Tillbaka i skuldträsket

[Anam]

När jag var i samma sits så var det en god väninna som föreslog att jag måste ta semester från mig själv. Det går inte att kämpa 110% i 24 timmar om dygnet vecka ut och vecka in. Du måste ge dig själv utrymme att vila. Jag tror du klarar det galant, det du gjort, men det du skriver säger mig att du kanske bör sätta av en eller två veckor varje månad när du *inte* kämpar. Se det som en belöning, t.ex. efter löningen. Den veckan släpper du allt, för det har du förtjänat. Jag vet inte om det skulle funka exakt så för dig, men jag tror det är viktigt att du hämtar andan ibland. Var snäll mot dig själv ibland. Jag önskar jag förstått detsamma mycket tidigare.

Ta inga beslut nu. Ta en paus. Ta en vecka ledigt från kampen. Sen är du mera redo att analysera.

Tack för tips! Låter som att det är värt ett försök iallafall

 

[Vägentillskuldfri]

Förstår givetvis att hälsan är viktigast och måste tas om hand väl för att vi ens ska klara av den här resan framåt. Det som känns mest påfrestande är ändå att man inte har råd med en sjukskrivning för att ha råd med allt man betalar i dagsläget, sjukt är det och de gör att man får upp ögonen lite. Men hur man än vrider och vänder på sig så har man fortsatt arslet bakåt... suck!

Kommer återkomma närmare slutet av sommaren med en summering på hur saldot ser ut på resten av skulderna som är kvar. Just nu kommer vi bara betala som det är och försöka bygga oss en stadig buffert för framtiden, planen finns i min pärm och den kommer följas utan några andra extrainsatser just nu, bara för att få göra det "vardagliga" och betala räkningarna som vanligt och låta resten vara.. Inge tänkande hit eller dit, pusslande här eller där..
Den här veckan har varit hemsk, jag har gråtit för ingenting, bryter ihop av minsta lilla, vill bara sova, vaknar 15-20 ggr / natt, magen är kaos, jag måste skriva minneslappar för att ens komma ihåg vad jag håller på med som jag ändå sen glömt bort att jag skrivit.. Ne fyfan för de här jävla skiten rent ut sagt...

Åh all pepp till dig. Det är fruktansvärt att må så. Hoppas du får andas lite så du kan veta vilken väg som är bäst för dig. Ta hand om dig, vi hejar på dig här

 

[Anam]

Åh all pepp till dig. Det är fruktansvärt att må så. Hoppas du får andas lite så du kan veta vilken väg som är bäst för dig. Ta hand om dig, vi hejar på dig här

Tack

 

[Myra]

Anam, jag var där 2014-2017, totalt nervvrak! Bröt ihop på jobbet och grät. Mobilabonnemangen stänges ner varannan månad då jag inte kunde betala, elräkningarna gick till Intrum direkt utan påminnelse eftersom de fick in betalningen sent många ggr, låg även efter med en månads hyra under nästan ett helt år!!!
De få som visste sa Hur orkar du! Jag vet inte hur jag orkade och idag förfasas jag när jag minns hur illa det var. Att jag orkade och orkar tror jag beror på att jag helt enkelt inte såg ngn annan utväg.
Mitt tips till dig är att försöka hela tiden påminna dig om att det går framåt. Rätta mig om jag har fel men jag får en känsla av att du sällan är nöjd! Du sliter hårt med ekonomin och du har uppnått väldigt mkt som du bör vara stolt och framför allt nöjd med. Jag tror att en viktig faktor är att kunna se klarare när hjärnan bara förmedlar att det är kaos. Det är kaos när man inte kan betala en räkning men då gäller det att se det man faktiskt kan göra och gör.
Och en annan grej, ni har stålar kvar när allt är betald, bara det är stort!
Sen kan det också vara så att det spökar för dig att du tvingas ta det stora lasset när det inte är du som orsakade skulderna och att du tycker inners inne att det är orättvist att inte mannen gör mer.
I mitt fall är det jag och ingen annan som körde ekonomin i botten och därför känns det så otroligt motiverande att fixa det och det gör även att jag kan pressa mig (och vill pressa mig) hårdare.
Du är jätteduktig.

 

[Cecilia]

Förstår givetvis att hälsan är viktigast och måste tas om hand väl för att vi ens ska klara av den här resan framåt. Det som känns mest påfrestande är ändå att man inte har råd med en sjukskrivning för att ha råd med allt man betalar i dagsläget, sjukt är det och de gör att man får upp ögonen lite. Men hur man än vrider och vänder på sig så har man fortsatt arslet bakåt... suck!

Kommer återkomma närmare slutet av sommaren med en summering på hur saldot ser ut på resten av skulderna som är kvar. Just nu kommer vi bara betala som det är och försöka bygga oss en stadig buffert för framtiden, planen finns i min pärm och den kommer följas utan några andra extrainsatser just nu, bara för att få göra det "vardagliga" och betala räkningarna som vanligt och låta resten vara.. Inge tänkande hit eller dit, pusslande här eller där..
Den här veckan har varit hemsk, jag har gråtit för ingenting, bryter ihop av minsta lilla, vill bara sova, vaknar 15-20 ggr / natt, magen är kaos, jag måste skriva minneslappar för att ens komma ihåg vad jag håller på med som jag ändå sen glömt bort att jag skrivit.. Ne fyfan för de här jävla skiten rent ut sagt...

Ta hand om dig och du är viktig och du är en kämpe och stor inspiration. Jag har på obestämd tid tagit en paus härifrån för att fokusera på annat och det känns bra för mig. Hoppas du kan få koppla av och tänka på lite annat också och ta hand om dig. Tycker det låter som en bra sommarplan det ni kommit fram kring gällande lånen, har samma tankar själv.

 

[Cecilia]

Anam, jag var där 2014-2017, totalt nervvrak! Bröt ihop på jobbet och grät. Mobilabonnemangen stänges ner varannan månad då jag inte kunde betala, elräkningarna gick till Intrum direkt utan påminnelse eftersom de fick in betalningen sent många ggr, låg även efter med en månads hyra under nästan ett helt år!!!
De få som visste sa Hur orkar du! Jag vet inte hur jag orkade och idag förfasas jag när jag minns hur illa det var. Att jag orkade och orkar tror jag beror på att jag helt enkelt inte såg ngn annan utväg.
Mitt tips till dig är att försöka hela tiden påminna dig om att det går framåt. Rätta mig om jag har fel men jag får en känsla av att du sällan är nöjd! Du sliter hårt med ekonomin och du har uppnått väldigt mkt som du bör vara stolt och framför allt nöjd med. Jag tror att en viktig faktor är att kunna se klarare när hjärnan bara förmedlar att det är kaos. Det är kaos när man inte kan betala en räkning men då gäller det att se det man faktiskt kan göra och gör.
Och en annan grej, ni har stålar kvar när allt är betald, bara det är stort!
Sen kan det också vara så att det spökar för dig att du tvingas ta det stora lasset när det inte är du som orsakade skulderna och att du tycker inners inne att det är orättvist att inte mannen gör mer.
I mitt fall är det jag och ingen annan som körde ekonomin i botten och därför känns det så otroligt motiverande att fixa det och det gör även att jag kan pressa mig (och vill pressa mig) hårdare.
Du är jätteduktig.

Du är fantastisk ja att du orkade men det var som du skrev att det fanns ingen annan utväg än. Du inspirerar andra i forumet att det går. med ditt driv gick det,. Tack Myra för all input

 

[Anam]

Anam, jag var där 2014-2017, totalt nervvrak! Bröt ihop på jobbet och grät. Mobilabonnemangen stänges ner varannan månad då jag inte kunde betala, elräkningarna gick till Intrum direkt utan påminnelse eftersom de fick in betalningen sent många ggr, låg även efter med en månads hyra under nästan ett helt år!!!
De få som visste sa Hur orkar du! Jag vet inte hur jag orkade och idag förfasas jag när jag minns hur illa det var. Att jag orkade och orkar tror jag beror på att jag helt enkelt inte såg ngn annan utväg.
Mitt tips till dig är att försöka hela tiden påminna dig om att det går framåt. Rätta mig om jag har fel men jag får en känsla av att du sällan är nöjd! Du sliter hårt med ekonomin och du har uppnått väldigt mkt som du bör vara stolt och framför allt nöjd med. Jag tror att en viktig faktor är att kunna se klarare när hjärnan bara förmedlar att det är kaos. Det är kaos när man inte kan betala en räkning men då gäller det att se det man faktiskt kan göra och gör.
Och en annan grej, ni har stålar kvar när allt är betald, bara det är stort!
Sen kan det också vara så att det spökar för dig att du tvingas ta det stora lasset när det inte är du som orsakade skulderna och att du tycker inners inne att det är orättvist att inte mannen gör mer.
I mitt fall är det jag och ingen annan som körde ekonomin i botten och därför känns det så otroligt motiverande att fixa det och det gör även att jag kan pressa mig (och vill pressa mig) hårdare.
Du är jätteduktig.

Usch! Jag förstår dej, och du har rätt.. Jag blir sällan nöjd för de mängder av insatser och vill så mycket mycket mer.. "Åh nu släckte jag en skuld, skönt!!!"... Men dagen efter kan jag känna "Vafan släckte jag inte 2 för????".... Kanske för att pengarna inte räckte till 2.. men de gjorde det till 1..

Vi har återigen betalt alla räkningar nu, jag har dessutom betalat försäkringarna som kommer per kvartal, jag har slutbetalat stora Telia, har 9000kr på vårat matkonto/handla konto.. Fått ihop en liten buffert dessutom, nu eftersom maken fick slutlön/semesterlön från tidigare arbetsgivare, samt ny lön från nya arbetsgivaren.
Vi har vart ute i stugan sedan torsdags och jag har bara slappat, lagt allt åt sidan och handlade med god mat ut och bara va.. fyllde poolen och njöt med barnen till fullo, vi åt glass och jordgubbar, tog ut picknick filten och åt chips och dipp i solnedgång.

Jag håller nog med dig att det kan kännas extra för mig eftersom jag drar de största lasset trots att det inte är orsakat av mig. Men jag gör ju allt det här för familjen, men att köra mig själv i botten är nog inte det bästa för varken mig eller familj.. Jag får nog inse fakta att jag gör tillräckligt, mer än tillräcklig och vi överlever varje månad!!

 

[Anam]

STOR KRAM TILL ER ALLA SOM STÖTTAR
Ni är bäst!! Och tillsammans är vi starka

 

[Vilda123]

STOR KRAM TILL ER ALLA SOM STÖTTAR
Ni är bäst!! Och tillsammans är vi starka

Hej
Är mest inne och läser här. Har inte skrivet så mycket tidigare och har just nu ingen kraft att berätta min historia.
Men vill säga till dig att jag är full av beundran av dig. Vilken kämpe du är.
Har läst din historia och Gud vilka krafter du har i dig. Och på det så har du både tid lust och kraft att inspirera andra.
All respekt till dig. Ta hand om dig.

 

[Anam]

Har haft en vecka drygt där jag känt att jag ändå mår ganska bra. Jag har faktiskt inte engagerat mig i skuldboken i samma utsträckning som innan.
Jag har dock bokat ett loppisbord i november, de är en stor loppis som brukar dra en 500 personer, de passar perfekt eftersom jag har urväxta overaller o vinterkläder liggandes från barnen. Samt lite annat som blev över från loppisbåset jag hade. De ser jag fram emot!

Jag har även möblerat om hemma och fått lite möbler till övers som jag nu ska sälja också. Det klarar vi oss faktiskt utan.

2 veckor kvar till semester, 8 arbetspass. Känns skönt, men tråkigt så mannen inte har semester eftersom han bytte jobb. Men har lite utflyktsmål med barnen, hälsa på hos mormor, picknick, tälta ute i stugan osv Det kommer bli bra trots allt.

Jag ska i morgon sätta mig och försöka ringa lite samtal, då jag ska se om jag kan få en ”betalplan” på samtliga skulder, alltså en översikt där jag kan se alla kommande betalningar, ränta vs amortering, som kan strykas efter varje månad. Där har jag dessutom bättre översikt över ev betalt ränta som rapporteras till Skatteverket. Trots att det kan bli ränteändringar framöver är det ändå en grund att gå på tänker jag. Vore skönt o kunna se antalet betalningar minska istället för summan, de kanske gör att jag faktiskt ser att vi är på väg nånstans! Eftersom vissa skulder är höga och de är många år kvar.
Återstår o se om jag kan få igenom någon sådan hos något företag!

Under min semester kommer även maken att låna min elcykel till jobbet varje dag. De sparar vi en hel del bensinkostnader på. Han har en egen cykel, men de är sån med låda framtill som barnen kan sitta i, eftersom dom är lediga med mig är de bättre han tar min och jag har hans hemma för ev utflykter

Jag har fått lite ny energi, men jag försöker ändå begränsa mig lite för att inte göra slut på allt direkt.

Hoppas ni alla får en fin sommar!