Finns ingen väg ut för mig

[Zedred]

Hur går det? Fortfarande i samma situation Zedred? Spelar ingen roll vad vi skriver, det är du som måste ta första steget och berätta. Är du redo?

Hej Annhha.
Kan man bli redo för att berätta något sånt här som jag gjort?
Jag har försökt njuta av dagarna som mycket som möjligt för jag orkar nog inte med kaoset som kommer uppstå så småningom. Jag kommer inte kunna accep att jag ställt till med att sätta båda mig och sambon i kronofogden, ge föräldrarna ångest och smärta och huvudbry för 3e gången, plus OM dem kommer vela hjälpa mig så har dem ingen chans med tanke på skuldernas omfattning...
Hur ska jag ens kunna komma levande ur detta?
Enda positiva blir att jag slutar spela vilket är jättebra, men efterföljderna kommer sätta djupa spår vilket kommer nog göra mig sjukskriven resten av mitt liv.
Jag vet att om detta hade varit min första gång jag hamnat i spelträsket samt skulderna inte blivit så höga, hade jag erkänt till min sambo och hon hade hjälpt mig med lån och tagit över min ekonomi. Jag hade varit redi att berätta längesedan om det hade sett ut så.
Men nu?
Jag vill ej dö, men jag vill inte leva och uppleva all skit som kommer ske snart. Jag kommer förlora allt, relationerna, jobbet kommer jag inte kunna gå till.

 

[Lasseman]

Hej Annhha.
Kan man bli redo för att berätta något sånt här som jag gjort?
Jag har försökt njuta av dagarna som mycket som möjligt för jag orkar nog inte med kaoset som kommer uppstå så småningom. Jag kommer inte kunna accep att jag ställt till med att sätta båda mig och sambon i kronofogden, ge föräldrarna ångest och smärta och huvudbry för 3e gången, plus OM dem kommer vela hjälpa mig så har dem ingen chans med tanke på skuldernas omfattning...
Hur ska jag ens kunna komma levande ur detta?
Enda positiva blir att jag slutar spela vilket är jättebra, men efterföljderna kommer sätta djupa spår vilket kommer nog göra mig sjukskriven resten av mitt liv.
Jag vet att om detta hade varit min första gång jag hamnat i spelträsket samt skulderna inte blivit så höga, hade jag erkänt till min sambo och hon hade hjälpt mig med lån och tagit över min ekonomi. Jag hade varit redi att berätta längesedan om det hade sett ut så.
Men nu?
Jag vill ej dö, men jag vill inte leva och uppleva all skit som kommer ske snart. Jag kommer förlora allt, relationerna, jobbet kommer jag inte kunna gå till.

Byt kontaktuppgifter med @Terry_ . Snälla

 

[Annhha]

Hej Annhha.
Kan man bli redo för att berätta något sånt här som jag gjort?
Jag har försökt njuta av dagarna som mycket som möjligt för jag orkar nog inte med kaoset som kommer uppstå så småningom. Jag kommer inte kunna accep att jag ställt till med att sätta båda mig och sambon i kronofogden, ge föräldrarna ångest och smärta och huvudbry för 3e gången, plus OM dem kommer vela hjälpa mig så har dem ingen chans med tanke på skuldernas omfattning...
Hur ska jag ens kunna komma levande ur detta?
Enda positiva blir att jag slutar spela vilket är jättebra, men efterföljderna kommer sätta djupa spår vilket kommer nog göra mig sjukskriven resten av mitt liv.
Jag vet att om detta hade varit min första gång jag hamnat i spelträsket samt skulderna inte blivit så höga, hade jag erkänt till min sambo och hon hade hjälpt mig med lån och tagit över min ekonomi. Jag hade varit redi att berätta längesedan om det hade sett ut så.
Men nu?
Jag vill ej dö, men jag vill inte leva och uppleva all skit som kommer ske snart. Jag kommer förlora allt, relationerna, jobbet kommer jag inte kunna gå till.

Redo är man aldrig men nu är det som det är. Du har fattat sämre beslut i ditt liv och det är dåtid. Nu måste du fatta beslut i nutid och det första beslut om att berätta är ett bra beslut. Snälla gör det inte minst för din egen skull för du behöver lätta ditt hjärta.

 

[Hope777]

Hej Annhha.
Kan man bli redo för att berätta något sånt här som jag gjort?
Jag har försökt njuta av dagarna som mycket som möjligt för jag orkar nog inte med kaoset som kommer uppstå så småningom. Jag kommer inte kunna accep att jag ställt till med att sätta båda mig och sambon i kronofogden, ge föräldrarna ångest och smärta och huvudbry för 3e gången, plus OM dem kommer vela hjälpa mig så har dem ingen chans med tanke på skuldernas omfattning...
Hur ska jag ens kunna komma levande ur detta?
Enda positiva blir att jag slutar spela vilket är jättebra, men efterföljderna kommer sätta djupa spår vilket kommer nog göra mig sjukskriven resten av mitt liv.
Jag vet att om detta hade varit min första gång jag hamnat i spelträsket samt skulderna inte blivit så höga, hade jag erkänt till min sambo och hon hade hjälpt mig med lån och tagit över min ekonomi. Jag hade varit redi att berätta längesedan om det hade sett ut så.
Men nu?
Jag vill ej dö, men jag vill inte leva och uppleva all skit som kommer ske snart. Jag kommer förlora allt, relationerna, jobbet kommer jag inte kunna gå till.

Har du provat söka psykolog hjälp? Om inte gör det. Det är inget att skämmas för.

 

[Lynx83]

Hej Annhha.
Kan man bli redo för att berätta något sånt här som jag gjort?
Jag har försökt njuta av dagarna som mycket som möjligt för jag orkar nog inte med kaoset som kommer uppstå så småningom. Jag kommer inte kunna accep att jag ställt till med att sätta båda mig och sambon i kronofogden, ge föräldrarna ångest och smärta och huvudbry för 3e gången, plus OM dem kommer vela hjälpa mig så har dem ingen chans med tanke på skuldernas omfattning...
Hur ska jag ens kunna komma levande ur detta?
Enda positiva blir att jag slutar spela vilket är jättebra, men efterföljderna kommer sätta djupa spår vilket kommer nog göra mig sjukskriven resten av mitt liv.
Jag vet att om detta hade varit min första gång jag hamnat i spelträsket samt skulderna inte blivit så höga, hade jag erkänt till min sambo och hon hade hjälpt mig med lån och tagit över min ekonomi. Jag hade varit redi att berätta längesedan om det hade sett ut så.
Men nu?
Jag vill ej dö, men jag vill inte leva och uppleva all skit som kommer ske snart. Jag kommer förlora allt, relationerna, jobbet kommer jag inte kunna gå till.

Hej.

Förstår att du har det jäkligt tufft. Men som en del redan nämnt så kontakta en psykolog, det går att antingen skriva egenremiss till en psykiatrisk öppenmottagning eller att gå genom vårdcentralen. Det viktiga är att du får stöd ut ur det här, hjärnspöken kan ställa till det rejält för en när man är i en pressad sits. Du förtjänar att må bra. Och skulle det vara så att det är långa kötider, ta med en vän som du litar på och åk till akutpsyk och tala om precis hur läget är, så kan de hjälpa dig att slussa dig vidare. Kan låta läskigt, men de är till för att hjälpa när man mår psykiskt dåligt.

 

[Zedred]

Psykologen hjälper mig att få prata ut... men hindrar inte kaoset jag skapat... och skuldkänslorna jag kommer leva med pga efterföljderna. Jag vill ej dra min sambo och föräldrarna i detta, jag kan ha löneutmätning i 10 år helt ärligt jag kan leva med det, men att både sambon och föräldrarna ska dras in i denna smärtan samt ändå hamna på kronofogden och ha löneutmätning? Var finns ljuset i detta?
Jag har aldrig i mitt liv haft så här mörka och negativa tankar men just nu är dem vardagliga.

 

[Annhha]

Psykologen hjälper mig att få prata ut... men hindrar inte kaoset jag skapat... och skuldkänslorna jag kommer leva med pga efterföljderna. Jag vill ej dra min sambo och föräldrarna i detta, jag kan ha löneutmätning i 10 år helt ärligt jag kan leva med det, men att både sambon och föräldrarna ska dras in i denna smärtan samt ändå hamna på kronofogden och ha löneutmätning? Var finns ljuset i detta?
Jag har aldrig i mitt liv haft så här mörka och negativa tankar men just nu är dem vardagliga.

Förlåt för att jag är tjatig.. Jag har liksom du kommer att göra, dragit in min man i min skuldsanering och tro det eller ej men han älskar mig fortfarande och det fick mig att inse att det går att ta sig upp. Jag har varit på botten och försökte ta mitt liv nu har jag huvudet över vattenytan, varit en smärtsam resa men tro mig Zedred det går. Jag är ett levande bevis på detta. Vill bara att du försöker och ger det en chans.

 

[rollercoaster]

Psykologen hjälper mig att få prata ut... men hindrar inte kaoset jag skapat... och skuldkänslorna jag kommer leva med pga efterföljderna. Jag vill ej dra min sambo och föräldrarna i detta, jag kan ha löneutmätning i 10 år helt ärligt jag kan leva med det, men att både sambon och föräldrarna ska dras in i denna smärtan samt ändå hamna på kronofogden och ha löneutmätning? Var finns ljuset i detta?
Jag har aldrig i mitt liv haft så här mörka och negativa tankar men just nu är dem vardagliga.

Jag förstår att det ser totalt mörkt ut och att det känns nu för dig som att du inte kan leva med skuldkänslorna, men jag var där du är för drygt sju månader sedan och det går. Min man är också skuldsatt för livet och kommer aldrig att komma ifrån Kronofogden om vi inte får skuldsanering. Han hade inte haft en enda krona i skuld om det inte vore för mitt spelmissbruk. Det är tungt. Skuldkänslorna är överväldigande ibland. Jag har svikit honom gång på gång och varje återfall har skulderna ökat drastiskt för att jag desperat har försökt att "fixa" situationen hellre än att berätta som det är. Istället har jag bara förvärrat situationen och ljugit ännu mer för att dölja spelandet, skammen och skuldkänslorna. Man känner sig aldrig redo att berätta. Det är lika jobbigt varje gång. Men han är kvar. Spelberoende är en sjukdom. Förhoppningsvis kommer din fru och dina föräldrar att förstå det, att du inte har velat såra och svika dem. Det bästa du kan göra för både din egen och deras skull är att berätta som det är och söka all hjälp du kan få för att komma ur missbruket en gång för alla. Jag trodde inte att det var möjligt, men det gick! Vårt skuldberg är kvar, men det ser ändå betydligt ljusare ut nu än för sju månader sedan. Pengar är inte allt. Det viktigaste är att du är ärlig från och med nu, så finns alla möjligheter för dig att ta dig igenom det här. Om du håller ut, så kommer du att se en ljusning så småningom när de mörkaste molnen lättat, för det gör de. Ditt liv är inte över. Det kan börja om här och nu om du bestämmer dig. Lär dig av dina misstag och gå vidare, även om det är smärtsamt. Bestäm dig för att ta bättre beslut från och med nu.

 

[Lynx83]

Psykologen hjälper mig att få prata ut... men hindrar inte kaoset jag skapat... och skuldkänslorna jag kommer leva med pga efterföljderna. Jag vill ej dra min sambo och föräldrarna i detta, jag kan ha löneutmätning i 10 år helt ärligt jag kan leva med det, men att både sambon och föräldrarna ska dras in i denna smärtan samt ändå hamna på kronofogden och ha löneutmätning? Var finns ljuset i detta?
Jag har aldrig i mitt liv haft så här mörka och negativa tankar men just nu är dem vardagliga.

Jag har själv hamnat i en liknande sits om att inte klara av att prata om skulderna med familjen. Det eskalerade i att gammalt självskadebeteende kom igång igen. Jag klarade inte av att hålla inne med det, men även om det inte kändes bra att behöva släppa bomben om hur läget var så fastnade inte tankarna på samma sätt. Självklart blev min familj besviken, och det kommer ta tid att jobba upp förtroendet emellan igen, men man mår trots allt bättre i slutänden av att ha alla korten på bordet. För då har även de i ens närhet en chans att kunna ta sig ur sitsen tillsammans, det får de inte om man försvinner. Eller hur?

 

[Annhha]

Jag förstår att det ser totalt mörkt ut och att det känns nu för dig som att du inte kan leva med skuldkänslorna, men jag var där du är för drygt sju månader sedan och det går. Min man är också skuldsatt för livet och kommer aldrig att komma ifrån Kronofogden om vi inte får skuldsanering. Han hade inte haft en enda krona i skuld om det inte vore för mitt spelmissbruk. Det är tungt. Skuldkänslorna är överväldigande ibland. Jag har svikit honom gång på gång och varje återfall har skulderna ökat drastiskt för att jag desperat har försökt att "fixa" situationen hellre än att berätta som det är. Istället har jag bara förvärrat situationen och ljugit ännu mer för att dölja spelandet, skammen och skuldkänslorna. Man känner sig aldrig redo att berätta. Det är lika jobbigt varje gång. Men han är kvar. Spelberoende är en sjukdom. Förhoppningsvis kommer din fru och dina föräldrar att förstå det, att du inte har velat såra och svika dem. Det bästa du kan göra för både din egen och deras skull är att berätta som det är och söka all hjälp du kan få för att komma ur missbruket en gång för alla. Jag trodde inte att det var möjligt, men det gick! Vårt skuldberg är kvar, men det ser ändå betydligt ljusare ut nu än för sju månader sedan. Pengar är inte allt. Det viktigaste är att du är ärlig från och med nu, så finns alla möjligheter för dig att ta dig igenom det här. Om du håller ut, så kommer du att se en ljusning så småningom när de mörkaste molnen lättat, för det gör de. Ditt liv är inte över. Det kan börja om här och nu om du bestämmer dig. Lär dig av dina misstag och gå vidare, även om det är smärtsamt. Bestäm dig för att ta bättre beslut från och med nu.

Som du ser är det fler som är eller varit i samma situation som du. Ge inte upp hoppet.