Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
4. Klaralån - Lån utan UC
5. Brixo Privatlån - Ingen UC
6. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Tomly - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Brixo - Swish-utbetalning & Ingen UC

Spelberoende

Hope777, tack för dina fina rader.
Hade sammanlagt 520k i skulder när jag släppte allt. Då hade min yngsta sons pappa redan räddat mitt skinn många gånger. Hade jag inte haft honom så hade jag gått under. Jag är så oerhört tacksam över att han fanns då och fortfarande finns och ser till att räkningar och skulder betalas. När han för tredje gången redde upp röran jag ställt till med genom lån ur egen ficka var jag så skamfylld att jag bad honom skicka skulden jag hade till honom, som då var på 360 000, till KFM. Insåg att om jag någonsin ska bli skuldfri så måste jag få en tvingande löneutmätning. Skulden till honom var visserligen räntefri, men han var ju så "snäll" att jag själv i princip fick bestämma hur mycket, eller snarare hur lite jag betalade varje månad.

Jag, precis som du Hope777 jobbade nästan varje dag, heltid på ordinarie jobbet och nattjobb som timvikarie, varje ledigt pass. Jag hade också 2 inneboende vid den tiden som drog in extra pengar. Jag var besatt, jag skulle bara betala tillbaka så fort som möjligt. Att jobba så höll i 8 månader sen sa min kropp, och själ ifrån. Inneboende hade jag i 2 år. Det var superjobbigt periodvis, men det hade ju sitt syfte.
Nu lever jag ensam i min egentligen onödigt stora lägenhet och jobbar endast på ordinarie jobbet. Allt känns lugnare nu och jag ser en ljusning som sagt.
Jag är inte spelfri dock, men mitt ex drar 85% av lönen 2 sekunder efter midnatt så min näsa är över vattenytan på det planet i alla fall.

Nära 1 miljon i skulder måste kännas oöverstigligt, lider med dig. Att du lyckas hålla dig spelfri är fantastiskt, det glädjer mig att höra.
Hur långt bort är en skuldsanering, tror du? Vad krävs för att du ska få det i framtiden? Jag har aldrig ens provat, har ju lyckligtvis inte haft den sortens skulder med omöjliga räntor.
Egentligen så vet jag inte vad som mer krävs för en skuldsanering i framtiden. Jag går på terapi två gånger i månaden och mycket har uppdagats i ljuset över mitt destruktiva beteende, pengar har delvis varit min ” tröst” i livet, att har jag pengar så är jag någon, utan pengar har jag känt mej så värdelös...sen är det mycket mycket annat oxå som gjort att jag hamnat så illa i livet men jag vill inte gå in på detta här. Just nu vill jag inte ens söka skuldsanering, jag har äntligen fått ro och känner ett lugn hur konstigt det än låter :) det negativa hjulet har stannat och är oerhört tacksam att spelångesten är borta...:) Jag har tre vuxna barn nu varav en fortfarande bor hemma med mig, vi har en fin lägenhet mitt i stan med rätt bra hyra och jag har mitt jobb som jag älskar :) så jag har det bra som det är just nu men naturligtvis kommer jag söka sanering när jag känner mej redo mentalt ♥️
 
Egentligen så vet jag inte vad som mer krävs för en skuldsanering i framtiden. Jag går på terapi två gånger i månaden och mycket har uppdagats i ljuset över mitt destruktiva beteende, pengar har delvis varit min ” tröst” i livet, att har jag pengar så är jag någon, utan pengar har jag känt mej så värdelös...sen är det mycket mycket annat oxå som gjort att jag hamnat så illa i livet men jag vill inte gå in på detta här. Just nu vill jag inte ens söka skuldsanering, jag har äntligen fått ro och känner ett lugn hur konstigt det än låter :) det negativa hjulet har stannat och är oerhört tacksam att spelångesten är borta...:) Jag har tre vuxna barn nu varav en fortfarande bor hemma med mig, vi har en fin lägenhet mitt i stan med rätt bra hyra och jag har mitt jobb som jag älskar :) så jag har det bra som det är just nu men naturligtvis kommer jag söka sanering när jag känner mej redo mentalt ♥️
Hoppas verkligen att även du får ordning på ditt liv❤️
 
Annhha, mina tårar rinner så jag knappt ser att skriva, det skär i hjärtat att läsa att vi sitter i samma båt med våra söner. Livets helvete, exakt så är det! Att veta att man själv orsakat situationen är grönjävligt att bära. Din son bär på en stor sorg efter sin pappa och ditt självmordsförsök ovanpå sina egna psykiska problem, kan vara en stor del i att han håller avstånd, eller vad tror du? Han behöver nog tid, som du skriver. Av egen erfarenhet vet jag att det är lättare att lämna än att bli lämnad. Att sluta höra av sig är också ett sätt att säga att det du gjort mot mig inte är okej.
Jag hoppas verkligen att din son hör av sig så småningom när han fått bearbeta det som hänt och kanske fått hjälp av psykvården. Där kommer han ju få möjlighet att prata om er relation om inte annat.

Har också dryga timmen till jobbet och passerar den tågstationen han bor bredvid. Sjuk ångest varje gång... tänk om han kliver på och ser mig, vad händer då? Säger han -Hej (en önsketanke)... låtsas han att han inte ser mig, eller ännu värre... tittar han på mig och bara går vidare?
Jag har inte träffat min son på över 2 år, det är drygt 1,5 år sedan jag hörde hans röst i telefonen.

Ber om ursäkt att jag skriver i din tråd, ville bara att du skulle veta att det finns en till här på forumet som mist kontakten med en anhörig.
Önskar dig allt gott!
Styrkekramar till dig och alla andra i liknande situation
Läser vad du skriver och nu är det min tur med tårar så att jag knappt ser vad jag skriver. Så rätt du har med att det är svårare att bli lämnad än att lämna. Din känsla när du åker förbi stationen där din son bor. Jag som ibland hoppas och tror att jag ser min son i staden där jag jobbar, det var inte han denna gången heller... Tror ibland att jag ska bli tokig. Så skönt att skriva till dig TinaLisa som förstår mitt dilemma. Kanske vi kan ha lite kontakt om du inte misstänker.
 
Läser vad du skriver och nu är det min tur med tårar så att jag knappt ser vad jag skriver. Så rätt du har med att det är svårare att bli lämnad än att lämna. Din känsla när du åker förbi stationen där din son bor. Jag som ibland hoppas och tror att jag ser min son i staden där jag jobbar, det var inte han denna gången heller... Tror ibland att jag ska bli tokig. Så skönt att skriva till dig TinaLisa som förstår mitt dilemma. Kanske vi kan ha lite kontakt om du inte misstänker.
Jag har gärna lite kontakt med dig Annhha, jag känner mig helt ensam i min sorg. Svårt att berätta om sonen för de som eventuellt vill lyssna, utan att samtidigt också avslöja mitt spelberoende som orsakat dilemmat. Här på forumet och i din underbara tråd öppnades en möjlighet att avtäcka min väl dolda hemlighet. Tack för det.
Du kan skicka pm om/när du vill. :)
 
Skrev till TinaLina men inget som jag ville dela med andra. Hur tar jag bort det?
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Topp