Skuldsaneringstråden

[Mirakel]

Gott att höra min vän!

Tack! Lånforum har gett mycket !!

 

[Kimsan72]

Tack! Ja det känns så, att det går vägen, har ingen annan målbild. Tycker tiden har gått fort och känner mig trygg idag med mitt liv och att leva på normen funkar bra. Har ett bra arbete jag trivs med och det är viktigt för mig. Det har fårt tiden att bara susa iväg

Exakt så är det ! Ett trivsamt arbete och ett socialt nätverk kommer man långt med när det gäller välbefinnandet ! Bra jobbat !

 

[Mirakel]

Exakt så är det ! Ett trivsamt arbete och ett socialt nätverk kommer man långt med när det gäller välbefinnandet ! Bra jobbat !

Sista etapp nu.. ska bli skönt när det blir definitivt beslut. Borgenärerna kommer få ca 36% om detta går igenom.

 

[Kimsan72]

Sista etapp nu.. ska bli skönt när det blir definitivt beslut. Borgenärerna kommer få ca 36% om detta går igenom.

Hur mycket ska du betala per månad?
Du har verkligen haft rätt inställning genom hela ”skuld resan” - du är värd detta ! Big time

 

[Mirakel]

Hur mycket ska du betala per månad?
Du har verkligen haft rätt inställning genom hela ”skuld resan” - du är värd detta ! Big time

Cirka 13800:- /månad

 

[2-barnsmamma]

Hej! Jag har precis registrerat mig här i hopp om att någon kan hjälpa mig. Jag ansökte om skuldsanering via skuldrådgivaren i min kommun. Bor med barnens pappa som är en stor anledning till att jag sitter i den skiten jag gör, han hade i flera år avsaknad av arbete trots att vi hade barn tillsammans. Jag var föräldraledig och fick därför ta lån på mitt namn för att kunna bygga upp ett hem åt vårt gemensamma barn. Idag är vi egentligen separerade men måste bo tillsammans pga att varken han eller jag kan få en lägenhet. Den lägenhet vi bor i nu är egentligen hans mammas och vi bor alltså som inneboende här (men hon bor inte kvar, enbart på papper). Hur som helst så hamnade jag snabbt i skuldfällan efter att han lovat mig att bättra sig och ta ansvar samt hjälpa mig att betala av det stora lånet som togs på Norwegian Bank men skyhög ränta. Efter ett tag tog ju pengarna slut och jag var förstås tvungen att ta nya lån, och lån för att betala lånen för han höll inte sin överenskommelse. DUMT AV MIG JAG VET! JAG BORDE HA LÄMNAT HONOM REDAN VID JOBBSTRULEN! skit samma, är är så besviken och ledsen, och naiv... SÅ JAG SKAFFADE ETT TILL BARN MED HONOM!!! (hur dum får man vara?) hur som helst, är mina barn underbara och jag ångrar inte dem, men situationen är ohållbar...

Nu är det så att jag sitter på en skuld (enligt KFM) på 581.072 kr. Jag har inga tillgångar och har tidigare haft utmätning på lönen då jag arbetade. Nu är jag studerande i hopp om att kunna ge mina två barn en bättre framtid. Jag har alltid varit otroligt ansvarsfull med min ekonomi och sen hände detta och allt bara fallerade, ni vet jag var en sån som la alla papper i pärmar, betalade räkningar här och obetalda där, osv...

Jag ansökte iaf om skuldsanering och fick idag avslag på min ansökan med anledning av att de anser att det är för tidigt för att kunna göra en tillräckligt söker prognos av om jag kan betala mina skulder inom överskådlig tid. HAR DE DÅ HELT MISSAT ATT JAG ÄVEN INOM 2 ÅR KOMMER HA EN SKULD TILL CSN PÅ FLERA HUNDRA TUSEN!!? min skuld kommer därav inom två år att öka med flera hundra tusen och jag kommer aldrig kunna betala av dem under överskådlig tid (10 år, har jag förstått det som). I nuläget skulle det ta mig ca 18,3 år att betala av skulden med den inkomst jag har nu (som inte räknas som inkomst eftersom jag är tjänstledigt och enbart har studiestöd/lån).

Jag vill nu överklaga detta beslut och kommer ta kontakt med min handläggare på kommunen men behöver hjälp i hur jag ska tänka. Jag vill inte vara FÖR snabb utan verkligen lämna in en överklagan som innehåller konkreta argument. Det svåra för mig är att jag inte har någon att bo hos och därför måste jag bo tillsammans med barnens pappa. Jag ser att barnen (i synnerhet den äldsta på 8 år) tar skada av min och deras pappas relation då vi aldrig kommer överens om något. Jag vill inte ta saker framför barnen men han gör det ändå vilket jag ser påverkar dem extremt mycket. Dottern (8år) träffar kuratorn i skolan för hon har ständigt ont i magen och mår dåligt, jag tror /hypotes/ att hon känner av läget hemma så pass mycket att det tar psykosomatiskt på henne, hon har utbrott efter utbrott och NEJ hon har ingen diagnos (redan checkat). Hon är ett förtvivlat barn och jag måste rädda henne. Barnens pappa är inte elak eller våldsam, men vår relation är destruktiv på andra sätt, även om han är en god pappa är det tyvärr ofta barnen som får lida då han tenderar att vara bitter och sur även på dem trots att han egentligen är sur på mig.

Jag vet inte vad jag ska göra, jag bara måste få skuldsanering så jag kan komma vidare och ge mina barn det liv de förtjänar!! HJÄLP mig... vad kan jag skriva och inte, finns det lagar jag kan hänvisa till?

KRAMAR / 2-barnsmamman

 

[Syrran]

Hej! Jag har precis registrerat mig här i hopp om att någon kan hjälpa mig. Jag ansökte om skuldsanering via skuldrådgivaren i min kommun. Bor med barnens pappa som är en stor anledning till att jag sitter i den skiten jag gör, han hade i flera år avsaknad av arbete trots att vi hade barn tillsammans. Jag var föräldraledig och fick därför ta lån på mitt namn för att kunna bygga upp ett hem åt vårt gemensamma barn. Idag är vi egentligen separerade men måste bo tillsammans pga att varken han eller jag kan få en lägenhet. Den lägenhet vi bor i nu är egentligen hans mammas och vi bor alltså som inneboende här (men hon bor inte kvar, enbart på papper). Hur som helst så hamnade jag snabbt i skuldfällan efter att han lovat mig att bättra sig och ta ansvar samt hjälpa mig att betala av det stora lånet som togs på Norwegian Bank men skyhög ränta. Efter ett tag tog ju pengarna slut och jag var förstås tvungen att ta nya lån, och lån för att betala lånen för han höll inte sin överenskommelse. DUMT AV MIG JAG VET! JAG BORDE HA LÄMNAT HONOM REDAN VID JOBBSTRULEN! skit samma, är är så besviken och ledsen, och naiv... SÅ JAG SKAFFADE ETT TILL BARN MED HONOM!!! (hur dum får man vara?) hur som helst, är mina barn underbara och jag ångrar inte dem, men situationen är ohållbar...

Nu är det så att jag sitter på en skuld (enligt KFM) på 581.072 kr. Jag har inga tillgångar och har tidigare haft utmätning på lönen då jag arbetade. Nu är jag studerande i hopp om att kunna ge mina två barn en bättre framtid. Jag har alltid varit otroligt ansvarsfull med min ekonomi och sen hände detta och allt bara fallerade, ni vet jag var en sån som la alla papper i pärmar, betalade räkningar här och obetalda där, osv...

Jag ansökte iaf om skuldsanering och fick idag avslag på min ansökan med anledning av att de anser att det är för tidigt för att kunna göra en tillräckligt söker prognos av om jag kan betala mina skulder inom överskådlig tid. HAR DE DÅ HELT MISSAT ATT JAG ÄVEN INOM 2 ÅR KOMMER HA EN SKULD TILL CSN PÅ FLERA HUNDRA TUSEN!!? min skuld kommer därav inom två år att öka med flera hundra tusen och jag kommer aldrig kunna betala av dem under överskådlig tid (10 år, har jag förstått det som). I nuläget skulle det ta mig ca 18,3 år att betala av skulden med den inkomst jag har nu (som inte räknas som inkomst eftersom jag är tjänstledigt och enbart har studiestöd/lån).

Jag vill nu överklaga detta beslut och kommer ta kontakt med min handläggare på kommunen men behöver hjälp i hur jag ska tänka. Jag vill inte vara FÖR snabb utan verkligen lämna in en överklagan som innehåller konkreta argument. Det svåra för mig är att jag inte har någon att bo hos och därför måste jag bo tillsammans med barnens pappa. Jag ser att barnen (i synnerhet den äldsta på 8 år) tar skada av min och deras pappas relation då vi aldrig kommer överens om något. Jag vill inte ta saker framför barnen men han gör det ändå vilket jag ser påverkar dem extremt mycket. Dottern (8år) träffar kuratorn i skolan för hon har ständigt ont i magen och mår dåligt, jag tror /hypotes/ att hon känner av läget hemma så pass mycket att det tar psykosomatiskt på henne, hon har utbrott efter utbrott och NEJ hon har ingen diagnos (redan checkat). Hon är ett förtvivlat barn och jag måste rädda henne. Barnens pappa är inte elak eller våldsam, men vår relation är destruktiv på andra sätt, även om han är en god pappa är det tyvärr ofta barnen som får lida då han tenderar att vara bitter och sur även på dem trots att han egentligen är sur på mig.

Jag vet inte vad jag ska göra, jag bara måste få skuldsanering så jag kan komma vidare och ge mina barn det liv de förtjänar!! HJÄLP mig... vad kan jag skriva och inte, finns det lagar jag kan hänvisa till?

KRAMAR / 2-barnsmamman

Välkommen hit ❤️Här stöttar vi varandra kommer med råd o tips samt en del pepp när det behövs.
Många här är kunniga o har god insikt i skulder o lån. Vi har även våran egen kronofogde här @Lasseman som är mycket kunnig och kan svara på många frågor angående skulder hos kronofogden mm.
Hoppas vi kan ge dig bra stöttning o råd❤️

 

[Lasseman]

Välkommen hit ??Här stöttar vi varandra kommer med råd o tips samt en del pepp när det behövs.
Många här är kunniga o har god insikt i skulder o lån. Vi har även våran egen kronofogde här @Lasseman som är mycket kunnig och kan svara på många frågor angående skulder hos kronofogden mm.
Hoppas vi kan ge dig bra stöttning o råd??

Jag är inte kronofogde dock..

 

[Lasseman]

Hej! Jag har precis registrerat mig här i hopp om att någon kan hjälpa mig. Jag ansökte om skuldsanering via skuldrådgivaren i min kommun. Bor med barnens pappa som är en stor anledning till att jag sitter i den skiten jag gör, han hade i flera år avsaknad av arbete trots att vi hade barn tillsammans. Jag var föräldraledig och fick därför ta lån på mitt namn för att kunna bygga upp ett hem åt vårt gemensamma barn. Idag är vi egentligen separerade men måste bo tillsammans pga att varken han eller jag kan få en lägenhet. Den lägenhet vi bor i nu är egentligen hans mammas och vi bor alltså som inneboende här (men hon bor inte kvar, enbart på papper). Hur som helst så hamnade jag snabbt i skuldfällan efter att han lovat mig att bättra sig och ta ansvar samt hjälpa mig att betala av det stora lånet som togs på Norwegian Bank men skyhög ränta. Efter ett tag tog ju pengarna slut och jag var förstås tvungen att ta nya lån, och lån för att betala lånen för han höll inte sin överenskommelse. DUMT AV MIG JAG VET! JAG BORDE HA LÄMNAT HONOM REDAN VID JOBBSTRULEN! skit samma, är är så besviken och ledsen, och naiv... SÅ JAG SKAFFADE ETT TILL BARN MED HONOM!!! (hur dum får man vara?) hur som helst, är mina barn underbara och jag ångrar inte dem, men situationen är ohållbar...

Nu är det så att jag sitter på en skuld (enligt KFM) på 581.072 kr. Jag har inga tillgångar och har tidigare haft utmätning på lönen då jag arbetade. Nu är jag studerande i hopp om att kunna ge mina två barn en bättre framtid. Jag har alltid varit otroligt ansvarsfull med min ekonomi och sen hände detta och allt bara fallerade, ni vet jag var en sån som la alla papper i pärmar, betalade räkningar här och obetalda där, osv...

Jag ansökte iaf om skuldsanering och fick idag avslag på min ansökan med anledning av att de anser att det är för tidigt för att kunna göra en tillräckligt söker prognos av om jag kan betala mina skulder inom överskådlig tid. HAR DE DÅ HELT MISSAT ATT JAG ÄVEN INOM 2 ÅR KOMMER HA EN SKULD TILL CSN PÅ FLERA HUNDRA TUSEN!!? min skuld kommer därav inom två år att öka med flera hundra tusen och jag kommer aldrig kunna betala av dem under överskådlig tid (10 år, har jag förstått det som). I nuläget skulle det ta mig ca 18,3 år att betala av skulden med den inkomst jag har nu (som inte räknas som inkomst eftersom jag är tjänstledigt och enbart har studiestöd/lån).

Jag vill nu överklaga detta beslut och kommer ta kontakt med min handläggare på kommunen men behöver hjälp i hur jag ska tänka. Jag vill inte vara FÖR snabb utan verkligen lämna in en överklagan som innehåller konkreta argument. Det svåra för mig är att jag inte har någon att bo hos och därför måste jag bo tillsammans med barnens pappa. Jag ser att barnen (i synnerhet den äldsta på 8 år) tar skada av min och deras pappas relation då vi aldrig kommer överens om något. Jag vill inte ta saker framför barnen men han gör det ändå vilket jag ser påverkar dem extremt mycket. Dottern (8år) träffar kuratorn i skolan för hon har ständigt ont i magen och mår dåligt, jag tror /hypotes/ att hon känner av läget hemma så pass mycket att det tar psykosomatiskt på henne, hon har utbrott efter utbrott och NEJ hon har ingen diagnos (redan checkat). Hon är ett förtvivlat barn och jag måste rädda henne. Barnens pappa är inte elak eller våldsam, men vår relation är destruktiv på andra sätt, även om han är en god pappa är det tyvärr ofta barnen som får lida då han tenderar att vara bitter och sur även på dem trots att han egentligen är sur på mig.

Jag vet inte vad jag ska göra, jag bara måste få skuldsanering så jag kan komma vidare och ge mina barn det liv de förtjänar!! HJÄLP mig... vad kan jag skriva och inte, finns det lagar jag kan hänvisa till?

KRAMAR / 2-barnsmamman

när det gäller csn så omfattas bara det man missat att betala av skuldsanering, det som inte ännu förfallit saneras inte bort.

 

[lex]

Hej! Jag har precis registrerat mig här i hopp om att någon kan hjälpa mig. Jag ansökte om skuldsanering via skuldrådgivaren i min kommun. Bor med barnens pappa som är en stor anledning till att jag sitter i den skiten jag gör, han hade i flera år avsaknad av arbete trots att vi hade barn tillsammans. Jag var föräldraledig och fick därför ta lån på mitt namn för att kunna bygga upp ett hem åt vårt gemensamma barn. Idag är vi egentligen separerade men måste bo tillsammans pga att varken han eller jag kan få en lägenhet. Den lägenhet vi bor i nu är egentligen hans mammas och vi bor alltså som inneboende här (men hon bor inte kvar, enbart på papper). Hur som helst så hamnade jag snabbt i skuldfällan efter att han lovat mig att bättra sig och ta ansvar samt hjälpa mig att betala av det stora lånet som togs på Norwegian Bank men skyhög ränta. Efter ett tag tog ju pengarna slut och jag var förstås tvungen att ta nya lån, och lån för att betala lånen för han höll inte sin överenskommelse. DUMT AV MIG JAG VET! JAG BORDE HA LÄMNAT HONOM REDAN VID JOBBSTRULEN! skit samma, är är så besviken och ledsen, och naiv... SÅ JAG SKAFFADE ETT TILL BARN MED HONOM!!! (hur dum får man vara?) hur som helst, är mina barn underbara och jag ångrar inte dem, men situationen är ohållbar...

Nu är det så att jag sitter på en skuld (enligt KFM) på 581.072 kr. Jag har inga tillgångar och har tidigare haft utmätning på lönen då jag arbetade. Nu är jag studerande i hopp om att kunna ge mina två barn en bättre framtid. Jag har alltid varit otroligt ansvarsfull med min ekonomi och sen hände detta och allt bara fallerade, ni vet jag var en sån som la alla papper i pärmar, betalade räkningar här och obetalda där, osv...

Jag ansökte iaf om skuldsanering och fick idag avslag på min ansökan med anledning av att de anser att det är för tidigt för att kunna göra en tillräckligt söker prognos av om jag kan betala mina skulder inom överskådlig tid. HAR DE DÅ HELT MISSAT ATT JAG ÄVEN INOM 2 ÅR KOMMER HA EN SKULD TILL CSN PÅ FLERA HUNDRA TUSEN!!? min skuld kommer därav inom två år att öka med flera hundra tusen och jag kommer aldrig kunna betala av dem under överskådlig tid (10 år, har jag förstått det som). I nuläget skulle det ta mig ca 18,3 år att betala av skulden med den inkomst jag har nu (som inte räknas som inkomst eftersom jag är tjänstledigt och enbart har studiestöd/lån).

Jag vill nu överklaga detta beslut och kommer ta kontakt med min handläggare på kommunen men behöver hjälp i hur jag ska tänka. Jag vill inte vara FÖR snabb utan verkligen lämna in en överklagan som innehåller konkreta argument. Det svåra för mig är att jag inte har någon att bo hos och därför måste jag bo tillsammans med barnens pappa. Jag ser att barnen (i synnerhet den äldsta på 8 år) tar skada av min och deras pappas relation då vi aldrig kommer överens om något. Jag vill inte ta saker framför barnen men han gör det ändå vilket jag ser påverkar dem extremt mycket. Dottern (8år) träffar kuratorn i skolan för hon har ständigt ont i magen och mår dåligt, jag tror /hypotes/ att hon känner av läget hemma så pass mycket att det tar psykosomatiskt på henne, hon har utbrott efter utbrott och NEJ hon har ingen diagnos (redan checkat). Hon är ett förtvivlat barn och jag måste rädda henne. Barnens pappa är inte elak eller våldsam, men vår relation är destruktiv på andra sätt, även om han är en god pappa är det tyvärr ofta barnen som får lida då han tenderar att vara bitter och sur även på dem trots att han egentligen är sur på mig.

Jag vet inte vad jag ska göra, jag bara måste få skuldsanering så jag kan komma vidare och ge mina barn det liv de förtjänar!! HJÄLP mig... vad kan jag skriva och inte, finns det lagar jag kan hänvisa till?

KRAMAR / 2-barnsmamman

Hej

Tror tyvärr det är svårt att få skuldsanering så länge du pluggar. Antar att kronofogden motiverar det med att dem inte kan beräkna din framtida inkomst. Ej förfallet CSN ingår inte i en skuldsanering de fryser under skuldsaneringen och efter att den är klar, så har du kvar skulden och måste börja betala av den, såäven om du blir beviljad skuldsanering, så har du kvar hela CSN-lånet efter att den är slut. Med tanke på din situation, så bör du kunna få skuldsanering när din utbildning är klar och du fått ett arbete inom utbildningen. Förhoppningsvis så kanske du kan få på 3 år då med tanke på att du har barn som redan drabbats hårt av situationen.