Fick problem med spelandet för dryga 7 år sedan och valde då att efter en del samtal med stödlinjen och stor ekonomisk förlust att berätta sanningen för några anhöriga, blev en kort tid efteråt skjutsad till en samtalsgrupp via GA för personer med spelmissbruk.Hur går det för er andra som kämpar med spelmissbruk?
Jag valde att sätta mig på spelpaus den 12/12. Det tog emot men jag kom till en punkt där jag inte orkade leva såhär längre. Tomt på kontot och 2-3 veckor till lön har varit ett rent helvete, ändå har jag hamnat där flera gånger. Så det fanns inget alternativ. Nu har jag spelpaus 1 år. Igår kände jag mig stark och lugn, idag mest irriterad och less. Jag saknar inte spelet i sig, men jag sörjer den dröm jag länge närt om att vinna stort och kunna åka på resor och annat roligt. Nu väntar istället att klara sig på strax under 5000:- efter räkningar. Målet är att söka skuldsanering om nåt år, för utan blir jag aldrig skuldfri.
Det var min räddning eftersom det finns mycket stöd att få från personer som också kan dela sina berättelser och man kan kämpa för spelfriheten tillsammans. På den tiden fanns ju inte spelpaus och då var stödet från den gruppen extra viktigt tyckte jag.
Det tipset som jag kan ge är att kolla upp utifall det finns möten som du själv kan besöka i din stad, stor hjälp när man nyligen tagit steget mot ett liv utan spelandet. Sen är det viktigt att man är ärlig mot sig själv och inser att det är ett problem man har och att det problemet skapat en situation som man vill försöka kämpa sig ur.
Förstår att det känns väldigt tungt just nu på grund av din löneutmätning och alla tankar som man har kring sin situation (speciellt i början efter man tagit steget att pausa sig från spel). MEN ansåg själv att det började kännas bättre med tiden, man skapade nya rutiner och satte upp delmål som peppade en att fortsätta.