- Blev medlem
- 23 Juni 2017
- Meddelanden
- 1 794
- Mottagna reaktioner
- 1 247
- Poäng
- 867
Jag har just nu svårt att se glädje och känna någon mening med livet. Mitt mående har jag våldtagit och vet inte om jag kan återhämta mig från det, ekonomin i botten igen. Jag är singel, inga barn, hur ska jag kunna ta hand om någon annan när jag inte ens kan ta hand om mig själv?
Jag älskar min familj, mina vänner och jag vet att de bryr sig om mig och vill finnas där för mig men samtidigt känner jag mig riktigt ensam ändå.
Mina föräldrar blir inte yngre och den dagen de går bort så blir jag på riktigt helt ensam även om jag har syskon. De har sina egna liv.
Vad är vitsen egentligen om jag bara gör om och om samma misstag med jämna mellanrum - vad är det för liv liksom. Kommer inte alltid kunna ha någon som håller koll på mig.
Jag bryr mig egentligen inte om pengarna (jag har också tappat helt uppfattningen av värdet på pengar) men att gå ett liv och behandla mig själv på det här sättet - vad är det för liv... Och ska jag behöva vara "handikappad" och ha någon som har koll på mig i resten av livet? Känns inte heller jättekul.
Jag älskar min familj, mina vänner och jag vet att de bryr sig om mig och vill finnas där för mig men samtidigt känner jag mig riktigt ensam ändå.
Mina föräldrar blir inte yngre och den dagen de går bort så blir jag på riktigt helt ensam även om jag har syskon. De har sina egna liv.
Vad är vitsen egentligen om jag bara gör om och om samma misstag med jämna mellanrum - vad är det för liv liksom. Kommer inte alltid kunna ha någon som håller koll på mig.
Jag bryr mig egentligen inte om pengarna (jag har också tappat helt uppfattningen av värdet på pengar) men att gå ett liv och behandla mig själv på det här sättet - vad är det för liv... Och ska jag behöva vara "handikappad" och ha någon som har koll på mig i resten av livet? Känns inte heller jättekul.
Senast ändrad:
