Vad ska man hitta på? Skuldsatt och jobbar 250-300 timmar

[Ahxn]

Hej!

Jag varken lär mig eller antar jag vill lära mig av mitt beteende. Fortsätter att göra av med mina pengar på börsen. Får jag chansen så tar jag lån, detta har pågått sedan 2017. Min första vända var jag uppe i cirka 1.3 miljoner skulder och noll tillgångar, med ett sista lån på 80.000 kronor lyckades jag via trading bli skuldfri samt ha 1.3-1.5 miljoner i tillgångar, jag minns inte exakt och strax därefter gjorde jag om hela resan igen genom att först snabbt göra av med det jag hade och ta nya lån. Nu är mina skulder uppe på 1.6 miljoner igen, senaste skulden jag tog var en utökning av ett tidigare lån för bara några veckor sedan. Enligt det excel ark jag sitter och kladdar i så kommer bara mina låneutgifter + telefon abonnemang gå på cirka 25.000 kronor nu i Maj. Jag har skapat en totalt ohållbar situation, speciellt då jag inte har något välbetalt arbete(ett par veckors utbildning för att jobba med det jag gör) eller fast tjänst utan jagar timmar på flera olika företag. Normalt sett 160-200 timmar på det ena företaget om det inte är dåligt med timmar där, och sedan cirka 60-70 timmar på ett annat, alternativt en 12-40 timmar på ytterligare ett. En månad är normalt sett 200 timmar minst, men medianen är nog 250 och vissa månader når jag 300 timmar. Rent krasst så gör jag ändå av med alla överskjutande medel för eller senare, ingenting jag sparar på när mina räkningar är betalda, så det extra arbetet är ofta bortkastat. Är ett rent under att jag fortfarande efter alla dessa år är utan anmärkningar.

Min situation just nu är att jag precis gjort av med skatteåterbäringen på 36.000 kronor, samt pengar som jag haft liggandes ett tag utan att förlora på börsen och de pengar jag precis fått via utökningen av lån. Min sista skjuts av likviditet är att jag återigen jobbat på hyfsat bra den här månaden och kommer få ut cirka 25.000 kronor från det ena jobbet efter skatt och ytterligare en 12.000 kronor från det andra, samt en semesterersättning på cirka 30.000 kronor nu i Maj. När alla räkningar är betalda nu i April kommer jag ha kvar cirka 7000 kronor(som är spillrorna från min senaste trading katastrof) fram tills den 25 Maj då som sagt lön + semesterersättning dimper ner. Räknar med att det blir över cirka 40 tusen kronor i maj den 25 som jag kan spekulera med. Därefter om jag gör bort mig igen så kan jag inte förvänta mig några extra pengar alls, varken från lån eller annat. Utan det kommer bara vara överskjutande medel efter räkningar, åtminstone under sommaren borde det vara hyfsat enkelt att få tag i timmar. Risken är då att jag ställer in automatiska autogiro betalningar, spekulerar med hela min lön med förhoppningen om att jag ska tjäna ihop tillräckligt för att täcka förseningsavgifter och dröjsmålsräntor.

Anledningen till att jag skriver det här är nog egentligen främst för att jag mår och har mått väldigt dåligt under en lång tid. Det är dock inget som har hindrat mig från att ta arbete, även om jag antar att det märks att saker och ting kanske inte står helt rätt till. Jag är relativt oenergisk i det sociala på arbetet, även om jag alltid försöker, framförallt är jag nog väldigt otränad när det gäller genuin kontakt.
Jag är inte helt säker på hur jag ska bete mig nu, förstår att vem som helst skulle sagt att jag ska sluta gräva en djupare grop för mig själv. Men jag har svårt att acceptera tillvaron där jag (just nu 33 år gammal) jobbar på i minst 10 års tid, lever exakt samma liv jag gör nu när det gäller arbete och fritid, för att bli totalt skuldfri och sedan försöker på något vis ta igen allt jag har missat. Har inget socialt umgänge kvar på fritiden och något romantiskt är jag totalt passiv inför. Träffar annars på väldigt mycket människor på vissa av mina extrajobb, men jag hade aldrig kunnat försöka söka kontakt med någon med tanke på hur min situation är. Hade antagligen kunnat försöka dyka upp på diverse möten ifall det funnits sådana i Göteborg, bara för att kunna få något slags socialt utlopp eller bara kunna prata, men är samtidigt lite rädd att det här skall komma ut. Min tillvaro kan rasa på ett rad olika sätt. Ifall jag skulle fullfölja det jag beskrivit och börja komma efter med betalningar(att de kommer höja räntan en aning, säkert en 2-4% de närmaste 2 åren lär ju inte hjälpa när man har totalt 1.6 miljoner i blanco) och detta skulle leda till betalningsanmärkningar och kronofogden vore antagligen katastrof då jag som sagt valt att inte söka fasta tjänster för att kunna arbeta så mycket och så fritt som möjligt. En annan sak som skulle kunna rasera saker och ting hade ju varit ifall det plötsligt blev allmänt känt bland arbetskamrater att jag var i den situation jag var i, oavsett vad det hade lett till så hade det knappast hjälpt mig. Inte helt säker hur jag hanterar stress heller, har sömnsvårigheter men det känns som att mycket alltid varit och fortfarande är omedvetet, inbillar mig att jag hade varit mer avslappnad om den här situation inte varit verklig nu.
Har dessutom haft tur de senaste året då jag inte behövt betala hyra, kunde avsluta det andra hands kontrakt jag hade och istället betala noll kronor i månaden. Men det är nu snart dags för mig att använda mina ködagar för att ta något igen och även om jag bara väljer en 1a och inte en 2a, så kommer ju den utgiften på cirka 3-5.5k kronor i månaden tillkomma, vilket innebär att mina trading villfarelser blir ändå svårare att fortsätta med.

Känns som att jag är påväg in i en vägg, förstår inte alls varför jag tagit vissa av de destruktiva beslut som jag haft de senaste veckorna, extra destruktiva sådana. Det är nästan som om jag vill nå vägs ände när det gäller det här.

 

[Ahxn]

Går det att skaffa oprentiöst socialt umgänge/vänner när man är 33 år, som inte är mitt uppe i karriären eller familjebildandet. Känns som att jag rent psykiskt inte kommer klara av detta utan att på något vis hitta någonting att göra på fritiden, utanför jobb och mitt destruktiva beteende på börsen.

Plan B
Om allting går åt helvete för mig här inom ett par månader, hur borde jag bete mig för att inte hamna på gatan. Vet inte exakt vilken sorts upplysning kommunala bostadsbolag gör på en, men har som sagt åtminstone inga anmärkningar eller inkassokrav på mig. Kan jag på något sätt förbereda mig inför kraschen om den kommer. Att ta en lägenhet och lägga undan pengar för hyra ett par månader lär ju inte hjälpa ifall de pengarna bli utmäta. Ska man ta en lägenhet som ligger långt bort men som har bra hyra, eller borde man försöka sikta in sig på en hyfsad lägenhet runt 5500 kronor i hyra på kanske 40-55 kvm innan det är försent och man är fast? Hade jag hamnat hos kronofogden så lär min värld raseras och jag är inte helt säker på att jag kan fortsätta med de jobb jag har, åtminstone inte utan att söka en fast tjänst först. Kommer antagligen behöva söka något annat. Vet inte alls hur löneutmätning fungerar eller minimistandard. Förväntar mig någonstans att om saker och ting kraschar så kommer det gå fort, och har jag då hunnit skriva på ett lägenhetskontrakt så är jag rädd att jag under den svackan skall köra mig när det gäller hyran. Är redan skyldig lite pengar, inga stora summor, till min mamma och pappa och jag funderar på ifall jag hade kunnat skicka över ett par månadshyror till dem nu under sommaren, som då inte kan bli utmäta, ifall jag gör mitt bästa i detta skedet att hålla KFM på avstånd, bara för att klara av dessa betalningarna. Är som sagt genuint rädd att ett samtal eller brev från KFM till arbetsgivare skulle förstöra mycket när det gäller mina inkomster.

 

[Klar_fd_Släpptallt]

Att ha 7000 kvar efter allt är betalt är nog mer än de flesta på detta forum har.

Jag föreslår att du kontaktar vården för att få bukt med det beteende du beskriver.

 

[MissGrace]

Jag skulle skippa dina eventuella planer du har.
Jag skulle också se över vad jag anser är viktigt i livet. Dessa 7000 kr du har även är mkt pengar för en månad när allt är betalt.

Jag dömer dig inte. Men vad jag kan utläsa behöver du psykolog och vårdkontakt för ditt beteende. Detta är en form av pengamissbruk där du söker ständiga dopaminkickar som kan liknas vid ett spelmissbruk.

Sluta sök lösningar på att få mer pengar och sök vård istället. Annars kommer du aldrig må bättre oavsett hur mkt du löser det som är utanför kroppen. Dvs som är materiellt och praktiskt. Du behöver hjälp med själen och ditt beteende.

 

[Ahxn]

Att ha 7000 kvar efter allt är betalt är nog mer än de flesta på detta forum har.

Jag föreslår att du kontaktar vården för att få bukt med det beteende du beskriver.

Skulle dock tippa på att en normal utgiftsmånad utan utsvävningar kommer i framtiden vara 24-25k i rena lånefakturor + en hyra + el och internet samt bensin/kollektivtrafik/mat. Så minst 33-35 tusen, vet fortfarande inte vilken typ av lägenhet jag vill försöka få, men har hyfsad bra valmöjlighet pga kötid bland de kommunala bostadsbolagen. En heltidstjänst om man enbart jobbar heltid ger cirka 23-24k efter skatt, så att jag har pengar över beror ju på just hur jag arbetar, samt att jag varit förskonad hyra. Skulle tippa att skrapar jag ihop heltiden och jobbar extra utöver det så borde jag kunna upprätthålla en månadsinkomst som pendlar mellan 30-36k, i vissa fall kanske 40k om jag har verklig tur när det gäller hur planeringen blir.

Vet inte exakt vad det är för någon slags vård jag skulle kunna få hjälp med eller var jag söker, men skulle ha stora problem att inkludera ytterligare saker rent planeringsmässigt dagtid då jag ofta jobbar heldagar, med start väldigt tidigt och slut runt 18-19 på kvällen.

 

[Klar_fd_Släpptallt]

Skulle dock tippa på att en normal utgiftsmånad utan utsvävningar kommer i framtiden vara 24-25k i rena lånefakturor + en hyra + el och internet samt bensin/kollektivtrafik/mat. Så minst 33-35 tusen, vet fortfarande inte vilken typ av lägenhet jag vill försöka få, men har hyfsad bra valmöjlighet pga kötid bland de kommunala bostadsbolagen. En heltidstjänst om man enbart jobbar heltid ger cirka 23-24k efter skatt, så att jag har pengar över beror ju på just hur jag arbetar, samt att jag varit förskonad hyra. Skulle tippa att skrapar jag ihop heltiden och jobbar extra utöver det så borde jag kunna upprätthålla en månadsinkomst som pendlar mellan 30-36k, i vissa fall kanske 40k om jag har verklig tur när det gäller hur planeringen blir.

Vet inte exakt vad det är för någon slags vård jag skulle kunna få hjälp med eller var jag söker, men skulle ha stora problem att inkludera ytterligare saker rent planeringsmässigt dagtid då jag ofta jobbar heldagar, med start väldigt tidigt och slut runt 18-19 på kvällen.

Den vård jag menar är psykolog, terapeut.
Professioner som arbetar med beteendeförändringar.
Allt handlar om prioriteringar. Du får råd och tips här men det är bara du själv som kan åstadkomma förändring.

 

[MissGrace]

Skulle dock tippa på att en normal utgiftsmånad utan utsvävningar kommer i framtiden vara 24-25k i rena lånefakturor + en hyra + el och internet samt bensin/kollektivtrafik/mat. Så minst 33-35 tusen, vet fortfarande inte vilken typ av lägenhet jag vill försöka få, men har hyfsad bra valmöjlighet pga kötid bland de kommunala bostadsbolagen. En heltidstjänst om man enbart jobbar heltid ger cirka 23-24k efter skatt, så att jag har pengar över beror ju på just hur jag arbetar, samt att jag varit förskonad hyra. Skulle tippa att skrapar jag ihop heltiden och jobbar extra utöver det så borde jag kunna upprätthålla en månadsinkomst som pendlar mellan 30-36k, i vissa fall kanske 40k om jag har verklig tur när det gäller hur planeringen blir.

Vet inte exakt vad det är för någon slags vård jag skulle kunna få hjälp med eller var jag söker, men skulle ha stora problem att inkludera ytterligare saker rent planeringsmässigt dagtid då jag ofta jobbar heldagar, med start väldigt tidigt och slut runt 18-19 på kvällen.

Att ändra sitt beteende kräver förändringar över tid. Där man aktivt väljer varje dag att vara " nykter" oavsett vilket missbruk det handlar om.
Det finns digitala program på distans idag. Den allra flesta vården går att få via appar, tfn / videosamtal och besök också i inledande.
Dessutom har du otroligt osunda arbetstider vilket kan leda till utbrändhet och då blir det ännu värre för ekonomiskt och kanske ännu längre väg att komma tillbaka. Ta och prioritera din hälsa och beteende innan det där för sent.

Du kan också jämka då du har lån. Dvs ditt underskott av kapital , dvs 30 % av den räntan du betalar för varje år får du tillbaka på återbäringen. Du kan välja att få tillbaka den en del varje månad istället. Då får du upp din månadsinkomst något.

 

[linc55]

Går det att skaffa oprentiöst socialt umgänge/vänner när man är 33 år, som inte är mitt uppe i karriären eller familjebildandet. Känns som att jag rent psykiskt inte kommer klara av detta utan att på något vis hitta någonting att göra på fritiden, utanför jobb och mitt destruktiva beteende på börsen.

Plan B
Om allting går åt helvete för mig här inom ett par månader, hur borde jag bete mig för att inte hamna på gatan. Vet inte exakt vilken sorts upplysning kommunala bostadsbolag gör på en, men har som sagt åtminstone inga anmärkningar eller inkassokrav på mig. Kan jag på något sätt förbereda mig inför kraschen om den kommer. Att ta en lägenhet och lägga undan pengar för hyra ett par månader lär ju inte hjälpa ifall de pengarna bli utmäta. Ska man ta en lägenhet som ligger långt bort men som har bra hyra, eller borde man försöka sikta in sig på en hyfsad lägenhet runt 5500 kronor i hyra på kanske 40-55 kvm innan det är försent och man är fast? Hade jag hamnat hos kronofogden så lär min värld raseras och jag är inte helt säker på att jag kan fortsätta med de jobb jag har, åtminstone inte utan att söka en fast tjänst först. Kommer antagligen behöva söka något annat. Vet inte alls hur löneutmätning fungerar eller minimistandard. Förväntar mig någonstans att om saker och ting kraschar så kommer det gå fort, och har jag då hunnit skriva på ett lägenhetskontrakt så är jag rädd att jag under den svackan skall köra mig när det gäller hyran. Är redan skyldig lite pengar, inga stora summor, till min mamma och pappa och jag funderar på ifall jag hade kunnat skicka över ett par månadshyror till dem nu under sommaren, som då inte kan bli utmäta, ifall jag gör mitt bästa i detta skedet att hålla KFM på avstånd, bara för att klara av dessa betalningarna. Är som sagt genuint rädd att ett samtal eller brev från KFM till arbetsgivare skulle förstöra mycket när det gäller mina inkomster.

Jag är i en liknande situation gällande bostad där det är risk att jag får en betalningsanmärkning innan jag har fått förstahandskontrakt. Jag tycker du borde ta den första bästa lägenheten, som självklart motsvarar dina krav, så fort som möjligt. Det är min plan åtminstone så att jag har en lägenhet vad som än händer.

När det gäller att lägga undan pengar är det bara att ta ut i kontanter och sen betala hyran eller andra räkningar via kassagirot. Det finns en liten avgift men det får man leva med.

 

[Ahxn]

Känns löjligt att ha en 15-20.000 kronor i kontanter men det kanske är så jag behöver göra, tack.

 

[Petnas]

Att ha kontanta pengar är väl det bästa sättet när det gäller att använda pengar för vad de är tänkta för d.v.s att betala olika nödvändiga saker.
Viktigt att prioritera ett rimligt boende tänker jag. Fundera på vad din jakt på pengar på börsen egentligen fyller för funktion för dig. Var du lyckligare när du hade tillgångar på över 1 miljon? Ibland tänker jag att det konstigt nog kanske är värre att vara rik och olycklig än fattig och olycklig. Jag menar den rika människan tänker på allt den kunde ha gjort för sina pengar om han/hon var lycklig och blir då ännu olyckligare.