Tankar kring kreditupplysningar och ens score

[Midsommar]

Jag testade att söka ett lån i början av november även om jag visste att min kreditvärdighet oftast anses låg enligt de här gamla trötta kreditupplysningar som förmodligen togs fram för att minska bankernas risk för konkurrens. För ett halvt sekel sen så enda sättet att kolla runt med vilken ränta man kunde få var ju att söka på olika ställen vilken ses som en risk. Jag tror förfrågningar är det som enskilt diskuteras här i forumet.

Privata banker skapade alltså Upplysningscentralen så att de som skulle använda detta som underlag satte då reglerna för vad som skulle vara en risk. Annars finns det logik i att de kan vara bäst på att veta vad som "brukar" innebära risk.

Nu är det visserligen sålt men tänk sen tanken att det enligt lag måste göras en kreditupplysning för att kunna bevilja lån eller kredit. I min värld blir det märkligt att "lagen" då inte har ett öppet och transparent system som inte baseras på idioti och dårskap. Det pratas om det ...

Som många vet så tittar man vidare på andra som bor där en själv bor och den gruppen påverkar också mitt betyg.Sen ålder, kön samt hur länge du bott på samma adress.

Sen har vi likväl en enorm majoritet som har typ 0,1% i risk men är det sen hälften minst där som likväl inte blir godkänd?

Jag fick noll förslag om lån, så jag blev överraskad att det kunde bli så uselt, men här inne har jag läst till att det dras åt.

Det var ju kört att få ett attraktivt lån och i den här veckan såg jag 14,6 i risk men sen var troligen lite lägre innan första ansökan. Om den är 14,6 eller 100 spelar ju ingen reell roll om det likväl inte erbjuds några lån. Så då ser vi hur högt det kan bli så sökte lån efter lån efter lån. (Tror det blev totalt 36 förfrågningar senaste tolv månaderna och tio av dessa var med sen tidigare.

En av dessa lånetjänster beklagade att ingen bank inkommit med låneebjudande då min kreditvärdighet ansågs som svarta pesten. Önskade veta lite mer grundligt och svaret var: "De ansåg risken för överskuldsättning var stor och att jag helt enkelt hade hög risk att inte kunna betala tillbaka lånet.

Så långt allt väl men i samband med deras "beklagande" så skrev de att jag borde testa att söka via en av deras partner då jag skulle ha större chans där.

Det komiska i kråksången? Att den partnern erbjuder 150 000 kronor i lån med en nominell ränta på 29,5 procent och på tio (?) eller tolv år skulle det ha betalats närmare en halv miljon kronor.

Hur är det ens lagligt att neka med hög risk men sen hänvisa en till där risken måste vara brutalt högre.

Logiken att den som är en högre risk ska ha högre ränta ger ju enbart effekter att risken ökar. Sen fattar jag att det vore lika konstigt om det var tvärtom.

Jag ställde frågor kring hur man kan rekommendera någon till det erbjudande jag fick ovan. Men det är ju standard. Fick nog 25 identiska hänvisningar till någon av dessa. Banky tar väl priset dock. Kanske överlägset högst ränta för ett "traditionellt" lån. Men de har sen även den blev. krav på en borgensman när de redan kompenserar risken med en effektiv ränta på 35% nästan eller vad den var men att betala mer än det dubbla mot lånet i enbart räntor och sen presentera sig som seriös med en låg ränta.

Min årsinkomst är cirka 300 000 kronor och lån samt krediter är 182 000 kronor plus mellan 15 000 kronor till 20 000 kronor utav 30 000 kronor beviljar.

Jag fastnade på 24,9 procent i UC risk trots alla förfrågningar så jag misstänker en hård gräns som skiljer oss åt. Men ett lån på 40 000 kronor som bytte bank (helt utan mitt engagemang registrerades på nytt men det gamla låg kvar så enbart de ökade nu risken till 29,1 procent.

Banken var medveten om missen och beklagade. Nu förändrar inte det min "chans" i dag men även detta förvånade mig. Det finns inga anmärkningar eller annat registrerat.

Men åter till flytt av lånet, den gamla banken lyckas registrera den summan en gång till istället så nu hade närmare 270 000 kronor i rapporterade lån. Det påverkade dock inte min risk för den har legat konstant på 29,1 procent i risk de senaste tre till fyra veckorna.

Det har försvunnit fyra förfrågningar som gjordes för runt ett år sedan och de 80 000 kronorna drygt hade justerats. Jag droppade till runt 20 procent i risk för detta.

Komik och skämt med jumbug i en salig blandning påverkar ens risk när de facto den reella förmodligen inte rört sig något senaste.

Det borde vara en rättighet att veta exakt vad som påverkar vilken del i den kreditupplysningen. Tolv eller trettio förfrågningar bör ju inte göra skillnad.
(Att sen det går att dribbla systemet åt andra hållet dessutom?

Tack för ordet

 

[Betty]

Varför bör inte antalet förfrågningar göra skillnad?
Jag tycker det är en solklar indikation på ekonomisk risk om en person söker lån efter lån efter lån. Om man söker 30 blancolån som i ditt exempel, då är det något som inte står rätt till och banken bör med all rätt dra öronen åt sig.

Jag kan dock absolut tycka att det är ett trubbigt verktyg och att/om det påverkar vid bolån att man jämför flera olika banker för att få så bra ränta som möjligt. Det ÄR dock någonting som man i personligt möte med banken kan få dem att ta hänsyn till.

Förstår ditt resonemang om att det är galet att hänvisas till lån med högre ränta och risk när man redan harven sämre ekonomisk situation men tycker samtidigt du gör ett tankefel här -det är liksom inte en rättighet att få lån och bankerna är inga välgörenhetsorganisationer utan vinstdrivande företag. Om man har kass ekonomi tar de högre risk, och då får man betala för det också.

 

[Lippe]

Ökad risk = högre kostnader

Inget konstigt att du blir hänvisad till dyrare/sämre kreditgivare när din riskprocent försämras.

 

[Lasseman]

Det var en väldig massa text.
Att man inte får veta exakt hur saker påverkas är för att det helt enkelt är en företagshemlighet exakt hur man bedömer saker. Det är ju också en rätt rimlig ordning att ha så inte diverse lånetorskar ser till att på ett eller annat sätt rigga sina kreditupplysningar så de matchar perfekt med en viss banks bedömningsmall och på så vis får lån man inte skulle ha alls eller lån man inte skulle ha de villkor man fått..

 

[Terry_]

Jag skulle säga att UC ifrån början när jag härvade i låneträsket uteslutande gick på betyg, hade du ett lågt betyg - då fick du lån.

Men med åren så har det mer och mer blivit en parameter utav tusen andra som man knappt kan förlita sig på.

 

[Midsommar]

Varför bör inte antalet förfrågningar göra skillnad?
Jag tycker det är en solklar indikation på ekonomisk risk om en person söker lån efter lån efter lån. Om man söker 30 blancolån som i ditt exempel, då är det något som inte står rätt till och banken bör med all rätt dra öronen åt sig.

Jag kan dock absolut tycka att det är ett trubbigt verktyg och att/om det påverkar vid bolån att man jämför flera olika banker för att få så bra ränta som möjligt. Det ÄR dock någonting som man i personligt möte med banken kan få dem att ta hänsyn till.

Förstår ditt resonemang om att det är galet att hänvisas till lån med högre ränta och risk när man redan harven sämre ekonomisk situation men tycker samtidigt du gör ett tankefel här -det är liksom inte en rättighet att få lån och bankerna är inga välgörenhetsorganisationer utan vinstdrivande företag. Om man har kass ekonomi tar de högre risk, och då får man betala för det också.

Jag sitter hemma en kväll och tar 20 förfrågningar. Bara det där skulle göra att jag inte anses kreditvärdig. Förklara för mig hur just det beteendet förändrar något som helst? När jag väl tagit en så ökar den risken att jag kan ha tackat ja till err lån och det vet inte bank två om. Det är den reella risken men efter två mån som maximum så är lånen inrapporterade och de 20 förfrågningarna jag gjorde kan inte ens vara en risk hur det än vrids och vänds på det. Så någon som går runt i flera olika butiker för att se var den kan hitta bästa datorköpet är då en risk att den ska stjäla datorn istället eller var ökar risken i det beteendet?
Jag tycker det är en solklar risk när folk ens söker lån, så då kanske vi kan dra gränsen där istället för en förfrågning?

Vad är det som inte står rätt till om jag får fråga? Det är säkert mycket i och för sig men jag tänkte som berör ämnet? Jag gillar kunskap och inom detta område finns det ingen transparens så då får jag väl testa mig fram helt enkelt och se vad som händer med de siffrorna folk skulle sålt sin morsa för att hamna på 0,1 men jag kan ha 15 där eftersom jag vet väl bättre en en jultomte på kokain?

Det blir absurt på riktigt när jag lägger till detta som jag glömde senast när det är lag på att det ska tas en kreditupplysning vid lån etcetera. Vad händer om den lagen finns och samtliga privata aktörer som erbjuder den här tjänsten väljer att lägga ner helt sonika? Hur kan vi ha en lag på det? Har staten tvingat storbankerna att skapa UC en gång i tiden? (Eller säger lagen något helt annat? Kanske är jag som svalt ett bete hos den här bolagen?)

Jag fick inte ett bolån på 150 000 kronor för några år sen. Allt det berodde på var att jag inte skulle klara deras schablon när de tittade på "kvar att leva på". De sa helt seriöst att "sen har vi två utlandssemestrar på 40 000 kronor styck (kan det varit totalt?) och sen bil och sen kaffe latte (nej inte det sista). Jag sa, jag åker utomlands när jag anser att jag har ett sparkapital som kan klara det utan problem. Jag skulle inte kunna göra av med 40 000 om jag så var borta i två månader. Jag bor på billiga hostel och reser till länder där det är billigt för mig. Åka till London eller Budapest så är valet enkelt. Jag kan väl stanna ett halvår nere i Ungern medan den som far till UK kan stanna en vecka för samma slant. Tur vi har den valfriheten och inte tvingas ha bankerna schablonutgifter. Bil har jag inte för det kostar pengar helt i onödan.

Bank A vill inte riskera att jag blir överskuldsatt men hänvisar mig till något med ännu sämre villkor än vad de hade kunnat ge låter exakt som att de kommer medverka - och väldigt aktivt när de ger mig karta, kompass och nästan passerkort. För det vänliga som jag skulle förbisett, "hoppas du hittar det någon annanstans" skulle jag köpt som artighet. Men det där måste ju vara emot hela finansinstitutets meningar om ansvar.

Jag ser ju dilemmat att ge de med hög risk låg ränta och vice versa men det är lika galet åt andra hållet. Det är ju i grunden ingen risk. Dels om bankerna fuckar upp det helt som på 90-talet kommer staten och räddar allt. De betalar 1 050 000 till alla oss storsparare dessutom så vi tar ingen risk heller. Men även om de inte går omkull så tar det statens långa indrivningsarm till hjälp. Jag ser inte var deras risk ligger överhuvudtaget. Men hela det där hjulet är ett luftslott som kommer öka penningmängden enormt. När det kraschar är det nog strunt samma vem som sitter på Svarte-Petter i stora bostadslån då det mesta går käpprätt ner i sank då. Men den marknaden har ju spårat så till den del att "ingen" äger sin bostad längre för det kostar så stora summor nu att det är svårt att spara ihop till det eller betala av lånet. Bara banken lånar ut mer pengar så löser det sig att inte får S-P. (Det är enbart den som lånar som tar en risk men jag tror knappt det kommer vara så inom en kort period för de kommer bara behöva låna ut mer och mer och till sist spelar det ingen roll till vem. Det går dock mot det som sker just nu men det är väl lugnet nu för stormen? Se lite vad som sker med politiken först innan det blir vilda västern

Ursäkta jag gick lite utanför boxen men det behövde sägas!

 

[Midsommar]

Jag skulle säga att UC ifrån början när jag härvade i låneträsket uteslutande gick på betyg, hade du ett lågt betyg - då fick du lån.

Men med åren så har det mer och mer blivit en parameter utav tusen andra som man knappt kan förlita sig på.

Ja, om den speglar hur mycket räkningar som hamnar hos inkasso (detta syns ju inte i sig) eller KFM och sådant så visar det ju på den individens eventuella brist på förmågan att betala. Men allt som inte ens har med mig att göra blir ju knäppt. Leicester har aldrig vunnit Premier League (eller högsta serien i England innan PL) så det kommer de inte göra framöver heller. Och då tittade på Como i Italien typ som jämförelse och Teneriffe i Spanien. Sätt högsta odds där på den 5000,00 men hopp i helvete. Stämde inte statistiken på ligamästare? Det har ju ändå spelats 100 omgångar drygt!

Det är ett helt galet system det där. (Apropå låneträsk så alla de här en UC bara skapar ju viss risk även om du enbart kan pusha dig fram med en via den sajten men du kan väl ta det direkt med banken eller det kanske man inte kan? Oavsett så det finns de där tre eller fem stora som har detta. Men nu finns det femtio sådana till som erbjuder samma tjänst men allt de gör efter deras snabbkoll är att, det ser bra ut och det är Samla vi rekommenderar. Hur överlever de ekonomiskt alltså? Det känns som en jäkla överflödig produkt på marknaden att kvalificera sig för att bli kvalificerad att söka ett lån

 

[Midsommar]

Ökad risk = högre kostnader

Inget konstigt att du blir hänvisad till dyrare/sämre kreditgivare när din riskprocent försämras.

Det är väl konstigt om du tänker logiskt. Antingen kan jag ha 500 procent i nominell ränta för är jag sådan risk att jag inte betalar så spelar det ju ingen roll vad räntan är om jag likväl inte betalar - vilket jag anser får vara risken. Annars finns ju ingen risk så länge jag betalar. Varför ska jag då betala mer? De som är så hög risk att de förmodligen inte betalar ska väl ha noll i ränta då det ger samma intäkt

Det där systemet är märkligt. För är du en risk så ökar ju risken per automatik genom högre ränta. Så jag är en större risk på grund av bankens beteende så de kan ju höja räntan en gång till så jag blir en än större risk och sen bara låta det räntenavet snurra på för den bryr sig inte om jag betalar eller inte ju.

 

[Lasseman]

Jag sitter hemma en kväll och tar 20 förfrågningar. Bara det där skulle göra att jag inte anses kreditvärdig. Förklara för mig hur just det beteendet förändrar något som helst? När jag väl tagit en så ökar den risken att jag kan ha tackat ja till err lån och det vet inte bank två om. Det är den reella risken men efter två mån som maximum så är lånen inrapporterade och de 20 förfrågningarna jag gjorde kan inte ens vara en risk hur det än vrids och vänds på det. Så någon som går runt i flera olika butiker för att se var den kan hitta bästa datorköpet är då en risk att den ska stjäla datorn istället eller var ökar risken i det beteendet?
Jag tycker det är en solklar risk när folk ens söker lån, så då kanske vi kan dra gränsen där istället för en förfrågning?

Vad är det som inte står rätt till om jag får fråga? Det är säkert mycket i och för sig men jag tänkte som berör ämnet? Jag gillar kunskap och inom detta område finns det ingen transparens så då får jag väl testa mig fram helt enkelt och se vad som händer med de siffrorna folk skulle sålt sin morsa för att hamna på 0,1 men jag kan ha 15 där eftersom jag vet väl bättre en en jultomte på kokain?

Det blir absurt på riktigt när jag lägger till detta som jag glömde senast när det är lag på att det ska tas en kreditupplysning vid lån etcetera. Vad händer om den lagen finns och samtliga privata aktörer som erbjuder den här tjänsten väljer att lägga ner helt sonika? Hur kan vi ha en lag på det? Har staten tvingat storbankerna att skapa UC en gång i tiden? (Eller säger lagen något helt annat? Kanske är jag som svalt ett bete hos den här bolagen?)

Jag fick inte ett bolån på 150 000 kronor för några år sen. Allt det berodde på var att jag inte skulle klara deras schablon när de tittade på "kvar att leva på". De sa helt seriöst att "sen har vi två utlandssemestrar på 40 000 kronor styck (kan det varit totalt?) och sen bil och sen kaffe latte (nej inte det sista). Jag sa, jag åker utomlands när jag anser att jag har ett sparkapital som kan klara det utan problem. Jag skulle inte kunna göra av med 40 000 om jag så var borta i två månader. Jag bor på billiga hostel och reser till länder där det är billigt för mig. Åka till London eller Budapest så är valet enkelt. Jag kan väl stanna ett halvår nere i Ungern medan den som far till UK kan stanna en vecka för samma slant. Tur vi har den valfriheten och inte tvingas ha bankerna schablonutgifter. Bil har jag inte för det kostar pengar helt i onödan.

Bank A vill inte riskera att jag blir överskuldsatt men hänvisar mig till något med ännu sämre villkor än vad de hade kunnat ge låter exakt som att de kommer medverka - och väldigt aktivt när de ger mig karta, kompass och nästan passerkort. För det vänliga som jag skulle förbisett, "hoppas du hittar det någon annanstans" skulle jag köpt som artighet. Men det där måste ju vara emot hela finansinstitutets meningar om ansvar.

Jag ser ju dilemmat att ge de med hög risk låg ränta och vice versa men det är lika galet åt andra hållet. Det är ju i grunden ingen risk. Dels om bankerna fuckar upp det helt som på 90-talet kommer staten och räddar allt. De betalar 1 050 000 till alla oss storsparare dessutom så vi tar ingen risk heller. Men även om de inte går omkull så tar det statens långa indrivningsarm till hjälp. Jag ser inte var deras risk ligger överhuvudtaget. Men hela det där hjulet är ett luftslott som kommer öka penningmängden enormt. När det kraschar är det nog strunt samma vem som sitter på Svarte-Petter i stora bostadslån då det mesta går käpprätt ner i sank då. Men den marknaden har ju spårat så till den del att "ingen" äger sin bostad längre för det kostar så stora summor nu att det är svårt att spara ihop till det eller betala av lånet. Bara banken lånar ut mer pengar så löser det sig att inte får S-P. (Det är enbart den som lånar som tar en risk men jag tror knappt det kommer vara så inom en kort period för de kommer bara behöva låna ut mer och mer och till sist spelar det ingen roll till vem. Det går dock mot det som sker just nu men det är väl lugnet nu för stormen? Se lite vad som sker med politiken först innan det blir vilda västern

Ursäkta jag gick lite utanför boxen men det behövde sägas!

Jag förstår inte vad som skulle sägas, finns det någon kortversion?

 

[Midsommar]

Det var en väldig massa text.
Att man inte får veta exakt hur saker påverkas är för att det helt enkelt är en företagshemlighet exakt hur man bedömer saker. Det är ju också en rätt rimlig ordning att ha så inte diverse lånetorskar ser till att på ett eller annat sätt rigga sina kreditupplysningar så de matchar perfekt med en viss banks bedömningsmall och på så vis får lån man inte skulle ha alls eller lån man inte skulle ha de villkor man fått..

Jag kan se dilemmat men den andra aspekten får väl anses väga lite tyngre att jag vet vad som krävs av mig och vad konsekvenserna blir om jag går min egen väg inom just detta område också? Bankerna skapade det där från grunden och jag vet inte om en förfrågan när jag har tre stycken kommer förändra något. Det är märkligt kan jag tycka. Det är som att jag inte skulle få veta räntan när jag tar ett lån. Du kan ju låna här men vi talar inte om hur det kommer påverka din ekonomi - det får du veta sen, då sammanställer vi ränterapporten där du har en sammanlagd snittränta som alla kan se. Betalningsanmärkningar var som att ha kolera och pest samtidigt som du kommer in på banken med ränneskita deluxe. I dag känns det nästan som att den som har anmärkningar och gärna löneutmätning (inte riktigt men det beror väl på andra saker) ses som den de vill låna ut till för där får in pengarna bakvägen vet de. Jag kanske bara flyttar till Swahili eller så en dag.

Hur hade du tänkt rigga det? Som folk i dag riggar att inte ha förfrågningar? Att använda de krediter man har eller säga upp de? Men om det är ett våda skott i huvudet eller en näsbrännare vet vi inte förrän vi leker runt lite. Från 24,6 på 182 000 kronor i lån och några tiotusen i krediter med maximalt med förfrågningar för jag hade kunnat ta hundra till och mitt värde kunde inte flyttas. Men när en bank registrerade ett lån dubbelt vid deras flytt så jag hamnade på 222 000 kronor och flög upp i 29,1 direkt. De lyckades trippelregistrera det lånet också så nu var jag närmare 270 000 kr men från 29,1 åkte jag inte uppåt enligt Kreddys score. Men på de UC jag fick hem hade jag från 8,x procent till 60 procent eller vad det var. Bara detta är ju knas för det kan inte skilja de där milstolparna i risk bara för att banker tittar på olika saker för då tittar de på saker som inte har med ekonomi att göra.

I dag får ju folk lån de inte skulle ha då de snubblade rätt i det där träsket och lyckades fasiken utnyttja 52 procent av en kredit för det gav lånet men på 18 procent hade lånet inte beviljats. Så när det redan i dag fungerar så kanske vi kunde veta hur det fungerar exakt så det eliminerar de där studsbollarna

Jag vet att du håller med mig så sluta bråka nu!