Hjälpa barn/släkt med pengar

[Anmärkningen]

Hej vill så anonym så möjligt med detta inlägg så besvarar inga ingående frågor, har en barndomsvän som har ett stort bekymmer. Hens barn har alltid haft pengar och det väldigt bra i barndomen.

Men nu bor den ensam och har inget jobb, är på socialbidrag och inga pengar kvar. Min vän har skilt sig sen 2år tillbaka och är ensamstående nu. Hen har hjälpt sitt barn under ett års tid med ekonomi och nästan förstört sin egna ekonomi pga detta. Nu har hen tydligen satt stopp för detta och sagt hjälper aldrig mer igen då hen inte själv kan bli hemlös eller få skulder.

Under detta året har hens barn fått hjälp med råd,pengar,mat,hyra och lovat att ändra sig varje månad. Men bara fortsätter, så vad ska man göra ? Finns väl inga rätt och fel men det enda är väl bara att låta det gå den väg det går då hen sjäkv inte kan dras med i detta då pengarna helt enkelt inte räcker till att hjälpa mer, släkt vänner finns inte.

 

[Jägob Lögoinen]

Alltså lite så här: Det är inget fel att vilja hjälpa sina barn, det vill nog 99 % av alla föräldrar och så vidare. Men när det går så långt att ens egna ekonomi blir starkt hotad så blir det ju plötsligt fel.

Mycket handlar om att barnen säkerligen är vana vid en massa stöttning och kanske är nästintill ”söndercurlade” nu? Det är svårt att förändra ett gammalt beteende, blir som en vana liksom. Hur gamla är barnen? Risken är väl att barnen går och tar lån ifall de är 18 år och uppåt när föräldern slutat hjälpa dem.

Det är viktigt att ha en öppen och ärlig dialog med varandra, och att föräldern i det här fallet verkligen är tydlig med allvaret med situationen. Hen kanske har vänner som har råd eller kan komma med stöttning? Om den andra föräldern fortfarande finns med i bilden kanske denne kan hjälpa till och motivera barnen? Situationen är ju direkt ohållbar som den är nu. Föräldern borde börja med att prata med barnen och sedan vända sig till vänner, ex-partner, psykolog, terapeut för att få tips om hur allting kan gå vidare.

 

[Anmärkningen]

Detta är gjort är tydligen så är andra föräldern ur bilden helt, lån finns inte med i bilden då ingen inkomst finns sen flytten. Hen har tydligen haft det bra men även fått råd och haft kontakt med bugetrådgivare etc. Expartner vägrar höra av sig är tydligen lång uppåt i landet och klippt alla band.

Motiveringen har funnits och allvaret har visats då påminnelser på hyran kommit och blivit betalda och visat hen att det står att vräkning blir eventuell förr och att man hamnar på gatan. Det har tydligen åkts till härbärgen de få som finns för att visa vilken misär vissa lever i men det går inte igenom.

Men det verkar inte hjälpa och detta har tydligen börjat bli ohållbart för hens förälder då den hel enkelt inte har råd eller sparade pengar mer. Den måste helt enkelt ha sin lön för sig själv.

Så det alternativen står mellan att förstöra sin egna ekonomi för att hjälpa barnet och riskera sj anmärkningar stå utan mat eller hyrespengar eller att bara inte hjälpa mer.

Jag själv sa du måste välja dig själv i detta fall då man inte kan riskera sig själv då den sj är ensamstående med ett yngre barn.

 

[Myra]

Jag tycker att känns bra när man kan hjälpa sina barn men när du skriver att "Under detta året har hens barn fått hjälp med råd,pengar,mat,hyra och lovat att ändra sig varje månad. Men bara fortsätter" så undrar jag vad det är barnen lovar att ändra men inte ändrar?
För om hjälpen går till att stödja ett oönskat beteende så kanske det inte är pengar som är den bästa hjälpen?

 

[Doodles]

Hjälpen kanske behövs i en annan form än pengar. Hen kanske behöver nå botten för att ta eget ansvar. Att stötta ekonomisk är då det motsatta av hjälp. Hen måste bli självständig. Bli vuxen.

 

[Anmärkningen]

Lovar att ändra sig ekonomiskt men gör inte det utan samma visa hela tiden bränner av allt och står utblottad, trots att man pratat massvis med gånger om konsekvenser av detta, att den kan bli hemlös, den har fått stå utan mat någon dag för att visa allvaret, men sedan har man hjälpt och handlat åt hen. Men den gör samma sak hela tiden. Föräldern har tydligen hjälpt med över 70tkr det senast året och slösat allt sitt sparkapital.

Så nu kan den tydligen inte hjälpa mer utan att förstöra sin ekonomi. Så alternativen är att förstöra sin ekonomi eller låta det gå för det vuxna barnet som det går helt enkelt. Jag har sagt åt vännen att hen måste tänka på sig sj och sitt barn som är hemmavarande om det gått så långt.

Att just den vuxna som bor sj får ta konsekvenserna denna gång då hen själv inte kan förstöra för sig och de hemmavarande kan inte bli lidande.

 

[Myra]

Lovar att ändra sig ekonomiskt men gör inte det utan samma visa hela tiden bränner av allt och står utblottad, trots att man pratat massvis med gånger om konsekvenser av detta, att den kan bli hemlös, den har fått stå utan mat någon dag för att visa allvaret, men sedan har man hjälpt och handlat åt hen. Men den gör samma sak hela tiden. Föräldern har tydligen hjälpt med över 70tkr det senast året och slösat allt sitt sparkapital.

Så nu kan den tydligen inte hjälpa mer utan att förstöra sin ekonomi. Så alternativen är att förstöra sin ekonomi eller låta det gå för det vuxna barnet som det går helt enkelt. Jag har sagt åt vännen att hen måste tänka på sig sj och sitt barn som är hemmavarande om det gått så långt.

Att just den vuxna som bor sj får ta konsekvenserna denna gång då hen själv inte kan förstöra för sig och de hemmavarande kan inte bli lidande.

Då skulle jag tycka att det är bättre att din vän inte bistår med pengar längre, utan med hjälp i form av att strukturera upp ekonomin, inkomst, utgifter, sparande och hålla koll på det tills det funkar av sig självt.
Att ge pengar till någon som slösar bort dem och vill ha nya nästa månad, och får mer pengar är inte konstruktiv hjälp. Det lär man sig inget på.

 

[Sesamfrö]

Såklart vill de flesta föräldrar hjälpa och stötta sina barn men denna situation du beskriver har gått över en egen nivå.

Vad gör ditt väns barn egentligen? Okej är arbetslös, men mer ? Får hen någon typ av pengar, som inte är från sin mamma? Soc exempelvis?

För om ungen får soc men ändå inte kan betala sina räkningar så bör hen få bita i de sura äpplet. Får hen inte ekonomisk hjälp från soc så bör hen söka sig dit och samtidigt söka jobb.

Hade mina barn någon gång i framtiden behövt hjälp så hade jag hjälpt dem så mycket jag kunnat men de hade inte fått hjälp om de bara pillade sig i naveln hela dagen lång.

Om din väns barn har någon form av inkomst/csn/soc så hade jag endast bistått med mat om jag vore din vän. Räkningar får barnet betala själv. Som sagt , vem hjälper din vän när hen är nere i skiten själv? Inte kommer de vara den söndercurlade avkomman. Tyvärr.

 

[Anmärkningen]

Den har tydligen soc och har fått hjälp under dessa månader med att strukturera upp all utgifter osv men medvetet slösar upp allt. Har inte blivit söndercurlat utan haft det hen ska ha och pratats ofta om pengar etc men verkar inte vilja förstå det. Verkar inte vilja hoppa över vissa steg i livet.

Hen fick hjälp med möbler etc och att komma igång, visat på utgifter och har kvar marginal för att leva men absolut inte mer än det nödvändiga. Har fått hjälp då det verkligen varit helt slut och då haft långa diskussioner om att detta inte kan hända igen och gått igenom allt men samma visa nästa månad.

Tycker synd om vännen då detta utarmat vännens besparingar. Har sagt åt hen att om dens vuxna barn medvete hamnar på gatan efter all denna hjälp så ska den inte ha dåligt samvete då den inte kan förstöra sin egna ekonomi och liv och bli nerdraget när det verkar som att den har gjort allt för att hjälpa men inte kan göra mer.

 

[Ny2018]

Jag har hjälpt min son under många år då han har ett missbruk. Till en början var det ett starkt medberoende och rädsla. Jag betalade hyror, el, mat då han ofta sa att han inte ätit men det har jag insett att det inte var sanningen. Jag betalade av hans skulder, lät han flytta hem men det slutade i katastrof med en skadad lägenhet, stöld och saker som köptes i mitt namn på nätet.
Sen fick han barn och jag hjälpte till även där och tusen andra saker genom åren.
Jag hjälpte även min fd pga spelmissbruk som tyvärr uppdagades efter att ha blivit sambos.
Allt detta slutade i en utmattningsdepression och då föll min ekonomi i botten.
Resultatet är att jag idag har en skuldsanering som är klar till nästa år.
Idag ser jag till att jag i första hand klarar mig.
Det finns inga lätta vägar när det gäller nära och kära men oftast så stjälper man dom istället för att hjälpa dom då de aldrig lär sig ta ansvar för sina egna liv om man hela tiden finns där.