Då behöver du verkligen börja tänka på dig själv nu. Det finns inte utrymme i ditt liv att tänka "aa men dom hit o dit" det är antingen eller. Antingen accepterar du ett destruktivt liv eller så bryter du dig loss från det. En början är att söka vård.Jo. Kompisen är han som är 50. Men inte känt han så länge.
Du har förut skrivit att du jobbar/jobbat inom förskolan. Så då menar du att du tjänade ca 50 000 kr i månaden när du hade en årsinkomst på ca 600 k?Vad gör jag nu. Jag känner mig så ledsen och ensam och stressad. Jag är 28 år gammal och tjej. Och de var inte såhär jag tänkte att mitt liv skulle bli. Min årsinkomst låg på nästan 600 tusen innan och sen släppte jag allt för att hjälpa min mamma. Sen levde hon på mig ekonomiskt, och nu har jag brutit helt. Hon kunde dra mig i håret in på mitt rum när jag var liten för jag var i vägen för henne och hennes pojkvänner. Och nu i vuxen ålder tog hon tag i mig och skulle slå mig. Kallade mig fula ord, efter flera månader med psykisk misshandel. "Ska du verkligen äta två portioner? "Ska du verkligen ha de där på dig?" "Ska du ha så mycket smink du ser påspacklad ut" "Du är en hora som träffar män". Nu står jag här, jag kommer förlora min lägenhet. Jag bor hos en 50 årig gubbe som låter mig bo här (gud vet varför) Jag hade allt. Och nu när jag tappar min lägenhet då har jag ingenting. Jag har ingen familj, typ 2 kompisar. Varav en bor på en annan ort. Jag känner mig inte trygg för fem öre. Jag undviker den här lägenheten som pesten, ibland åker jag runt kommunalt på kvällarna bara för att inte åka dit. Jag har typ 3 par byxor, några tröjor. Min jacka håller på att falla isär och vinterkängor jag fått på en gratisgrupp på facebook. Jag vet inte jag behöver bara skriva detta nånstans. Jag har inte varit lycklig sen 2016-2017. Så fort något bra händer i mitt liv så händer det tre dåliga saker. Jag ligger inlagd på sjukhus väldigt mycket för jag har problem med lungorna. Det enda jag vill är att känna mig trygg, att komma någorlunda på fötterna. Ha en familj, och känna kärlek till något.
Jag jobbade heltid på förskola, sen varannan helg som personlig assistent och varannan helg som servitris/kallskänka. Och även eftermiddagar/kvällar efter förskolejobbet ibland om jag fick pass på resturangen.Du har förut skrivit att du jobbar/jobbat inom förskolan. Så då menar du att du tjänade ca 50 000 kr i månaden när du hade en årsinkomst på ca 600 k?
Det är lättare att hjälpa andra än sig själv. Och så har de varit hela mitt liv. Har min syster behövt hjälp med vabba, okej då är jag där. Har mina kompisar behövt ekonomisk hjälp. Då har jag varit där. Eller när man är ledsen osv. Men när jag själv är i den här situationen då finns ingen. SpännandeDå behöver du verkligen börja tänka på dig själv nu. Det finns inte utrymme i ditt liv att tänka "aa men dom hit o dit" det är antingen eller. Antingen accepterar du ett destruktivt liv eller så bryter du dig loss från det. En början är att söka vård.
Jag är inte otacksam någonstans? Jag skriver verkligheten och hur det ser ut. Var är det luddiga? Jag svarar på alla frågor, jag fattar att det är rörigt. Men de är såhär det ligger till. Jag har tagit in massa tips i andra grupper men inget som genererat in pengar. Simflexity, rover, Yepstr, skrivit i alla grupper på facebook angående barnvakt, hundvakt. Jag har gjort allt! Om du visste att jag farit runt i hela Stockholm dessa dagar och försökt få in pengar så jag iallafall kan äta. Och så hämtade jag ett täcke häromdagen för jag sovit i dunjacka i en månad. Ne, du kan gärna få ringa mig på mitt telefonnummer så du ser att jag är en riktig person. Du kan få googla mig, kolla på min LinkedIn. Söka upp allt om mig.Förstår mig inte riktigt på dig?? Det finns hjälp att söka om du verkligen behöver/vill det. Hjälper inte att dra på sig en offerkofta och verka ”sämre” än alla andra. De flesta på detta forum har under någon period i sitt liv känt likadant som du gör just nu. Jag förstår att du inte har det så bra just nu och jag kan inte mer än hoppas o be om att ditt liv ska vända, men det verkar som du inte tar in något tips eller liknande överhuvudtaget. Du har alltid så luddiga svar på allt o alla och det stör mig, dels för att tipsen verkligen kan förändra ditt liv men också för att du verkar så otacksam. Ryck upp dig, ta till dig tipsen du får och förändra ditt liv nu innan det är för sent.
Jag hoppas allting löser sig, verkligen.Jag är inte otacksam någonstans? Jag skriver verkligheten och hur det ser ut. Var är det luddiga? Jag svarar på alla frågor, jag fattar att det är rörigt. Men de är såhär det ligger till. Jag har tagit in massa tips i andra grupper men inget som genererat in pengar. Simflexity, rover, Yepstr, skrivit i alla grupper på facebook angående barnvakt, hundvakt. Jag har gjort allt! Om du visste att jag farit runt i hela Stockholm dessa dagar och försökt få in pengar så jag iallafall kan äta. Och så hämtade jag ett täcke häromdagen för jag sovit i dunjacka i en månad. Ne, du kan gärna få ringa mig på mitt telefonnummer så du ser att jag är en riktig person. Du kan få googla mig, kolla på min LinkedIn. Söka upp allt om mig.
Då är det dags att gå den svåra vägen och hjälpa dig själv. Sluta skriv här och försvara råd och tips och börja sök hjälp och hitta en väg!Det är lättare att hjälpa andra än sig själv. Och så har de varit hela mitt liv. Har min syster behövt hjälp med vabba, okej då är jag där. Har mina kompisar behövt ekonomisk hjälp. Då har jag varit där. Eller när man är ledsen osv. Men när jag själv är i den här situationen då finns ingen. Spännande
Då måste du ha lärt dig en läxa nu att du ska hjälpa dig själv först innan någon annan eller hur?Det är lättare att hjälpa andra än sig själv. Och så har de varit hela mitt liv. Har min syster behövt hjälp med vabba, okej då är jag där. Har mina kompisar behövt ekonomisk hjälp. Då har jag varit där. Eller när man är ledsen osv. Men när jag själv är i den här situationen då finns ingen. Spännande