- Blev medlem
- 5 December 2023
- Meddelanden
- 110
- Mottagna reaktioner
- 76
- Poäng
- 217
Hej!
Vill redan nu varna för att den här tråden kan bli lite rörig men jag ska göra mitt bästa för att hålla mig till ämnet, kan dock inte lova något! ;-)
Anledningen att jag startat den här tråden är för att vi ska bli skuldfria och när det händer vill jag kunna se tillbaka på den här resan vi nu ska göra. Om det blir om 5 eller 15 år är omöjligt att svara på, och spelar kanske mindre roll. Vi tar en månad i taget.
Allt som skrivs i den här tråden är högst personliga tankar och reflektioner och ska inte tas som någon fakta men ni får mer än gärna rätta mig om ni ser några uppenbara felaktigheter.
Jag tänker mycket, eller nej tänker är fel ord, grubblar är bättre. Jag grubblar mycket över vår ekonomi, och massa annat också för den delen, men just ekonomin har blivit central de senaste åren. Detta beror till stor del på att vi dragit på oss en hel del lån. Vilka är vi undrar ni då kanske och hur stora lån? Det ska jag berätta. Vi är ett gift par i de övre 30 bosatta i en mindre storstad. Vi har båda studerat efter gymnasiet och har även en del CSN. Detta brukar väl dock knappt räknas som lån då det ökar humankapitalet och möjligheten att lyfta en högre lön. Således är utbildning aldrig fel men det var just en utbildning som blev starten till vår lånekarusell.
Måste bara fundera lite på hur jag bäst ska lägga upp det här... Jo, det kan även vara av intresse att få lite historia om vår uppväxt. Både jag och min sambo har växt upp i familjer som aldrig saknat något men som heller aldrig haft något extra. Alltså en ganska vanlig uppväxt under 80- och 90-talet. Detta har såklart präglat oss som vuxna och vi har vid varje tillfälle som givits bevisat att vi kan äta gott, resa och bo fint och köpa prylar fast vi egentligen inte haft råd alla gånger. Detta var vår chans att sätta guldkant på tillvaron och leva det liv vi drömt om. Jag tror många kan känna igen sig i detta?
Till saken. Nu ska vi alltså bli fria från skuld och fria från våra skulder. Våra drömmar har ändrats från att äga en flott studiovåning i en storstad till att äga ett litet, och givetvis avbetalt, hus på landet. Kanske några hästar. Det är kul när man tänker tillbaka hur annorlunda man prioriterar nu jämfört med då. Vi har insett att spendera pengar som inte är våra egna inte ger något annat än ett kortvarigt rus med en rejäl baksmälla som med otur kan vara i flera år. Så har det i alla fall varit för oss. Våra lån beror inte bara på att vi levt över våra tillgångar, vi har också haft otur i en del affärer och gjort små men många, så här i efterhand, felaktiga beslut som nu lett oss hit.
Våra lån:
370.429 kr – ränta: ca 7.5%, månadskostnad: 2.341 kr (bara ränta, amorterar inget just nu)
297.337 kr – ränta: 10.39%, månadskostnad: 5.552 kr (kommer sänka kostnaden till nästa månad under en period)
180.000 kr – ränta: 9.45%, månadskostnad: ca 2.500 kr (lägsta belopp att betala)
53.590 kr – ränta: ca 7.9%, månadskostnad: 1.545 kr
38.970 kr – ränta: 9.55%, månadskostnad: 768 kr
2.326 kr – ränta: 7.7%, månadskostnad: 1.182 kr
Totalt: 942 653 kr
Utöver privatlånen har vi ett bolån på ca 1.150.000 kr – ränta: 1.7% t.o.m. vår 2025.
Att binda räntan i 5 år är ett av de bästa ekonomiska beslut vi tagit!
Totalt privatlån och bolån: 2.081.142 kr
Vår gemensamma årsinkomst är ca 850.000 kr brutto vilket ger oss ungefär 50.000 kr efter skatt i månaden.
Som vi ser det har vi ganska stort utrymme att amortera på lånen och vår plan är att de tre minsta lånen ska vara betalda om ett år, vilket inte borde vara några större problem.
Sammanlagt 94.866 kr / 12 = ca 7900 kr/mån.
Tanken är att betala så lite som möjligt på övriga lån samt ansöka om jämkning av skatten för att få loss lite extra tusenlappar som kan gå direkt till dessa lån.
Jo, det där med att en utbildning blev starten för våra lån: Det var mer eller mindre en spontan händelse att en av oss ville utbilda sig till massör och tog ett lån för att finansiera utbildningen och boende. Självklart tyckte vi då att eftersom vi ändå tog ett lån kunde passa på att låna lite extra för allmän konsumtion. Vore det inte kul med en ny tv? Och behövde vi egentligen inte ett nytt köksbord också? Det var dessa tankar som satte igång karusellen som med åren blev större och större. Innan vi började ta lån levde vi på den inkomsten vi hade, som då var ganska mycket lägre, och som man säger "rättade munnen efter matsäcken".
Nej, nu är det slutlånat!
Vill redan nu varna för att den här tråden kan bli lite rörig men jag ska göra mitt bästa för att hålla mig till ämnet, kan dock inte lova något! ;-)
Anledningen att jag startat den här tråden är för att vi ska bli skuldfria och när det händer vill jag kunna se tillbaka på den här resan vi nu ska göra. Om det blir om 5 eller 15 år är omöjligt att svara på, och spelar kanske mindre roll. Vi tar en månad i taget.
Allt som skrivs i den här tråden är högst personliga tankar och reflektioner och ska inte tas som någon fakta men ni får mer än gärna rätta mig om ni ser några uppenbara felaktigheter.
Jag tänker mycket, eller nej tänker är fel ord, grubblar är bättre. Jag grubblar mycket över vår ekonomi, och massa annat också för den delen, men just ekonomin har blivit central de senaste åren. Detta beror till stor del på att vi dragit på oss en hel del lån. Vilka är vi undrar ni då kanske och hur stora lån? Det ska jag berätta. Vi är ett gift par i de övre 30 bosatta i en mindre storstad. Vi har båda studerat efter gymnasiet och har även en del CSN. Detta brukar väl dock knappt räknas som lån då det ökar humankapitalet och möjligheten att lyfta en högre lön. Således är utbildning aldrig fel men det var just en utbildning som blev starten till vår lånekarusell.
Måste bara fundera lite på hur jag bäst ska lägga upp det här... Jo, det kan även vara av intresse att få lite historia om vår uppväxt. Både jag och min sambo har växt upp i familjer som aldrig saknat något men som heller aldrig haft något extra. Alltså en ganska vanlig uppväxt under 80- och 90-talet. Detta har såklart präglat oss som vuxna och vi har vid varje tillfälle som givits bevisat att vi kan äta gott, resa och bo fint och köpa prylar fast vi egentligen inte haft råd alla gånger. Detta var vår chans att sätta guldkant på tillvaron och leva det liv vi drömt om. Jag tror många kan känna igen sig i detta?
Till saken. Nu ska vi alltså bli fria från skuld och fria från våra skulder. Våra drömmar har ändrats från att äga en flott studiovåning i en storstad till att äga ett litet, och givetvis avbetalt, hus på landet. Kanske några hästar. Det är kul när man tänker tillbaka hur annorlunda man prioriterar nu jämfört med då. Vi har insett att spendera pengar som inte är våra egna inte ger något annat än ett kortvarigt rus med en rejäl baksmälla som med otur kan vara i flera år. Så har det i alla fall varit för oss. Våra lån beror inte bara på att vi levt över våra tillgångar, vi har också haft otur i en del affärer och gjort små men många, så här i efterhand, felaktiga beslut som nu lett oss hit.
Våra lån:
370.429 kr – ränta: ca 7.5%, månadskostnad: 2.341 kr (bara ränta, amorterar inget just nu)
297.337 kr – ränta: 10.39%, månadskostnad: 5.552 kr (kommer sänka kostnaden till nästa månad under en period)
180.000 kr – ränta: 9.45%, månadskostnad: ca 2.500 kr (lägsta belopp att betala)
53.590 kr – ränta: ca 7.9%, månadskostnad: 1.545 kr
38.970 kr – ränta: 9.55%, månadskostnad: 768 kr
2.326 kr – ränta: 7.7%, månadskostnad: 1.182 kr
Totalt: 942 653 kr
Utöver privatlånen har vi ett bolån på ca 1.150.000 kr – ränta: 1.7% t.o.m. vår 2025.
Att binda räntan i 5 år är ett av de bästa ekonomiska beslut vi tagit!
Totalt privatlån och bolån: 2.081.142 kr
Vår gemensamma årsinkomst är ca 850.000 kr brutto vilket ger oss ungefär 50.000 kr efter skatt i månaden.
Som vi ser det har vi ganska stort utrymme att amortera på lånen och vår plan är att de tre minsta lånen ska vara betalda om ett år, vilket inte borde vara några större problem.
Sammanlagt 94.866 kr / 12 = ca 7900 kr/mån.
Tanken är att betala så lite som möjligt på övriga lån samt ansöka om jämkning av skatten för att få loss lite extra tusenlappar som kan gå direkt till dessa lån.
Jo, det där med att en utbildning blev starten för våra lån: Det var mer eller mindre en spontan händelse att en av oss ville utbilda sig till massör och tog ett lån för att finansiera utbildningen och boende. Självklart tyckte vi då att eftersom vi ändå tog ett lån kunde passa på att låna lite extra för allmän konsumtion. Vore det inte kul med en ny tv? Och behövde vi egentligen inte ett nytt köksbord också? Det var dessa tankar som satte igång karusellen som med åren blev större och större. Innan vi började ta lån levde vi på den inkomsten vi hade, som då var ganska mycket lägre, och som man säger "rättade munnen efter matsäcken".
Nej, nu är det slutlånat!
Så bra när man kan peppa varandra 
