- Blev medlem
- 1 Mars 2018
- Meddelanden
- 6
- Mottagna reaktioner
- 3
- Poäng
- 7
Hej forumet.
Jag fick min ansökan om skuldsanering avslagen, då mina boendekostnader var för höga (huruvida den hade godkänts om boendekostnaderna hade varit lägre vet jag inte, då "utredningen" stannade när mina boendekostnader konstaterats).
Jag bor i nuläget med min sambo (som flyttade in för några månader sedan), och halverade då min boendekostnad. Min del av boendekostnaden understiger den nivå som står på "1-2 personer" på försäkringskassans föreskrifter. Men då det står just "1-2 personer" så förstår jag att det inte spelar någon roll för beslutet i sig.
Som jag ser det så är mina alternativ inte särskilt många.
Jag står i bostadskö i min region just nu, och har gjort så ett tag, men är väl 1-2 år från att ha en kötid som räcker till en bostad. Sannolikt ytterligare 1-2 år till om jag ska ha en lägenhet som faktiskt uppnår försäkringskassans föreskrifters nivåer.
Och även om jag hade haft kötiden, så är det ingen hyresvärd i min region som godkänner mer än 2 betalningsanmärkningar (jag har 20+, och skulder på över miljonen). Så att byta lägenhet är helt enkelt inte möjligt.
Att köpa en lägenhet är naturligtvis inte heller aktuellt.
Då återstår alternativet att säga upp mitt förstahandskontrakt, och ge mig in på andrahandsmarknaden. Jag vill verkligen inte låta bortskämd, och jag förstår att det verkligen inte är en rättighet att inneha ett hyreskontrakt i förstahand. Men att ge sig in på andrahandsmarknaden skulle sannolikt kräva minst 3-4 flyttar under den femårsperiod som saneringen tar, och eventuellt upp till 6-7 stycken. Är det ett rimligt "krav" från kronofogdens sida? Många andra saker i skuldsaneringen finns ju till just för att underlätta för personen i fråga, exempelvis de betalningsfria månaderna, ev. behållning av skatteåterbäring osv. Så det verkar märkligt att samtidigt uppmana någon att ge sig in på en högst osäker andrahandsmarknad.
Jag har funderingar på att skicka in en överklagan på beslutet. Är det någon som har liknande erfarenheter? Jag tänker specifikt på om det är någon som har blivit nekad pga för höga boendekostnader, och sedan överklagat. Vad blev resultatet, och hur lång tid tog processen?
Jag fick min ansökan om skuldsanering avslagen, då mina boendekostnader var för höga (huruvida den hade godkänts om boendekostnaderna hade varit lägre vet jag inte, då "utredningen" stannade när mina boendekostnader konstaterats).
Jag bor i nuläget med min sambo (som flyttade in för några månader sedan), och halverade då min boendekostnad. Min del av boendekostnaden understiger den nivå som står på "1-2 personer" på försäkringskassans föreskrifter. Men då det står just "1-2 personer" så förstår jag att det inte spelar någon roll för beslutet i sig.
Som jag ser det så är mina alternativ inte särskilt många.
Jag står i bostadskö i min region just nu, och har gjort så ett tag, men är väl 1-2 år från att ha en kötid som räcker till en bostad. Sannolikt ytterligare 1-2 år till om jag ska ha en lägenhet som faktiskt uppnår försäkringskassans föreskrifters nivåer.
Och även om jag hade haft kötiden, så är det ingen hyresvärd i min region som godkänner mer än 2 betalningsanmärkningar (jag har 20+, och skulder på över miljonen). Så att byta lägenhet är helt enkelt inte möjligt.
Att köpa en lägenhet är naturligtvis inte heller aktuellt.
Då återstår alternativet att säga upp mitt förstahandskontrakt, och ge mig in på andrahandsmarknaden. Jag vill verkligen inte låta bortskämd, och jag förstår att det verkligen inte är en rättighet att inneha ett hyreskontrakt i förstahand. Men att ge sig in på andrahandsmarknaden skulle sannolikt kräva minst 3-4 flyttar under den femårsperiod som saneringen tar, och eventuellt upp till 6-7 stycken. Är det ett rimligt "krav" från kronofogdens sida? Många andra saker i skuldsaneringen finns ju till just för att underlätta för personen i fråga, exempelvis de betalningsfria månaderna, ev. behållning av skatteåterbäring osv. Så det verkar märkligt att samtidigt uppmana någon att ge sig in på en högst osäker andrahandsmarknad.
Jag har funderingar på att skicka in en överklagan på beslutet. Är det någon som har liknande erfarenheter? Jag tänker specifikt på om det är någon som har blivit nekad pga för höga boendekostnader, och sedan överklagat. Vad blev resultatet, och hur lång tid tog processen?
