- Blev medlem
- 19 April 2020
- Meddelanden
- 509
- Mottagna reaktioner
- 377
- Poäng
- 487
Ja jag har läst här inne jättemycket och det är fantastiskt hur stöttande många är. ❤️Det är tack vare detta forum som jag bestämt mig för att berätta om mina problem.
Hade jag varit singel, bott ensam och haft ett annat jobb hade jag nog släppt mina skulder och försökt mig på skuldsanering. Jobbar på ett boende där chefen är på plats varje dag och antar att han får reda på om jag skulle få löneutmätning?
Ja jag är så orolig för om dom kommer förstå hur det är att ha ett spelberoende eller om de kommer tycka att man bara är så jävla oansvarig och dum.. sen har ju pengarna bara blivit siffror när man spelat, man fattar lixom inte värdet av pengar längre.. Som du säger så kommer dom ju säkert bara höra summan inledningsvis och det är jag så rädd för vad de kommer säga. Min mamma är jätte ekonomisk och har blivit väldigt inspirerad av den hon lever ihop med som har hus, fin bil, motorcykel, fett sparkonto och inte en krona i lån. Tror inte mamma har några lån heller.. så tänk om hon kommer bli skitförbannad och inte förstå alls..
Hoppas verkligen detta löser sig på något vis. Är 32 år och har flyttat ihop med min underbara pojkvän. Har tänkt mycket på att jag vill ha barn och allt men samtidigt inte med tanke på min ekonomiska situation. Det stressar mig också så mycket((
Känns så skönt att få skriva av sig här för jag har inte berättat för någon och det enda som existerar i mitt huvud är min skulder och hur jag ska överleva varje månad..
Inte jätteinsatt i det med löneutmätning. Men din chef behöver inte få reda på det om hen inte är inblandad i utbetalning av dina löner.
Jag tex, som jobbar inom kommunen frågade min chef om hen hade fått reda på det om jag fått löneutmätning och hen sa nej. Då det endast är lönekontoret som har den informationen. Dock om man skulle gå in och läsa
lönespec. så skulle det stå där. Men vet inte om cheferna kan gå in och se dom bara sådär?
Kände exakt som dig!
Men att gå och hålla på det förvärrar bara situationen.. tror hon blir mer besviken av att du drar ut på det. Hon är ju din mor, så kärleken till dig är stor!
Absolut att dom kommer tycka man är oansvarig och dum. Det är nog den första tanken som slår personer man berättar för.
Det säger jag till mig själv också när jag pratar om detta med vänner... att man är riktigt jävla bränd i skallen som satt sig i denna situation. Men att sånt är livet... nu får man bara resa sig upp och ta fighten.
Men som sagt, så fort chocken lagt sig när du berättat så kan man börja tänka steget längre och se en lösning på problemet än att bara se sjävla problemet.
Är lätt att sitta här och skriva att du ska berätta.. Vet själv hur svårt det var. Man ville bara börja gråta och klumpen man brukar få i halsen kändes större än om man svalt ett helt äpple.
Men så fårt du berättat och fått ur dig allting så kommer det kännas bättre!
Tänk att du förr eller senare måste berätta. Så ju tidigare du gör det, desto bättre.
((
Det kommer gå så bra så!