Skuldsatt över öronen. Imorgon ska jag berätta för min mamma.

[Sulanbulan]

Ja jag har läst här inne jättemycket och det är fantastiskt hur stöttande många är. ❤️Det är tack vare detta forum som jag bestämt mig för att berätta om mina problem.
Hade jag varit singel, bott ensam och haft ett annat jobb hade jag nog släppt mina skulder och försökt mig på skuldsanering. Jobbar på ett boende där chefen är på plats varje dag och antar att han får reda på om jag skulle få löneutmätning?

Ja jag är så orolig för om dom kommer förstå hur det är att ha ett spelberoende eller om de kommer tycka att man bara är så jävla oansvarig och dum.. sen har ju pengarna bara blivit siffror när man spelat, man fattar lixom inte värdet av pengar längre.. Som du säger så kommer dom ju säkert bara höra summan inledningsvis och det är jag så rädd för vad de kommer säga. Min mamma är jätte ekonomisk och har blivit väldigt inspirerad av den hon lever ihop med som har hus, fin bil, motorcykel, fett sparkonto och inte en krona i lån. Tror inte mamma har några lån heller.. så tänk om hon kommer bli skitförbannad och inte förstå alls..
Hoppas verkligen detta löser sig på något vis. Är 32 år och har flyttat ihop med min underbara pojkvän. Har tänkt mycket på att jag vill ha barn och allt men samtidigt inte med tanke på min ekonomiska situation. Det stressar mig också så mycket ((
Känns så skönt att få skriva av sig här för jag har inte berättat för någon och det enda som existerar i mitt huvud är min skulder och hur jag ska överleva varje månad..

Inte jätteinsatt i det med löneutmätning. Men din chef behöver inte få reda på det om hen inte är inblandad i utbetalning av dina löner.
Jag tex, som jobbar inom kommunen frågade min chef om hen hade fått reda på det om jag fått löneutmätning och hen sa nej. Då det endast är lönekontoret som har den informationen. Dock om man skulle gå in och läsa
lönespec. så skulle det stå där. Men vet inte om cheferna kan gå in och se dom bara sådär?

Kände exakt som dig!
Men att gå och hålla på det förvärrar bara situationen.. tror hon blir mer besviken av att du drar ut på det. Hon är ju din mor, så kärleken till dig är stor!

Absolut att dom kommer tycka man är oansvarig och dum. Det är nog den första tanken som slår personer man berättar för.
Det säger jag till mig själv också när jag pratar om detta med vänner... att man är riktigt jävla bränd i skallen som satt sig i denna situation. Men att sånt är livet... nu får man bara resa sig upp och ta fighten.

Men som sagt, så fort chocken lagt sig när du berättat så kan man börja tänka steget längre och se en lösning på problemet än att bara se sjävla problemet.

Är lätt att sitta här och skriva att du ska berätta.. Vet själv hur svårt det var. Man ville bara börja gråta och klumpen man brukar få i halsen kändes större än om man svalt ett helt äpple.
Men så fårt du berättat och fått ur dig allting så kommer det kännas bättre!

Tänk att du förr eller senare måste berätta. Så ju tidigare du gör det, desto bättre.

 

[2pac]

Tjena Jossis,

Först och främst så jaa berätta för din familj, kommer göra stor skillnad även om det kan vara lite jobbigt i början.

Har du sökt hjälp för ditt spelmissbruk?

Jag har berättat för min familj 3 gånger och det blir bara jobbigare varje gång man sätter sig i skiten igen. Det värsta som kan hända är att du får hjälp av dina närmsta som du älskar och så får du en svacka eller tappar kontrollen och sätter dom i ekonomisk knipa. Det får en att totalt förakta sig själv när det händer. Därför tycker jag absolut du ska berätta men du måste också visa att du är seriös med att sluta och söka hjälp, inte för någon annans skull utan för din skull. Jag gick KBT i vården - var helt okej, inget märkvärdigt. Det jag tyckte gjorde gott för mig var möten med spelberoendes riksförbund.

För mig var det lätt att inbilla mig själv att om jag bara löste mina skulder skulle allt bli bra. Mycket fokus kring pengarna - skulderna var inte problemet utan det var endast en konsekvens av beteendet. Det kändes ett kort tag bra och lättande att skulderna var borta när jag fick hjälp första gångerna men beteendet fanns kvar och kom tillbaka även om jag hade uppehåll. Beteendet och välmående (hur man mår) är problemet och jag behövde hjälp och jag tror alla kan behöva en liten knuff för det.

Det går i varje fall att ta sig ur träsket och du är påväg att ta ett stort och viktigt steg i rätt riktning. Gör det, ta hand om dig själv och tappa inte motivationen!

 

[Jossis]

Tjena Jossis,

Först och främst så jaa berätta för din familj, kommer göra stor skillnad även om det kan vara lite jobbigt i början.

Har du sökt hjälp för ditt spelmissbruk?

Jag har berättat för min familj 3 gånger och det blir bara jobbigare varje gång man sätter sig i skiten igen. Det värsta som kan hända är att du får hjälp av dina närmsta som du älskar och så får du en svacka eller tappar kontrollen och sätter dom i ekonomisk knipa. Det får en att totalt förakta sig själv när det händer. Därför tycker jag absolut du ska berätta men du måste också visa att du är seriös med att sluta och söka hjälp, inte för någon annans skull utan för din skull. Jag gick KBT i vården - var helt okej, inget märkvärdigt. Det jag tyckte gjorde gott för mig var möten med spelberoendes riksförbund.

För mig var det lätt att inbilla mig själv att om jag bara löste mina skulder skulle allt bli bra. Mycket fokus kring pengarna - skulderna var inte problemet utan det var endast en konsekvens av beteendet. Det kändes ett kort tag bra och lättande att skulderna var borta när jag fick hjälp första gångerna men beteendet fanns kvar och kom tillbaka även om jag hade uppehåll. Beteendet och välmående (hur man mår) är problemet och jag behövde hjälp och jag tror alla kan behöva en liten knuff för det.

Det går i varje fall att ta sig ur träsket och du är påväg att ta ett stort och viktigt steg i rätt riktning. Gör det, ta hand om dig själv och tappa inte motivationen!

Ja det har väl kommit till den punkten där jag måste nu.. önskar att jag gjort det tidigare innan skulderna blivit så höga. Hur reagerade din familj när du berättade? Jag tänker att jag ska ta en i taget..
Nej inte för själva spelandet men jag har sökt för min psykiska ohälsa. Ringde läkare i måndags och fick en akuttid så har börjat med Sertralin nu mot min fruktansvärda ångest. Jag bröt ihop totalt hos läkaren men berättade bara om mitt ansträngda jobb och om min hund som gick bort nyligen. Har fått en tid hos kurator i Augusti så jag kommer nog berätta om mitt missbruk då om jag känner förtroende för kuratorn.

I mitt huvud nu så tänker jag ju att bara jag får hjälp så kommer jag aldrig mer lägga en krona på spel. Varje gång jag öppnat ett spel i casino får jag hjärtklappning. Samtidigt som jag tänkt ”de är min enda räddning att överleva månaden” vissa månader har det gått och andra har skulderna bara ökat… just nu är det som ett vakuum i mitt huvud och jag har nån förhoppning om att jag kommer må bättre om detta löser sig på något vis..
tack snälla för responsen, det betyder mycket!!!

 

[ajuste10]

Ja jag har velat berätta så många gånger men inte haft modet. Det är ju en fruktansvärd skam. Har vunnit stora pengar många gånger och man tänker ju hela tiden att den där storvinsten kommer snart så man kan betala av. Förra året betalade jag bort massa av sms-lånen men det dröjde inte förens jag lånat tillbaka igen och nu ännu mer och hos inkasso.. känns som en jävla mardröm som inte går att vakna ur.
Lånade dom upp hela summan på huset? Min mamma äger ju dock inget hus för hon sålde det och flyttade in till sin sambo. Men i övrigt har hon en god ekonomi och sparade pengar. Men känner mig så hemsk att hon ska ta lån för mig. Om hon nu skulle göra det då dvs.
Min pappa äger ett hus och har ärvt mycket pengar men han lånade ut 80 000kr till mig för två år sedan och har lånat ut till mina syskon så vill inte fråga honom… vet att han har svårt att säga nej och känner mig så jävla dum…

Aa mina föräldrar hade som tur va Inge lån på sin bostad som är värd ganska mycket. Aa jag förstår att man inte vill att ens föräldrar ska behöva ta ett lån för att rädda en ur skiten. Tror att dina skulder bara kommer bli dyrare och dyrare med den ockerräntan alla dessa sms bolag erbjuder. Men det är nog ända möjligheten i detta fall om du inte vill släppa allt och söka skuldsanering och leva på existens minimum, finns en risk att du kanske inte ens får skuldsanering. Då kommer du vara skuldsatt större del av livet förmodligen. Ens föräldrar kommer göra allt i deras makt för att ens barn ska må bra. Hur som helst berätta du kommer må så mycket bättre efter...

 

[2pac]

Ja det har väl kommit till den punkten där jag måste nu.. önskar att jag gjort det tidigare innan skulderna blivit så höga. Hur reagerade din familj när du berättade? Jag tänker att jag ska ta en i taget..
Nej inte för själva spelandet men jag har sökt för min psykiska ohälsa. Ringde läkare i måndags och fick en akuttid så har börjat med Sertralin nu mot min fruktansvärda ångest. Jag bröt ihop totalt hos läkaren men berättade bara om mitt ansträngda jobb och om min hund som gick bort nyligen. Har fått en tid hos kurator i Augusti så jag kommer nog berätta om mitt missbruk då om jag känner förtroende för kuratorn.

I mitt huvud nu så tänker jag ju att bara jag får hjälp så kommer jag aldrig mer lägga en krona på spel. Varje gång jag öppnat ett spel i casino får jag hjärtklappning. Samtidigt som jag tänkt ”de är min enda räddning att överleva månaden” vissa månader har det gått och andra har skulderna bara ökat… just nu är det som ett vakuum i mitt huvud och jag har nån förhoppning om att jag kommer må bättre om detta löser sig på något vis..
tack snälla för responsen, det betyder mycket!!!

Ah det är lätt att vara efterklok. Det som är gjort är gjort. Om jag inte missminner mig, första gången jag bröt ihop hade jag runt 100k i skulder, andra gången runt 200k i skulder, 3e gången var det 1,7 miljoner kr i skulder (nu nere i 1,2 ungefär). Klart det hade varit skönt om skulderna var mindre men jag känner inte att det är så illa längre. Pengar är inte allt och det är inte skulderna som styr huruvida jag mår bra eller dåligt, är glad eller ledsen. Mycket ligger i beteendet och självkänsla, hur jag framför allt har behandlat mig själv (spel är inte bra för mig utan skadar mig bara, dragits till folk som behandlar mig dåligt) men även andra. Jag fick börja om med min självkänsla helt på ny kula efter senaste gången jag bröt ihop, är första gången poletten fallit ned för mig att mina problem inte löses med pengar och att jag på riktigt måste börja ta hand om mig själv. När jag började ta hand om mig mentalt och vara snäll mot mig själv, sökte hjälp, öppnade upp mig helt för familj och även enstaka vänner (det var nytt 3e gången) vände allt.

Jag släppte skammen helt och började äga och ta kontroll över problematiken istället. Alla har problem och mår dåligt ibland och det tar sig i uttryck på olika sätt för olika personer. Det är inget att skämmas över. Tvärtom tycker jag det är fantastiskt starkt av de personer som tar tag i sina problem och gör något åt dom, från att varit helt nedbruten. Det ska man vara stolt över hur man väljer att ta itu med problem.

Själv tog jag inga antidepressiva eller andra mediciner utan jag sökte hjälp tillät mig att känna alla känslor som jag tryckt undan i 10 år. Tillät mig att må dåligt för att börja om på ny kula - jag visste dock att det skulle bli bättre bara jag tog hand om mig själv, gick på möten, gjorde saker som fick mig att må bra osv. Säger inte att det är så du ska göra - du har fått din medicin av en anledning, men berättar bara hur jag gjorde.

Min familj är speciell så tror inte det är bra referenspunkt. De har aldrig tagit det bra tycker jag men jag ville ha en relation med min familj och då fanns det inget annat sätt än att vara ärlig. Mina föräldrar tror inte på spelmissbruk och att det är en sjukdom. Jag fick massvis med skäll om hur dum i huvudet jag var och mer - framför allt nu senast när det urarta totalt ekonomiskt. Första 2 gångerna fick jag rejäl utskällning och sura miner men det släppte snabbt rätt snabbt sen, 3e gången fick jag rejäl utskällning av ena föräldern och vi pratade inte med varandra på några månader. Den andra föräldern tog det bra när jag väl berättade och ville hjälpa mig med mina skulder (jag sa nej denna gången) men sen var det jobbigt för hen blev väldigt ledsen och det syntes. Det var jobbigt för mig att se varje dag, jag bodde hemma hos föräldrarna då. Det var en jobbig period helt enkelt på alla plan. Nu är allt jättebra, mer än 1,5 år senare trots att jag fortfarande har över miljonen i skulder. Allt går åt rätt håll, ekonomin, relationer med vänner, relationer med familjemedlemmar bättre än någonsin.

Som sagt min familj är nog ingen bra referens men den allra största majoriteten av spelmissbrukare jag hört som varit ärliga med sina anhöriga har det gått bra för redan från start. Gick ju bra för mig med men blev bara lite sura miner vilket är fullt förståeligt.

 

[Jossis]

Visst är det lätt att vara efterklok.. Okej jag förstår. Men helt sjukt bra jobbat att få ner skulderna så mycket!!
Är du helt fri från spelandet idag?

okej, det måste varit tufft för dig att de reagerade så starkt. Man känner sig ju redan totalt värdelös ändå.. men måste säga att du låter så sjukt klok och stark! Modigt av dig att berätta också när du vet att familjen är speciell, antar att du visste hur de skulle reagera. Min mamma kan ibland vara mycket arrogant men också väldigt förstående. Så hon kan nog reagera antingen eller här..

Jag blir inspirerad och motiverad att kämpa vidare när jag läser ditt och andras svar här!!
Tro mig jag skulle vilja kämpa mig ur det här utan mediciner men kände att botten var nådd nu.. sover kanske 3h per natt och hjärtklappning hela dagarna. Jag har en ångestproblematik sen tidigare och har varit fri från mediciner i 4 år nu. Men mitt mål är att komma över den här puckeln och så snabbt som möjligt sluta med medicin.

 

[2pac]

Visst är det lätt att vara efterklok.. Okej jag förstår. Men helt sjukt bra jobbat att få ner skulderna så mycket!!
Är du helt fri från spelandet idag?

okej, det måste varit tufft för dig att de reagerade så starkt. Man känner sig ju redan totalt värdelös ändå.. men måste säga att du låter så sjukt klok och stark! Modigt av dig att berätta också när du vet att familjen är speciell, antar att du visste hur de skulle reagera. Min mamma kan ibland vara mycket arrogant men också väldigt förstående. Så hon kan nog reagera antingen eller här..

Jag blir inspirerad och motiverad att kämpa vidare när jag läser ditt och andras svar här!!
Tro mig jag skulle vilja kämpa mig ur det här utan mediciner men kände att botten var nådd nu.. sover kanske 3h per natt och hjärtklappning hela dagarna. Jag har en ångestproblematik sen tidigare och har varit fri från mediciner i 4 år nu. Men mitt mål är att komma över den här puckeln och så snabbt som möjligt sluta med medicin.

Jaa absolut helt fri från spel idag. 1 år och lite mer än 7 månader. Sug på spel och det bristande konsekvenstänket kommer ibland och då gäller det att ha sätt att hantera det på. För mig fungerar det bra att påminna mig om hur jag mådde när jag mådde som värst. Jag vill aldrig hamna i en sån här situation igen, ångesten när man fuckat upp för 3e gången i rad, fått hjälp historiskt, och ska berätta att det hänt en tredje gång är inte nådigt. Och sen att poletten föll ned ang pengar samt att ta hand om sig själv. Om man tar hand om sig själv så kan man inte spela, för det är motsatsen till att ta hand om sig själv som spelmissbrukare. Man skadar sig själv.

Fattar helt, som sagt finns ju en anledning till att medicinerna finns och i en del fall är de nödvändiga och bra!

Kul att du blir inspirerad. Jag tror att din mamma kommer ta det så bra som det går och det kommer bara att bli bättre från det tillfälle du är ärlig. Jag ville att mina föräldrar skulle förstå problematiken men tillslut insåg jag också att även om det vore skönt så är det viktigaste att jag förstår den och vad jag behöver. Mina föräldrar fick acceptera bara att jag hade det tufft och mådde inte bra vilket de gjorde, behöver egentligen inte att de förstår hur det kunde gå så långt. Enligt mig är alltså det viktigaste att du förstår att du har ett problem och att du faktiskt tar tag i det för din egen skull, speciellt om du vill må bra/bättre. Om din mamma sedan förstår spelmissbruk eller inte spelar mindre roll, det är du som ska förstå och kunna tackla det. Hon bör dock kunna finnas där på andra sätt som stöd och framför allt ska du inte behöva gå runt och bära på detta ensam.

Som sagt tror det kommer gå bra! Det går att ta sig ur det hela och komma ut från det starkare. Du får uppdatera oss om hur det går!

 

[Sulanbulan]

Lycka till idag Jossis om du orkar att berätta för din mor! Kämpa! Det kommer gå så bra så!

 

[ajuste10]

Lycka till berätta gärna hur det gick sen! Intressant att veta hur andras föräldrar reagerar och hur andra upplever det. Du kommer tycka att det är väldigt skönt att skriva av dig också efter du berättat. Vi finns här för varandra!

 

[Andreja27]

Hej. Imorgon ska jag droppa bomben för min mamma om mina skulder som tillkommit pga överkonsumtion och spelberoende. Behöver era bästa tips hur man berättar en sån här sak. Har tänkt på det sååå länge men har inte haft modet. Men nu går det inte längre. Spelat upp lönen och får inte ett enda lån till heller. Tänkte lägga in mitt skuldberg nedan här. Om mina föräldrar erbjuder sig att hjälpa mig vet jag inte om jag ska ta den hjälpen eller släppa allt till kronofogden. Jag ligger sömnlös varenda natt och det enda jag tänker på är mina skulder. Jag mår så jävla dåligt och har fått börja äta antidepressivt nu.
Jag har en liten vision om att om jag lyckas pyssla ihop utgifterna till december så kanske jag kan lyckas få ett samlingslån, då är mina 10 förfrågningar borta. Just nu har jag utgifter på ca 30 000kr i månaden och min lön är mellan 20-25k i månaden.. har sån jävla ångest just nu då jag skrivit ner alla utgifter. Har bara blundat för det en lång tid..
Har säkert glömt nån här nere också men är ett endaste vrak just nu. Hoppas kunna få lite tips och pepp ifrån er här inne??

Månadskostnad - skuld
Holm 540 - 7200
Brixo 669 - 13000
Brixo 776 - 10 000
Brixo 500 - 3400
Fairlo 1047 - 50 000
Gothia 3000 - 95 000
Thorn 309 - 10000
Thorn 700 - 29600
Sileo 800 - 29600
Axactor - 800 - 30 000
Nordea 500 - 1500
Nordea 1000 - 20 000
Cashbuddy 800 - 25460
Modhi 1000 - 50 000
PRA group 95 000
Qliro 200 - 3500
Ikano 1000 - 66000
Collector 1500 - 40 000
Marginalen 700 - 40 000
Resurs 1000 - 38 400
Förskott 1500 - 2890
Avida 1293 - 69700
Vivus 1200 - 10 000
Viaconto 1000- 9000
Pfc 1000 - 12500
Happycash 400 - 4600
Loanstep 1700 - 5000
Santander 1800 - 150 000

Önskar dig verkligen lycka till ❤