Hur lär man sig leva under tiden man har skulder?

[Molly89]

Det bästa med detta är att du kommit underfund med att du inte vill fortsätta leva på detta sätt och det är en bra början. Du är fortfarande väldigt ung och 200.000 kr är ändå inte så oerhört mycket i skuld. Det kunde ha varit mycket värre. Det du behöver göra är att be om hjälp av någon som du har förtroende för. Du skriver ingenting om hur du lånat dessa 200. 000 kr du har i skuld? Vilken ränta har du? Är det flera olika lån? Hur mycket betalar du per månad på dina lån? Vad har du i inkomst per månad?
Du behöver sätta dig ner och gå igenom dina lån, vad betalar du i ränta på lånen. Kanske du kan baka ihop dina skulder och få en lägre ränta på någon bank? Beroende på hur din ekonomi ser ut så skulle du kunna bli skuldfri inom 3-5 år. När jag inte vet din ekonomi och din inkomst så är det svårt att ge dig ett rakt svar men kan tänka mig att du kanske skulle kunna vara skuldfri snabbare än vad du tror? Tänk dig vilken lättnad den dagen du är helt skuldfri.

Hej!
Tack för dina stöttande ord. Hänt en del sedan jag först skrev tråden. Mina närmaste vet, och vi har lite tillsammans gjort upp en avbetalning likt snöbollsmetoden. Fick ett bakslag idag på en sak jag inte vetat om som känns tuff dock men ringde min svägerska och en vän och berättade direkt.
Har lärt mig iaf en sak nu det är att det är jätteviktigt att man tar hjälp både inom vården och av anhöriga, all hjälp man kan få. För det är ingen lätt situation att gå igenom.

 

[Sparman]

Hej!
Tack för dina stöttande ord. Hänt en del sedan jag först skrev tråden. Mina närmaste vet, och vi har lite tillsammans gjort upp en avbetalning likt snöbollsmetoden. Fick ett bakslag idag på en sak jag inte vetat om som känns tuff dock men ringde min svägerska och en vän och berättade direkt.
Har lärt mig iaf en sak nu det är att det är jätteviktigt att man tar hjälp både inom vården och av anhöriga, all hjälp man kan få. För det är ingen lätt situation att gå igenom.

Hej!
Vad kul att höra att det går åt rätt håll för dig och att du tagit steget att söka hjälp. Det är som du säger jätte viktigt att prata med anhöriga och söka hjälp. Det värsta man kan göra är att behålla det för sig själv och inte be om hjälp.
Bakslag kommer du åka på men det är bara nyttigt för dig för du kommer bli starkare för varje gång även om det inte känns så just då.

 

[Molly89]

Hej!
Vad kul att höra att det går åt rätt håll för dig och att du tagit steget att söka hjälp. Det är som du säger jätte viktigt att prata med anhöriga och söka hjälp. Det värsta man kan göra är att behålla det för sig själv och inte be om hjälp.
Bakslag kommer du åka på men det är bara nyttigt för dig för du kommer bli starkare för varje gång även om det inte känns så just då.

Ja, tydligen. Usch tufft när det hände något oförutsätt nu kan man säga. En timme i taget eller längst en dag i taget är mitt motto ungefär.

Hur är din historia?

 

[Myra]

Ja, tydligen. Usch tufft när det hände något oförutsätt nu kan man säga. En timme i taget eller längst en dag i taget är mitt motto ungefär.

Hur är din historia?

En timme i taget är en klok strategi... när det var som värst för mig så var det en kvart i taget som gällde... Man märker att man tar sig igenom timmarna och dagarna och att det sakta går framåt. Man överlever helt enkelt. Men pressen är påfrestande. Hoppas att du snart kan tänka några dagar i taget.

 

[Molly89]

En timme i taget är en klok strategi... när det var som värst för mig så var det en kvart i taget som gällde... Man märker att man tar sig igenom timmarna och dagarna och att det sakta går framåt. Man överlever helt enkelt. Men pressen är påfrestande. Hoppas att du snart kan tänka några dagar i taget.

Ja, känner igen mig i det du skriver. Ja precis, man hoppas det kan bli några dagar i taget sen. Hoppas den värsta sorgen, rädslan, skam och paniken kan släppa sen. Vill inte att allt ska bli som förut men ändå att saker kan bli mer vanliga, att man ser ljus och får en mer ok tillvaro.
Hur har du det just nu?

 

[tussan]

Hej.

Lite om min historia:
Har under många år impuls shoppat på nätet, både för att få må bra kickar, av rastlöshet och ensamhet tror jag. Har också i perioder i mitt liv mått mycket dåligt och bränt ut mig två ggr. Till sist bad jag själv på VC få göra en självskattning för ADHD hos vuxna. Ingen har någonsin trott jag haft det, utan det var egna tankar då jag känt att något inte stämde att det var något mer än depressioner. Efter väntetid och utredning fick jag diagnos medelsvår ADHD kombinerad form. Det är svaret på min ojämna energi, min impulsivitet med pengar osv.

Ca 6 månader efter diagnos och medicinering:
Jag började inse hur jag hade levt och att jag inte orkade längre och ville ha förändring. Vill också kunna köpa hus, nyare bil och ev träffa kärleken. Ringde en släkting som jag har förtroende för och berättade sanningen, att jag har 200.000 i olika låneskulder, grät och bad om hjälp.
Nu undrar jag, hur orkar man leva med skulder? Jag betalar varje månad och det går runt men inte mycket mer. Sparar det lilla jag kan. Har ångest dagligen och förutom jobbet så isolerar jag mig mycket och min livslust är låg. Känns som jag bara tänker på pengar och siffror och på att bli skuldfri och en oklanderlig människa. Mina skulder är inte hos inkasso eller Kronofogden utan betalar på dem varje månad.

Till ni som är eller varit där:
Hur orkar man? Varje dag är en kamp. Jag ser ingen framtid oftast, jag som varit en glad person känner mig deppig och har svårt att skratta nu. Känns som alla andra lever och gör saker, jag har inget att se fram emot. Är 31 och singel och tänker vem skulle vilja ha en tjej med min situation?

Det e bara kämpa på o tänka positivt 200 tusen i skulder är ändå inte så mkt får du tänka. Samt att du inte är hos kronofogden elr inkasso de är ett stort plus. Kanske du kan jobba lite extra om det finns möjlighet o få lite mer pengar över.

 

[Molly89]

Det e bara kämpa på o tänka positivt 200 tusen i skulder är ändå inte så mkt får du tänka. Samt att du inte är hos kronofogden elr inkasso de är ett stort plus. Kanske du kan jobba lite extra om det finns möjlighet o få lite mer pengar över.

Ja, min svägerska sa innan idag att jag ska försöka se det som att jag pluggar att jag ska tänka att jag pluggar istället för att jag har skulder då lever man också sådär fattigt och så poff så är det bättre. Bra man får olika sätt att tänka på.

Jag kan tyvärr inte jobba extra då jag redan jobbar 100%. Har kollat möjligheten men är svårt att få till det, finns få sådana jobb kring glesbygden. Men får försöka göra mitt bästa ändå och hoppas på lite löneökning också.

 

[Sparman]

Ja, min svägerska sa innan idag att jag ska försöka se det som att jag pluggar att jag ska tänka att jag pluggar istället för att jag har skulder då lever man också sådär fattigt och så poff så är det bättre. Bra man får olika sätt att tänka på.

Jag kan tyvärr inte jobba extra då jag redan jobbar 100%. Har kollat möjligheten men är svårt att få till det, finns få sådana jobb kring glesbygden. Men får försöka göra mitt bästa ändå och hoppas på lite löneökning också.

Det du kan göra i detta läge är att se över dina övriga utgifter som du har. Finns det några onödiga utgifter du har? Börjar man titta över sin ekonomi så brukar man alltid hitta något. Lägg i så fall dom pengarna på skulden i stället.Har du lån med hög ränta?

 

[Molly89]

Det du kan göra i detta läge är att se över dina övriga utgifter som du har. Finns det några onödiga utgifter du har? Börjar man titta över sin ekonomi så brukar man alltid hitta något. Lägg i så fall dom pengarna på skulden i stället.Har du lån med hög ränta?

Jag har redan skurit ner och tagit bort exempelvis Spotify och annat icke livsnödvändigt. Ett lån blir avbetalt av sig självt i september. Jag försöker hålla en budget till mat och så vidare. Just nu har jag kollat på det mesta som går. Detta kan ju ändra sig på vägen men som det ser ut just nu.

 

[Molly89]

Jag försöker också tänka att kämpar man på hur jävligt det än känns emellanåt så borde man bli "belönad" till slut.