Vilja flytta men inte kunna...

[DN1981]

Jag bor tillsammans med min man. Jag har sedan ett tag velat flytta ifrån och separera men kan inte pga lånekarusellen jag är i. Anledningen varför jag kan få det att ”gå runt” och inte hamna hos KFM är för att han betalar för boendet osv. Hela min inkomst går till att betala skulder och bidra med matkostnader här hemma.
Han vet inte riktigt om hur illa det är och jag vill inte berätta det heller. Han skulle ha 0 förståelse. Han har gott om pengar och bästa kreditvärdigheten, men jag skulle ALDRIG, jag menar ALDRIG be att han löste ut mig. Detta är något jag måste klara själv.
Jag hamnade i lånkarusellen för 2 år sedan, delvis pga shoppingberoende, delvis pga jag måste stötta min dotter så mycket (hon har svår ADHD diagnos) och behöver stöttning både ekonomiskt och med allt annat och delvis att min mor blev svårt sjuk och jag stöttade henne ekonomiskt och med allt annat. Jag vägrade ta emot hjälp ekonomiskt av min man, han erbjöd sig inte direkt,han trodde allt var lugnt och jag frågade inge heller....
Jag vill så gärna separera och flytta till egene lägenhet då jag inte är lycklig i förhållandet längre, men det skulle aldrig gå. Skulle hamna hos KFM direkt. Någon som känner igen sig i situationen att vilja lämna sin partner men inte kunna pga ekonomin?

 

[TomTom]

Det är bara du som kan värdera vad som är bäst för dig. Bo kvar och inte vara lycklig, vs flytta och sedan troligen hamna hos Kfm. Får du boende och alla abonnemang innan du eventuellt hamnar hos Kfm, så kanske det inte är så farligt?

 

[Terry_]

Fast om du släpper allt till KFM så kan du väl lämna din man? Då får du behålla pengar som behövs till boende+mat. Resten ryker väl på löneutmätningen. Men det känns väl som bra mycket vettigare alternativ än att bo med någon man inte vill?

 

[DN1981]

Fast om du släpper allt till KFM så kan du väl lämna din man? Då får du behålla pengar som behövs till boende+mat. Resten ryker väl på löneutmätningen. Men det känns väl som bra mycket vettigare alternativ än att bo med någon man inte vill?

Jag vill under inga omständigheter hamna hos KFM. Jag har sett det på nära håll då min exman var djupt i skuldfällan innan vi skilde oss. Alla papper, alla delgivningar mm. Det skulle inte vara uppskattat på mitt jobb heller då jag arbetar nära löne/ekonomiavdelningen och de har 0 förstående för sådant.

Jag vet dock inte hur länge jag orkar att bo med någon jag inte vill längre :/

Min plan är att försöka få ett samlingslån, då kan jag klara mig och flytta men det känns som att det kommer ta en evighet att få ordning på mitt UC och jag vet inte hur fasiken jag ska göra för att betala ner på krediter för att bättra på UC:t. Som sagt vägrar ta hans pengar/hjälp...

 

[DN1981]

Det är bara du som kan värdera vad som är bäst för dig. Bo kvar och inte vara lycklig, vs flytta och sedan troligen hamna hos Kfm. Får du boende och alla abonnemang innan du eventuellt hamnar hos Kfm, så kanske det inte är så farligt?

För mig känns det som att hamna på KFM är ett värre straff :/

 

[tigerkatten007]

För mig känns det som att hamna på KFM är ett värre straff :/

Då har du på ett sätt fattat ditt beslut. Förstår att det måste vara oerhört tufft känslomässigt.

 

[DN1981]

Då har du på ett sätt fattat ditt beslut. Förstår att det måste vara oerhört tufft känslomässigt.

Jag har nog det. :/ Ja inte lätt...

 

[tigerkatten007]

Jag har nog det. :/ Ja inte lätt...

Kram!

 

[Lynx83]

För mig känns det som att hamna på KFM är ett värre straff :/

Kan förstå den känslan, men samtidigt så är risken större att man mår ännu mer skit om man fortsätter tillsammans med någon när känslorna försvunnit. Men i slutänden är det bara du själv som kan välja. Hoppas att det löser sig.

 

[*Trött-i-själen*]

Jag tycker du bör höra att det finns fler i din situation.

Jag tror mörkertalet är stort där en i äktenskapet VILL lämna men inte kan eller orkar på grund av att det är så mycket besvärligare OM man sitter fast med egen fastighet i ett högt belånat hushåll!?

Själv är jag gift sedan 25 år tillbaka och jag kan med handen på hjärtat erkänna att OM jag och min make hade bott i en hyresrätt i dag och där ingen av oss var belånade utan att vi, var och en av oss bara kunde gå vidare i livet efter skilsmässan och där jag skulle ha normala utgifter som singel skulle jag INTE vara gift i dag.

Nu älskar jag min make så jag lider inte nämnvärt i min vardag men det finns stunder måste jag erkänna som jag kan drömma om att vara fri och singel.

Jag har ALDRIG levt ensam. Jag gick direkt från barndomshemmet in i äktenskapet där jag har uppfostrat 4 fina flickor som i sin tur i dag har bildat familj och också blivit mammor.

Många gånger genom åren när jag och min make har varit osams kommer tankarna på att bryta upp.

Min man har vuxenADHD och med den kommer ett starkt kontrollbehov samt stressrelaterad aggressionsproblematik.

Jag var hos en psykiatriker en gång och han tyckte det var oerhört stark gjort av mig som levde kvar i mitt äktenskap med den problematiken det innebär att leva med någon som har VuxenADHD.

SKULLE jag nu få för mig att lämna min man har jag ingen aning om var jag skulle ha råd att bo som ensamstående i dag med dessa hutlösa hyror??

Jag är i dag sjukpensionär och får ut en månadslön på 15.000:- (då är den BRA mot många andras sjuklöner)

Ska jag som singel betala hyra och alla andra normala månadsutgifter + ALLA SKULDER som jag skulle få med mig efter en skilsmässa. Det skulle aldrig fungera!?

Jag brukar skoja med min 75-åriga mor med att säga att jag måste få ställa upp en Villavagn på hennes tomt och endast betala för elkostnaden!?

När min mor i sin tur pratar om att sälja sitt hus och bosätta sig i en hyresrätt,brukar jag skoja med henne om att hon MÅSTE se sig om efter en så pass stor lägenhet så att det finns ett rum över även till MIG!

Så,du är INTE ensam om att sitta fast i ett äktenskap där det krävs TVÅ inkomster för att få ihop det månadsvis.

Men OM du nu tar steget så önskar jag dig stort lycka till!