Hur hanterar ni ångest och mående under skuldsanering?

[marie04]

Har skuldsanering sedan 9 månader och har ansökt om skuldsanering i mars
Jag har shoppat mig ”lycklig” och på det sättet försökt hantera mitt dåliga mående
Nu kan jag inte det och mår dåligt
Jag vet inte hur jag ska hantera mig själv?
Jobbar som sjuksköterska och hjälper andra människor varje dag så att ta hand om mitt eget mående trycks tillbaka
Hemma o förkyld nu och då ramlar alla tankar och känslor över mig
Har medicinsk behandling mot depression, ångest och klimakteriebesvär men famlar ändå
Har haft psykologhjälp via vårdcentralen men det gav ingenting
Hur hanterar ni ert mående?

 

[weshallbefree]

Jag har också skuldsanering det svåraste var för min del att acceptera hur man hamnade där.

Jag mår mycket bättre idag då jag har accepterat situationen samt att jag inte har återgått till mina dåliga beteenden.

 

[Frågvos]

Vad beror din ångest på?

Känns som att du behöver lägga lite krut på orsaken, snarare än hur du tillfälligt hanterar det hela.
Det du gjort hittills verkar ha fungerat högst tillfälligt, men långsiktigt verkar det inte ha fungerat alls. En snabb dopaminkick som inte fixar något i längden.

Jag ser att du har depression, ångest och klimakteriebesvär.
Får jag fråga, om du möjligen haft en traumatisk barndom?
Det låter nämligen lite som att ditt nervsystem är på helspänn och att du tagit på dig en roll som vårdare, men missat dig själv längst vägen.
Där du helt enkelt inte riktigt kan slappna av, för då kommer känslan krypande och ångest kommer, där shopping löst det hela tillfälligt.
Nu vill jag varna för att jag kanske läser in för mycket, så du får jättegärna rätta mig om jag har fel i det hela.

Jag ser att du varit till vårdcentralen och där troligen fått någon form av samtalsterapi, eventuellt även KBT behandling?
Det brukar vara det VC har att erbjuda.

Har du någonsin fått någon hjälp med att hantera din kropp, att lära dig lyssna och förstå din kropp?

 

[Månny]

Har skuldsanering sedan 9 månader och har ansökt om skuldsanering i mars
Jag har shoppat mig ”lycklig” och på det sättet försökt hantera mitt dåliga mående
Nu kan jag inte det och mår dåligt
Jag vet inte hur jag ska hantera mig själv?
Jobbar som sjuksköterska och hjälper andra människor varje dag så att ta hand om mitt eget mående trycks tillbaka
Hemma o förkyld nu och då ramlar alla tankar och känslor över mig
Har medicinsk behandling mot depression, ångest och klimakteriebesvär men famlar ändå
Har haft psykologhjälp via vårdcentralen men det gav ingenting
Hur hanterar ni ert mående?

Bra näringsrik kost ihop med daglig motion e ett grymt må bra piller. Efter 1 vecka är man som ny ! Det är starkt beroende framkallande på sitt hälsosamma sätt . Prova det

 

[Frågvos]

Bra näringsrik kost ihop med daglig motion e ett grymt må bra piller. Efter 1 vecka är man som ny ! Det är starkt beroende framkallande på sitt hälsosamma sätt . Prova det

Absolut är detta otroligt viktigt.
Men det kan tyvärr inte "bota" allt. Det är en stark grund däremot.

 

[Jessica87]

Känner igen mig här! Har också hanterat mitt mående med att söka snabba kickar. Har en ADHD diagnos sen nyligen och nu blir det allt enklare att förstå. Så som någon redan skrivit försök hitta orsakerna bakom. Kost och motion kan bidra på rätt håll absolut. Men där är också sömn en otrolig viktigt pelare. För min del så måste jag hålla "grunden" med sömn, hyffsad kost, träning, för att få resten att ens ha en chans att fungera. Ändå saknar jag ofta kickarna. Så jag kan så relatera till den tomhet du beskriver. Kanske kan du hitta något annat som kan ge dig samma känsla som shoppingen gjorde, men som inte skadar dig eller din ekonomi, det är nog mitt varmaste råd.

 

[Terry_]

Motion, sprit, socialt umgänge.

I den ordningen.

Finns inget bättre än att komma hem efter ett bra träningspass.Gillar man inte att träna rekommenderar jag långa promenader med en podd. Innan frugan blev gravid med trean gick jag dagligen 2 mil i snitt. Fantastiskt.

Annars en fredag slå på en film, på spåret eller en bra fotbollsmatch och ta 3-4 öl så att man skingrar tankarna i Sverige pratar man då om risbeteende och socialstyrelsen pekar med sina pekpinnar som att vi är utvecklingsstörda barn men i resten utav världen där man har en mogen och vuxen alkoholkultur så dricker man en flaska vin till lunch och har ändå en längre livslängd än i Sverige. Undvik supa - drick ett par glas vin eller öl om du kan hantera det och inte har ett riskbeteende som jag har med spel t.e.x.. Men kan du dricka måttligt är det utmärkt.

Socialt umgänge för att unna tänka på annat också. Stora problemet i Sverige är ensamhet.

 

[LånaUtanPapper]

Fast Sverige

Men i resten utav världen där man har en mogen och vuxen alkoholkultur så dricker man en flaska vin till lunch och har ändå en längre livslängd än i Sverige.

Fast stämmer detta verkligen? Nu har jag ingen statistik men av 190 länder så tror jag Sverige ligger kanske inte absoluta toppen, men ganska nära toppen i båda kategorierna (alkohol per capita och förväntad livslängd).
Fast sen kan jag tänka mig att de länder som har flera månader längre sommar än oss ligger före i alkoholdrickandet. För min egna del så går det åt betydligt mer drinkar och öl på sommarmånaderna. Vinet kanske lite mer jämnt under året.

Men ja övriga tips är också bra. Träning, sömn och socialt umgänge är ett bra piller om man är lite nere

 

[marie04]

Vad beror din ångest på?

Känns som att du behöver lägga lite krut på orsaken, snarare än hur du tillfälligt hanterar det hela.
Det du gjort hittills verkar ha fungerat högst tillfälligt, men långsiktigt verkar det inte ha fungerat alls. En snabb dopaminkick som inte fixar något i längden.

Jag ser att du har depression, ångest och klimakteriebesvär.
Får jag fråga, om du möjligen haft en traumatisk barndom?
Det låter nämligen lite som att ditt nervsystem är på helspänn och att du tagit på dig en roll som vårdare, men missat dig själv längst vägen.
Där du helt enkelt inte riktigt kan slappna av, för då kommer känslan krypande och ångest kommer, där shopping löst det hela tillfälligt.
Nu vill jag varna för att jag kanske läser in för mycket, så du får jättegärna rätta mig om jag har fel i det hela.

Jag ser att du varit till vårdcentralen och där troligen fått någon form av samtalsterapi, eventuellt även KBT behandling?
Det brukar vara det VC har att erbjuda.

Har du någonsin fått någon hjälp med att hantera din kropp, att lära dig lyssna och förstå din kropp?

Du har så rätt
Jag fick tidigt ta ansvar för min mammas mående och fick lära mig att anpassa mig o aldrig ta plats

 

[marie04]

Vad beror din ångest på?

Känns som att du behöver lägga lite krut på orsaken, snarare än hur du tillfälligt hanterar det hela.
Det du gjort hittills verkar ha fungerat högst tillfälligt, men långsiktigt verkar det inte ha fungerat alls. En snabb dopaminkick som inte fixar något i längden.

Jag ser att du har depression, ångest och klimakteriebesvär.
Får jag fråga, om du möjligen haft en traumatisk barndom?
Det låter nämligen lite som att ditt nervsystem är på helspänn och att du tagit på dig en roll som vårdare, men missat dig själv längst vägen.
Där du helt enkelt inte riktigt kan slappna av, för då kommer känslan krypande och ångest kommer, där shopping löst det hela tillfälligt.
Nu vill jag varna för att jag kanske läser in för mycket, så du får jättegärna rätta mig om jag har fel i det hela.

Jag ser att du varit till vårdcentralen och där troligen fått någon form av samtalsterapi, eventuellt även KBT behandling?
Det brukar vara det VC har att erbjuda.

Har du någonsin fått någon hjälp med att hantera din kropp, att lära dig lyssna och förstå din kropp?

Du har helt rätt
Jag fick tidigt i livet ta hand om min mammas mående och fick lära mig att inte ta plats, inte vara besvärlig
Fick hot om att om jag var jobbig så ville hon ta livet av sig
Håller på o letar traumaterapeut nu som inte kostar så mycket
Kan inte vara i en kärleksrelation då jag inte kan ge långre
Så måste få nya en väg att förstå mig själv och bygga upp mitt g själv