Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Klaralån - Lån utan UC
4. Brixo Privatlån (ny) - Ingen UC
5. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
6 Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Lumify - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Ferratum - Lån utan UC
10. Brixo - Lån utan UC
11. Nstart - Godkänner skuld hos KF+bet.anmärkningar

Den stora tråden om allt - Småprat, tips mm

Jag har varit arbetslös på riktigt en gång i mitt liv och det var ett helvete. Man kämpar som en idiot mot alla, arbetsförmedlingen, facket, a-kassa och tidigare arbetsgivare. Fylla i dokument si och låta arbetsgivare fylla i dokument så…. Väntan, avslag för några har missat något. Under tiden söka, söka och söka jobb. Jag kan inte föreställa mig någon som tycker det är bara skönt att låta ”pengarna ” komma in utan att behöva göra något….
FK, det största helvete att ha att göra med likaså. Ni som anser att folk har det gott utan att göra något, tänk om det händer er. Ni blir så sjuka att det inte går att jobba. Ännu värre; ni har en dödlig sjukdom. 6 mån kvar om 3 mån blir ni utförsäkrade. FK skickar info om att ni är friska.
Folk som lever på bidrag lever på extrem låga inkomster. Och även om det förkommen så är jag helt övertygad om att 99% av människorna skulle vilja vara självförsörjande.
vi är många här i forumet. Tänk er, vill ni ha jobb, vara självständig, ha en roll där ni kan bidra, folk är beroende av er att utföra något, man har ett socialt jobb nätverk. Semester och säkert andra förmåner. ELLER, sitta hemma glo på tv, ingen roll, inga förväntningar ingen framtid. Pengar som aldrig räcker.
Min mor har levt på bidrag nästan hela livet och kämpat för att få livet ge lite mening och det har varit extremt tufft under hela min uppväxt. Det är ingen dans på rosor.
 
Ni vet känslan när luften går ur en efter att kroppen och psyket under väldigt lång tid varit inställda på ständiga katastrofer och stresspåslagen är 200% konstant... där är jag nu. Men en tanke lurar i bakhuvudet om att en ny katastrof inte kan vara så långt bort.
Ja ja... alla kämpar vi med vårt! Kram till alla som behöver en :)
Jag förstår dig. I början när jag sluta med droger kändes det jätte konstigt att "må bra" tog mig jätte lång tid att acceptera att jag kunde må bra. Att jag va värd det. Oroväckande lång tid... ganska sjukt hur hjärnan funkar. Kram bästa !
 
Jag har varit arbetslös på riktigt en gång i mitt liv och det var ett helvete. Man kämpar som en idiot mot alla, arbetsförmedlingen, facket, a-kassa och tidigare arbetsgivare. Fylla i dokument si och låta arbetsgivare fylla i dokument så…. Väntan, avslag för några har missat något. Under tiden söka, söka och söka jobb. Jag kan inte föreställa mig någon som tycker det är bara skönt att låta ”pengarna ” komma in utan att behöva göra något….
FK, det största helvete att ha att göra med likaså. Ni som anser att folk har det gott utan att göra något, tänk om det händer er. Ni blir så sjuka att det inte går att jobba. Ännu värre; ni har en dödlig sjukdom. 6 mån kvar om 3 mån blir ni utförsäkrade. FK skickar info om att ni är friska.
Folk som lever på bidrag lever på extrem låga inkomster. Och även om det förkommen så är jag helt övertygad om att 99% av människorna skulle vilja vara självförsörjande.
vi är många här i forumet. Tänk er, vill ni ha jobb, vara självständig, ha en roll där ni kan bidra, folk är beroende av er att utföra något, man har ett socialt jobb nätverk. Semester och säkert andra förmåner. ELLER, sitta hemma glo på tv, ingen roll, inga förväntningar ingen framtid. Pengar som aldrig räcker.
Min mor har levt på bidrag nästan hela livet och kämpat för att få livet ge lite mening och det har varit extremt tufft under hela min uppväxt. Det är ingen dans på rosor.
Ja det är förjävligt att det ska bli så speciellt för folk som
Vill och försöker. Men finns som sagt även folk som inte vill och får bättre än dom som verkligen behöver. Vi lever i 2022 liksom känns som dom borde ta en koll på f kassan i deras grunder och värderingar.
 
Jag har varit arbetslös på riktigt en gång i mitt liv och det var ett helvete. Man kämpar som en idiot mot alla, arbetsförmedlingen, facket, a-kassa och tidigare arbetsgivare. Fylla i dokument si och låta arbetsgivare fylla i dokument så…. Väntan, avslag för några har missat något. Under tiden söka, söka och söka jobb. Jag kan inte föreställa mig någon som tycker det är bara skönt att låta ”pengarna ” komma in utan att behöva göra något….
FK, det största helvete att ha att göra med likaså. Ni som anser att folk har det gott utan att göra något, tänk om det händer er. Ni blir så sjuka att det inte går att jobba. Ännu värre; ni har en dödlig sjukdom. 6 mån kvar om 3 mån blir ni utförsäkrade. FK skickar info om att ni är friska.
Folk som lever på bidrag lever på extrem låga inkomster. Och även om det förkommen så är jag helt övertygad om att 99% av människorna skulle vilja vara självförsörjande.
vi är många här i forumet. Tänk er, vill ni ha jobb, vara självständig, ha en roll där ni kan bidra, folk är beroende av er att utföra något, man har ett socialt jobb nätverk. Semester och säkert andra förmåner. ELLER, sitta hemma glo på tv, ingen roll, inga förväntningar ingen framtid. Pengar som aldrig räcker.
Min mor har levt på bidrag nästan hela livet och kämpat för att få livet ge lite mening och det har varit extremt tufft under hela min uppväxt. Det är ingen dans på rosor.
Känner en person som levt som förtidspensionär i 20 år ungefär och som nu närmar sig 60. Pratade ekonomi en gång med henne och efter det har jag fått lite andra perspektiv. Hon har verkligen en tajt vardag ekonomiskt, kan nästan aldrig unna sig något tex resa eller utemat och hon har Noll möjlighet att påverka sin inkomst. Och en gång höll hon på att bli av med sin inkomst pga FK tyckte hon borde kunna jobba trots enorma smärtor dagligen. Hon hade älskat att jobba om hon kunnat men det är liksom omöjligt med tanke på hennes smärtor. Det är för jävligt vilken otur endel människor har, blir jävligt ödmjuk själv när jag tänker på det hela och otroligt lyckligt lottad som faktiskt kan påverka min egen inkomst och är även otroligt tacksam att jag än så länge är frisk.
 
Det skulle jag med, vilket jävla helvete det är att ha och göra med dom. Absurt krångligt är det, i synnerhet för oss som har "ovanliga" jobb med provision, oregelbundna arbetstider och dylikt.

Jag jobbar kvällar - barnet kom hem ifrån förskolan (sjuk, feber 40 grader) - jag fick stanna hemma ifrån jobbet den dagen - registrerar VAB - Försäkringkassan ringer förskolan frågar om barnet var där - Förskolan säger ja - Försäkringskassan ringer mig och undrar varför jag tog VAB när barnet var på förskolan....

Om de ringer förskolan har du ju uppgett att där ska barnet vara den tiden som du vabbade för.
Om det handlar om kvällar behöver du ange vem som skulle tagit hand om barnet. Tex en anhörig osv.
Om det är den andra vårnadshavaren, så krävs det att hen är sjuk för att du ska kunna vabba.
 
Usch vet precis vad du menar… brukar även tänka att en olycka sällan kommer ensam så är beredd på det värsta. Sen plötsligt från ingenstans börjar saker lösa sig, vet inte hur men så har det varit för mig ett tag nu…. Mörka perioder följda av ljusa glimtar. Det har gjort att man orkar kämpa på! Så hoppas att du kan finna ett lugn snart. Ta hand om dig!
Har fått en ny kvällsrutin när jag går och lägger mig, då tänker jag på hur situationen var för 1 år sedan, för 2 år sedan för 3 år sedan osv. När jag kommer till 2014 och jämför med idag så blir jag glad och tänker att det var bra kämpat och att det går åt rätt håll :)
 
Jag har varit arbetslös på riktigt en gång i mitt liv och det var ett helvete. Man kämpar som en idiot mot alla, arbetsförmedlingen, facket, a-kassa och tidigare arbetsgivare. Fylla i dokument si och låta arbetsgivare fylla i dokument så…. Väntan, avslag för några har missat något. Under tiden söka, söka och söka jobb. Jag kan inte föreställa mig någon som tycker det är bara skönt att låta ”pengarna ” komma in utan att behöva göra något….
FK, det största helvete att ha att göra med likaså. Ni som anser att folk har det gott utan att göra något, tänk om det händer er. Ni blir så sjuka att det inte går att jobba. Ännu värre; ni har en dödlig sjukdom. 6 mån kvar om 3 mån blir ni utförsäkrade. FK skickar info om att ni är friska.
Folk som lever på bidrag lever på extrem låga inkomster. Och även om det förkommen så är jag helt övertygad om att 99% av människorna skulle vilja vara självförsörjande.
vi är många här i forumet. Tänk er, vill ni ha jobb, vara självständig, ha en roll där ni kan bidra, folk är beroende av er att utföra något, man har ett socialt jobb nätverk. Semester och säkert andra förmåner. ELLER, sitta hemma glo på tv, ingen roll, inga förväntningar ingen framtid. Pengar som aldrig räcker.
Min mor har levt på bidrag nästan hela livet och kämpat för att få livet ge lite mening och det har varit extremt tufft under hela min uppväxt. Det är ingen dans på rosor.
Är du min sambo kanske:oops:;):)? Exakt så säger han också. Man vet aldrig vem som sitter bakom tangenterna ju ;)
 
Jag förstår dig. I början när jag sluta med droger kändes det jätte konstigt att "må bra" tog mig jätte lång tid att acceptera att jag kunde må bra. Att jag va värd det. Oroväckande lång tid... ganska sjukt hur hjärnan funkar. Kram bästa !
Det värsta är att jag inte 100% kan glädja mig åt framstegen utan är för det mesta orolig att innan dagen är slut så kommer en katastrof att hända, kan vara ett brev, räkning, telefonsamtal, hälsan, vad som helst. Jag hoppas att den känslan försvinner med tiden, det ska inte behöva kännas så men samtidigt inte så konstigt när man kämpat med ekonomin i 10 år!
För bara 2 år sen hade jag typ 3-4 inkassosamtal eller andra samtal till långivare att ringa varje dag. Varje dag!!! Nu är det typ kanske 2-3 i månaden. Det är skillnad men ändå är man jämt orolig för att nåt ska dyka upp.
 
Jag har varit arbetslös på riktigt en gång i mitt liv och det var ett helvete. Man kämpar som en idiot mot alla, arbetsförmedlingen, facket, a-kassa och tidigare arbetsgivare. Fylla i dokument si och låta arbetsgivare fylla i dokument så…. Väntan, avslag för några har missat något. Under tiden söka, söka och söka jobb. Jag kan inte föreställa mig någon som tycker det är bara skönt att låta ”pengarna ” komma in utan att behöva göra något….
FK, det största helvete att ha att göra med likaså. Ni som anser att folk har det gott utan att göra något, tänk om det händer er. Ni blir så sjuka att det inte går att jobba. Ännu värre; ni har en dödlig sjukdom. 6 mån kvar om 3 mån blir ni utförsäkrade. FK skickar info om att ni är friska.
Folk som lever på bidrag lever på extrem låga inkomster. Och även om det förkommen så är jag helt övertygad om att 99% av människorna skulle vilja vara självförsörjande.
vi är många här i forumet. Tänk er, vill ni ha jobb, vara självständig, ha en roll där ni kan bidra, folk är beroende av er att utföra något, man har ett socialt jobb nätverk. Semester och säkert andra förmåner. ELLER, sitta hemma glo på tv, ingen roll, inga förväntningar ingen framtid. Pengar som aldrig räcker.
Min mor har levt på bidrag nästan hela livet och kämpat för att få livet ge lite mening och det har varit extremt tufft under hela min uppväxt. Det är ingen dans på rosor.

Det är nog väldigt olika beroende på vem du är. Har en bekant med cancer som varit sjukskriven i flera år utan att försäkringskassan sagt ett knyst. Har en annan bekant med barn som gått på a-kassa sålänge jag kan minnas. Tydligen får man nya a-kassedagar hela tiden när man har barn under 18? trodde han skämta först när han berättade det... Han jobbar svart på byggen några dagar i veckan och verkar trivas utmärkt med det... Tror inte han har haft ett fast jobb senaste tio åren...
 
Första ränteredovisningen kom idag för mig. Drygt 43k från Remember.
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Topp