Familjeliv och framtida barn

[Sevir87]

Japp instämmer helt. Hjälpte inte när syrran kläckte ut världens gulligaste kille men var otroligt hedrad att bli tillfrågad vara gudförälder.

Gör som jag alltid gör med mina förhållanden - det händer när det händer MEN jag vill så gärna ha barn också. Nu är jag kille så jag har inte en biologisk klocka som ni kvinnor stider mot men vara den ändå i mitt kompisgäng som 33 åring utan barn känns sådär. Men samtidigt, om tidpunkten kommit så hade jag inte velat introducera ett barn till ett skuldsatt liv.

Nu gäller det bara att hitta ”rätt” person och ge barnen en trygg uppväxt med en himla massa kärlek

Ja det är just det.. Och det är tufft "där ute" nu för tiden (och i dessa tider)

 

[pala87]

Lider med er. Speciellt när ni verkligen vill ha barn. Men ett barn kanske borde funka ändå. Om det inte händer så går det att ha ett fantastiskt roligt liv också. Utan barn så har man mer vila, frihet och möjligheter till annat. Det är väl för och nackdelar!

 

[Commsnder]

Jag har 3 barn mellan 10-4. När 3 kom som en överraskning då vi tidigare behövt hjälp på vägen för att få barn så började vi räkna kronor då det försvinner en stor del av en heltidslön vid föräldraledighet. Jag kompenserade detta med övertid, det var tufft då men drog ändå på oss skulder. Utlandsresor mm på lånade pengar men jag har alltid haft stenkoll på ekonomin så jag försatte oss själva i ett tungt låneberg. Handlade allt nytt åt sista barnet på kredit mm. Nu är livet stabilt och jag har råd att ge dom presenter de vill ha efter att jag bakade in större delen i bostaden och krediter är det slut med gällande konsumtion på sådant vi inte är i behov av.

 

[clyro86]

Lider med er. Speciellt när ni verkligen vill ha barn. Men ett barn kanske borde funka ändå. Om det inte händer så går det att ha ett fantastiskt roligt liv också. Utan barn så har man mer vila, frihet och möjligheter till annat. Det är väl för och nackdelar!

Du har så rätt och så fint skrivet!
Det är en jobbig paradox, nu har man ekonomisk möjlighet men ingen partner haha. Skulle gå med ett One Night stand och lösa saken men känns såklart taskigt mot killen, och barnet samt att jag vill att barnet får en trygg och stabil familj..

för egen del blev jag adopterad av min styvfar, godkändes förra veckan. Låter konstigt då jag är 30plus, men han har inga egna barn och för mig är han den bästa pappan i världen. Så nu är vi juridiskt en riktig familj

så du har helt rätt, det går

 

[clyro86]

Är i samma ålder som du är. 86a.
Jag är i början av att släppa alla mina skulder och vet inte alls hur framtiden ser ut de närmaste åren. Men det som svider mest är just det där med barn..
Vill gärna ha barn, men vill absolut inte skaffa barn i den här sitsen jag sitter i nu.
Så det är när jag tänker på det som det känns som mest tungt att man satt sig i den här jäkla situationen..

Fan vad ledsen jag blir att höra... men vännen, om du får skuldsanering kommer du ha mer pengar över i månaden mot vad du har nu väl? jag släppte ju aldrig och hade som bäst 300:- kvar när räkningarna var betalda. Du kanske får mycket mer över nu om du släpper råd och har råd med barn? Hoppas så för din skull

 

[Sevir87]

Du har så rätt och så fint skrivet!
Det är en jobbig paradox, nu har man ekonomisk möjlighet men ingen partner haha. Skulle gå med ett One Night stand och lösa saken men känns såklart taskigt mot killen, och barnet samt att jag vill att barnet får en trygg och stabil familj..

för egen del blev jag adopterad av min styvfar, godkändes förra veckan. Låter konstigt då jag är 30plus, men han har inga egna barn och för mig är han den bästa pappan i världen. Så nu är vi juridiskt en riktig familj

så du har helt rätt, det går

Grattis! .. kan man säga så?

Skulle gå med ett One Night stand och lösa saken men känns såklart taskigt mot killen, och barnet samt att jag vill att barnet får en trygg och stabil familj..

Jag kanske är gammalmodig trots jag också är 30+ men va fan det vore ju förjävligt men då är jag också emot one night stands, ska det vara så ska det vara seriöst

 

[Peach]

Jag är en sån person som inte är säker på om jag vill ha barn eller ej, men då har jag ju satt ganska många käppar i hjulet för att ens utforska mina känslor kring detta på ett naturligt sätt.

Fyller 37 i år, är lesbisk och i ett förhållande och har en pågående skuldsanering. Min särbo har två barn varav det yngsta är 15, så snart vuxna bägge två och jag har inga.

Jobbar inom ett yrke jag vantrivs i, har tre år kvar på saneringen. Vägrar bli sambo innan saneringen är över, vill också sätta mig emot evolutionens gång om att endast leva för att reproducera och måste på toppen av det genomgå lämplighetstest om jag ens skulle tänka tanken att bli med barn och ja just det, har maximalt två år på mig att ens försöka då tiden inte är på min sida. I min värld något av de sämsta förutsättningarna.

Vem har sagt att det ska vara enkelt bara för att ens barnlängtan inte är helt hundra, överväger att låta mina katter förbli ett substitut för framtida avel. Vet dock inte om jag kommer ångra mig och känner mig pressad till att agera. Suck!

 

[Sulanbulan]

Fan vad ledsen jag blir att höra... men vännen, om du får skuldsanering kommer du ha mer pengar över i månaden mot vad du har nu väl? jag släppte ju aldrig och hade som bäst 300:- kvar när räkningarna var betalda. Du kanske får mycket mer över nu om du släpper råd och har råd med barn? Hoppas så för din skull

Tack för dina värmande ord!
Jo, skuldsanering skulle väl vara min "räddning" att få tankarna att vända och se ett slut på denna skit man satt sig i. Att bara få veta att om x antal år så är man skuldfri.
Nu kanske detta låter heltöntigt, men jag drar mig lite för att träffa en partner och då behöva berätta vilken sits man sitter i.
Är nojjig att hon då skulle se ner på en och bara sticka. Jag är en ärlig person och skulle aldrig i mitt liv kunna hålla det hemligt utan vill lägga fram korten på bordet direkt, när det börjar kännas att det kan bli seriöst.
Men en skuldsanering skulle kännas "bättre" att då berätta att man har, för då har man ett slut i sikte. Om du förstår hur jag tänker.

Men jag vet att älskar man en person så ska man stötta den personen i vått och torrt och skulle hon välja att sticka så var det ingenting för mig i alla fall. Men det är så tankarna snurrar i skallen på mig.

Har gått back flera tusen kronor i månaden och både löneutmätning och skuldsanering skulle vara lyxlivet för mig.
Tycker det känns lyx nu att inte behöva sitta i slutet av varje månad och leta nya lån att få fram för att hålla sig ovanför ytan.
Ska skicka in en ansökan nu 9 Mars om sanering och hoppas verkligen det går vägen!

Ha en riktigt bra dag!

 

[Sevir87]

Men jag vet att älskar man en person så ska man stötta den personen i vått och torrt och skulle hon välja att sticka så var det ingenting för mig i alla fall. Men det är så tankarna snurrar i skallen på mig.

Mjo men det ligger något i det, det är bara realistiskt. Kan hen inte supporta och tar sitt pick o pack och dra vid första tröskeln var det nog inte menat.

och lycka till med ansökan, håller tummarna för dig

 

[clyro86]

Tack för dina värmande ord!
Jo, skuldsanering skulle väl vara min "räddning" att få tankarna att vända och se ett slut på denna skit man satt sig i. Att bara få veta att om x antal år så är man skuldfri.
Nu kanske detta låter heltöntigt, men jag drar mig lite för att träffa en partner och då behöva berätta vilken sits man sitter i.
Är nojjig att hon då skulle se ner på en och bara sticka. Jag är en ärlig person och skulle aldrig i mitt liv kunna hålla det hemligt utan vill lägga fram korten på bordet direkt, när det börjar kännas att det kan bli seriöst.
Men en skuldsanering skulle kännas "bättre" att då berätta att man har, för då har man ett slut i sikte. Om du förstår hur jag tänker.

Men jag vet att älskar man en person så ska man stötta den personen i vått och torrt och skulle hon välja att sticka så var det ingenting för mig i alla fall. Men det är så tankarna snurrar i skallen på mig.

Har gått back flera tusen kronor i månaden och både löneutmätning och skuldsanering skulle vara lyxlivet för mig.
Tycker det känns lyx nu att inte behöva sitta i slutet av varje månad och leta nya lån att få fram för att hålla sig ovanför ytan.
Ska skicka in en ansökan nu 9 Mars om sanering och hoppas verkligen det går vägen!

Ha en riktigt bra dag!

Förstår hur du tänker, tänkte själv så förut, varför skulle någon vilja leva med mig som är så slutkörd ekonomiskt att man inte ens kan köpa ett boende ihop? idag tänker jag annorlunda, blir jag riktigt kär i någon och det visar sig att hen har massiva skulder skulle min impuls nog vara att ”fan, vi fixar det tillsammans”. Däremot skulle jag vara lite försiktig om det rörde sig om ouppklarade beroenden tex spel, droger etc. Men om så är fallet och personen går i tex terapi eller liknande skulle jag älska denne villkorslöst, dock ingen gemensam ekonomi till en början tills jag ser att det går bra

du verkar vara en sån fin person, och du är så långt från att vara körd. Hoppas verkligen du träffar någon som älskar dig och ser förbi ekonomiska steg, för handen på hjärtat, de felstegen gör de flesta av oss

all kärlek till dig vännen