enligt nya lagen och bara tre år dessutom (dock kontrollerad två år till på det, "bara" betalningsfri....), men det är ett jäkla bajs ändå. Känns som att allt som kan gå fel kommer att göra det. Är jätterädd för att få en stor skuld igen och utmätning så jag inte klarar skuldsaneringen. Eller att man blir sjukskriven och tappar i inkomst. Jag biter på naglarna konstant. Måste nästan gå och prata med nån om det snart tror jag....
Mina barn, eller rättare sagt ett av dem, är väldigt hagalen och går på en skola där MÅNGA har rika föräldrar.. de åker hit och dit och får allt de pekar på. Han förstår inte att han inte kan få och han nöjer sig inte med glass och bad. Och jag känner med honom för jag vet hur det är i den där åldern då man "måste" han en viss tröja osv. Tycker livet är jättesvårt. Inte bara för barnens skull utan för detta att hela tiden vara på sin vakt och rädd, i en utsatt position liksom.
Jag vill ha hela min lön! Och ta hand om den själv! Ghaaaaa.

 

[Ny2018]

I hear ya :-( Har två år kvar (20 betalningar) men måste säga, det känns lättare när man räknar i betalningar och inte i år! 20 är ju inte så många :-D
Som Kimsan säger, jag är riktigt blessed som har fått skuldsanering enligt nya lagen och bara tre år dessutom (dock kontrollerad två år till på det, "bara" betalningsfri....), men det är ett jäkla bajs ändå. Känns som att allt som kan gå fel kommer att göra det. Är jätterädd för att få en stor skuld igen och utmätning så jag inte klarar skuldsaneringen. Eller att man blir sjukskriven och tappar i inkomst. Jag biter på naglarna konstant. Måste nästan gå och prata med nån om det snart tror jag....
Mina barn, eller rättare sagt ett av dem, är väldigt hagalen och går på en skola där MÅNGA har rika föräldrar.. de åker hit och dit och får allt de pekar på. Han förstår inte att han inte kan få och han nöjer sig inte med glass och bad. Och jag känner med honom för jag vet hur det är i den där åldern då man "måste" han en viss tröja osv. Tycker livet är jättesvårt. Inte bara för barnens skull utan för detta att hela tiden vara på sin vakt och rädd, i en utsatt position liksom.
Jag vill ha hela min lön! Och ta hand om den själv! Ghaaaaa.

Jag tror inte att dina barn kommer som vuxna komma ihåg och sakna det materiella de inte fick utan den kärlek de får som de däremot kommit ihåg om de inte fick den. Vet att det är tufft att stå emot men låt inte det dåliga samvetet förstöra ditt måeende. Tre år är en kort tid av resten av framtiden.❤️

 

[Pårättväg.]

I hear ya :-( Har två år kvar (20 betalningar) men måste säga, det känns lättare när man räknar i betalningar och inte i år! 20 är ju inte så många :-D
Som Kimsan säger, jag är riktigt blessed som har fått skuldsanering enligt nya lagen och bara tre år dessutom (dock kontrollerad två år till på det, "bara" betalningsfri....), men det är ett jäkla bajs ändå. Känns som att allt som kan gå fel kommer att göra det. Är jätterädd för att få en stor skuld igen och utmätning så jag inte klarar skuldsaneringen. Eller att man blir sjukskriven och tappar i inkomst. Jag biter på naglarna konstant. Måste nästan gå och prata med nån om det snart tror jag....
Mina barn, eller rättare sagt ett av dem, är väldigt hagalen och går på en skola där MÅNGA har rika föräldrar.. de åker hit och dit och får allt de pekar på. Han förstår inte att han inte kan få och han nöjer sig inte med glass och bad. Och jag känner med honom för jag vet hur det är i den där åldern då man "måste" han en viss tröja osv. Tycker livet är jättesvårt. Inte bara för barnens skull utan för detta att hela tiden vara på sin vakt och rädd, i en utsatt position liksom.
Jag vill ha hela min lön! Och ta hand om den själv! Ghaaaaa.

Du fixar det!
Hur lyckades du få på bara tre år?

 

[conversar roto]

Jag tror inte att dina barn kommer som vuxna komma ihåg och sakna det materiella de inte fick utan den kärlek de får som de däremot kommit ihåg om de inte fick den. Vet att det är tufft att stå emot men låt inte det dåliga samvetet förstöra ditt måeende. Tre år är en kort tid av resten av framtiden.❤️

Tack! Fint tänkt, hoppas det är sant

 

[conversar roto]

Du fixar det!
Hur lyckades du få på bara tre år?

Främsta anledningen var att jag har barn i skolåldern som har levt/kommer leva med svårt skuldsatta föräldrar under nästan hela sin uppväxt. Spelade också in att de har speciella behov, en ganska svårt. Vill tillägga också att jag skrev i ansökan att jag ANSÖKTE OM kortare betalningstid, helst tre år, och varför... Vet inte om de tänker på det automatiskt annars, det är ju ganska nytt.

 

[Pårättväg.]

Främsta anledningen var att jag har barn i skolåldern som har levt/kommer leva med svårt skuldsatta föräldrar under nästan hela sin uppväxt. Spelade också in att de har speciella behov, en ganska svårt. Vill tillägga också att jag skrev i ansökan att jag ANSÖKTE OM kortare betalningstid, helst tre år, och varför... Vet inte om de tänker på det automatiskt annars, det är ju ganska nytt.

Tack!
De gjorde helt rätt som gav er tre år!

 

[hollygolightly]

I hear ya :-( Har två år kvar (20 betalningar) men måste säga, det känns lättare när man räknar i betalningar och inte i år! 20 är ju inte så många :-D
Som Kimsan säger, jag är riktigt blessed som har fått skuldsanering enligt nya lagen och bara tre år dessutom (dock kontrollerad två år till på det, "bara" betalningsfri....), men det är ett jäkla bajs ändå. Känns som att allt som kan gå fel kommer att göra det. Är jätterädd för att få en stor skuld igen och utmätning så jag inte klarar skuldsaneringen. Eller att man blir sjukskriven och tappar i inkomst. Jag biter på naglarna konstant. Måste nästan gå och prata med nån om det snart tror jag....
Mina barn, eller rättare sagt ett av dem, är väldigt hagalen och går på en skola där MÅNGA har rika föräldrar.. de åker hit och dit och får allt de pekar på. Han förstår inte att han inte kan få och han nöjer sig inte med glass och bad. Och jag känner med honom för jag vet hur det är i den där åldern då man "måste" han en viss tröja osv. Tycker livet är jättesvårt. Inte bara för barnens skull utan för detta att hela tiden vara på sin vakt och rädd, i en utsatt position liksom.
Jag vill ha hela min lön! Och ta hand om den själv! Ghaaaaa.

Mina barn är nog något yngre än dina, men jag förstår verkligen känslan av att inte kunna ge sina barn det som andra bara tar för givet att alla får. Däribland semesterresor till spännande ställen. Vi lever bland medelklassföräldrar som verkar fika ute alltid, inte får ångest när bilen strejkar, kan köpa kläder utan att kolla på prislappen först, kan boka teaterföreställningar utan att bli ruinerade osv. Jag tror dessvärre att det är oundvikligt att man jämför sig med andra. Och det svider i hjärtat när man inte kan ge barnen det där extra. Tror som Ny2018 skrev att det viktigaste man kan ge är sådant som inte kostar nåt, kärlek och närvaro och din tid.

 

[KassaKon]

Hoppas att du ändå kan hitta stunder då livet är mer än en nedräkning till slutdatumet. Ta en lång vårpromenad för att skingra tankarna, åk ut till skogen i din skruttiga bil och njut av en kopp kaffe, åk till bibblan och låna en bok om hur du kan laga billig men bra mat.
Bra kämpat, snart är du framme!

Jag har tre år kvar av betalningar i sommar, fyra tills skuldsaneringen är slut. Vi har det helt ok, kanske inte blir någon festlig semesterresa för barnen men de nöjer sig om de får bada och äta glass. Vi är förebilder för den nya miljörörelsen, ingen flygskam här inte

Ja, vi kämpar ju på! Tyvärr kan jag inte säga detsamma om flyget då jag numera flygpendlar till jobbet, oops...

 

[KassaKon]

Mina barn är nog något yngre än dina, men jag förstår verkligen känslan av att inte kunna ge sina barn det som andra bara tar för givet att alla får. Däribland semesterresor till spännande ställen. Vi lever bland medelklassföräldrar som verkar fika ute alltid, inte får ångest när bilen strejkar, kan köpa kläder utan att kolla på prislappen först, kan boka teaterföreställningar utan att bli ruinerade osv. Jag tror dessvärre att det är oundvikligt att man jämför sig med andra. Och det svider i hjärtat när man inte kan ge barnen det där extra. Tror som Ny2018 skrev att det viktigaste man kan ge är sådant som inte kostar nåt, kärlek och närvaro och din tid.

Vi har ju numera bara ett barn kvar hemma, de stora har ju flyttat ut och försörjer sig själva. Men min yngsta av de stora fick ju leva med utmätning under tonårstiden och han körde ju med att han inte behövde något och att han inte behövde följa med på klassresor och klarade sig med gamla kläder osv. Det var jobbigt det med för jag vet ju att han sa så för att han visste att vi inte hade pengar.
Lillen som bor hemma nu är än så länge nöjd med en ICA basic glass då och då. Och lite TV och datortid ibland. Lyckligtvis har de inte börjat med märkeskläder och dyra aktiviteter än. Det jobbiga är ju att hela ansvaret ska ligga hos mig och behöva säga nej till maken hela tiden för han verkar inte fatta att pengarna inte räcker till snus, öl, chips, kakor och okynneskörning med bilen. Jag får portionera ut veckopeng åt honom så att pengarna ska räcka till mat och bensin när jag är på jobbet.

 

[Ny2018]

Jag tänker såhär. Att ständigt jaga pengar, ständigt jobba, jobba extra osv det har inneburit att min tid med barnen blivit minimal. I dagarna fyller min minsta 18 och jag får aldrig tillbaka tiden jag prioriterat fel.
Var rädda om varandra istället och njut av det som är gratis...kärlek och att vara en närvarande förälder.❤️