- Blev medlem
- 12 Augusti 2018
- Meddelanden
- 144
- Mottagna reaktioner
- 87
- Poäng
- 237
Har 24 inbetalningar kvar och vill bara att dessa två år ska rusa förbi i expressfart och jag ska vakna upp och helt plötsligt få rå om hela min lön själv! Åren på existensminimum börjar sätta sina spår. Garderoben är ju lagom upplyftande, bilen kommer krascha inom två månader, och livet består av den ständiga uppgiften att trolla fram mat på bordet och tänderna är trasiga, hälsan har rasat men vikten har ökat. Måste bara klara av att härda ut 2 år till! Och måste hålla mig frisk för ekonomin klarar inte en sjukskrivning.
I hear ya :-( Har två år kvar (20 betalningar) men måste säga, det känns lättare när man räknar i betalningar och inte i år! 20 är ju inte så många :-D
Som Kimsan säger, jag är riktigt blessed som har fått skuldsanering enligt nya lagen och bara tre år dessutom (dock kontrollerad två år till på det, "bara" betalningsfri....), men det är ett jäkla bajs ändå. Känns som att allt som kan gå fel kommer att göra det. Är jätterädd för att få en stor skuld igen och utmätning så jag inte klarar skuldsaneringen. Eller att man blir sjukskriven och tappar i inkomst. Jag biter på naglarna konstant. Måste nästan gå och prata med nån om det snart tror jag....
Mina barn, eller rättare sagt ett av dem, är väldigt hagalen och går på en skola där MÅNGA har rika föräldrar.. de åker hit och dit och får allt de pekar på. Han förstår inte att han inte kan få och han nöjer sig inte med glass och bad. Och jag känner med honom för jag vet hur det är i den där åldern då man "måste" han en viss tröja osv. Tycker livet är jättesvårt. Inte bara för barnens skull utan för detta att hela tiden vara på sin vakt och rädd, i en utsatt position liksom.
Jag vill ha hela min lön! Och ta hand om den själv! Ghaaaaa.
