- Blev medlem
- 31 Augusti 2012
- Meddelanden
- 22 630
- Mottagna reaktioner
- 16 053
- Poäng
- 10 747
Zadred - Var i landet bor du? Är du i södra delarna av landet träffar jag dig gärna. Göteborg,Malmö,Halmstad,Kalmar...Du behöver inte presentera dig när vi ses.
Berätta och ge din sambo en chans.Hej alla. Nästa vecka kommer jag ta ett rejält beslut om antingen avsluta mitt liv eller berätta för min sambo om allt. Dem senaste dagarna har varit hemska. Min sambo känner på sig att dert är något med mig men hon försöker inte få ut det ftån mig.. jag tror hon är rädd för att det handlar igen om ekonomin så går hon själv runt och mår dåligt. Hon kommer inte orka höra mer om ekonomin. Det finns inget som kan hjälpa.
Jag ber er alla som spelar.
Spela aldrig.
Inte för en krona. För att det är inte värt att hamna i detta.
Jag kan knappt fatta hur långt jag gått med detta.
Hatar mig själv men önskar verkligen en till chans för den hade jag tagit vara på.
Jag VET att om 1-2 månader är alla mina relationer med mina närmsta förstörda. Dem få jag har kvar.
Förutom det så skulder som jag kommer leva med i minst 10 år. Jobbet vet jag inte om jag kommer orka med.
Jag har dött inombords helt. Jag läser allas historier om hur dem lyckats ta sig ur skiten efter tuff period men hos mig ser jag det inte helt enkelt bara.
Hej
Nu vet jag inte din sitvation från början.
Men ge aldrig upp!
Jag känner igen mig i din historia, jag var där själv i dem tankarna
Men berättade till slut för sambon, hon hjälpte mig och stötta mig. Vi har aldrig haft de så bra som nu när jag har löneutmätning ( både relation och ekonomiska biten )
Sedan vet min släkt och mina vän er och jag trodde många skulle vända kappan eller prata skit ( nu vet jag inte vad de pratar när jag inte är med ) men känslan att de gör det finns inte för dem öppna sina egna hjärnan med sina problem också.
Eftersom allt blir väldigt påtagligt så tala jag först med folk jag litar på som jag arbetar med, sedan min chef och vi ändra lite av mina arbets uppgifter under en period så jag inte skulle ha så mycket. Nu e jag verkligen på banan och mycket tack vare att man vågar prata.
Det är en hög tröskel att öppna sig men så värt efteråt.
Den jag var räddast för att prata med var min far, men vi hade nog de bästa samtalet av alla jag prata med.
Kämpa på!
Väldigt glad över hur du lyckats vända det. Problemet är att det inte blir första gången för mig att prata om det till sambon och föräldrarna. Plus jag drar in min sambo i skiten också.
Om det bara hade inneburit att jag hamnar hos kronofogden hade jag kunnat leva med det. Men att sätta min sambo där? Den tanken tär på mig. Samt att hon riskerar förlora sin lägenhet.