Tacksamma?

[Per1975]

Tror ni att tacksamheten ökar när en människa hoppat ner i ett mörkt hål (skulder) och nästan egenhändigt kravlat sig ut efter flera eller många år?
Hur känner ni som har klarat det eller är på god väg?
Känner själv mig som en orm som ömsat skinn och känner inte alls igen den personen jag var innan skulderna. Kan ha att göra med ålder också men tänk hur mycket kunskap om den egna personen som nås, om ekonomi och strategier. Jag tror inte att vi skuldsatta behöver se det enbart som det värsta som hänt utan till viss del som en insikt som inte går att köpa på annat sätt än genom den misär den skapats ur...

Jag vill inte trampa på någon som är trött på sina skulder för det är jag med men hade vi blivit den person vi är ämnade att vara utan att gå en lång hård väg? Kanske hade vi inte varit lika förankrade i vår vetskap om vilka vi är. Min filosofiska tanke denna måndag.
Önskar er en superljus vecka med goda nyheter även om mycket hägrar!

 

[Ny2018]

Jag har definitiv växt som människa pga allt detta. Jag ser mest positivt med det.

 

[Per1975]

Jag har definitiv växt som människa pga allt detta. Jag ser mest positivt med det.

Ja. Skönt att kunna känna det trots allt!

 

[tigerkatten007]

Tror ni att tacksamheten ökar när en människa hoppat ner i ett mörkt hål (skulder) och nästan egenhändigt kravlat sig ut efter flera eller många år?
Hur känner ni som har klarat det eller är på god väg?
Känner själv mig som en orm som ömsat skinn och känner inte alls igen den personen jag var innan skulderna. Kan ha att göra med ålder också men tänk hur mycket kunskap om den egna personen som nås, om ekonomi och strategier. Jag tror inte att vi skuldsatta behöver se det enbart som det värsta som hänt utan till viss del som en insikt som inte går att köpa på annat sätt än genom den misär den skapats ur...

Jag vill inte trampa på någon som är trött på sina skulder för det är jag med men hade vi blivit den person vi är ämnade att vara utan att gå en lång hård väg? Kanske hade vi inte varit lika förankrade i vår vetskap om vilka vi är. Min filosofiska tanke denna måndag.
Önskar er en superljus vecka med goda nyheter även om mycket hägrar!

Jag vill motsatt inte trampa på er som ser detta som positivt. Jag har lärt mig mycket och blivit mer härdad men samtidigt mer förstörd psykiskt och hade gärna haft detta ogjort. Men det har kanske att göra med hur lång tid jag levt med detta och hur livet varit innan dess (hårt). Alltid varit positiv och energisk men nu endast ett skal av det forna jag.

 

[jordnöten]

Tror ni att tacksamheten ökar när en människa hoppat ner i ett mörkt hål (skulder) och nästan egenhändigt kravlat sig ut efter flera eller många år?
Hur känner ni som har klarat det eller är på god väg?
Känner själv mig som en orm som ömsat skinn och känner inte alls igen den personen jag var innan skulderna. Kan ha att göra med ålder också men tänk hur mycket kunskap om den egna personen som nås, om ekonomi och strategier. Jag tror inte att vi skuldsatta behöver se det enbart som det värsta som hänt utan till viss del som en insikt som inte går att köpa på annat sätt än genom den misär den skapats ur...

Jag vill inte trampa på någon som är trött på sina skulder för det är jag med men hade vi blivit den person vi är ämnade att vara utan att gå en lång hård väg? Kanske hade vi inte varit lika förankrade i vår vetskap om vilka vi är. Min filosofiska tanke denna måndag.
Önskar er en superljus vecka med goda nyheter även om mycket hägrar!

Jag vet inte, jag ser tiden med utmätning som en parantes i mitt liv. Jag hade gärna sett att jag inte gått den vägen och haft den erfarenheten. Men gjort är gjort och jag vill aldrig mer vara med om den situationen igen.

 

[Per1975]

Jag vill motsatt inte trampa på er som ser detta som positivt. Jag har lärt mig mycket och blivit mer härdad men samtidigt mer förstörd psykiskt och hade gärna haft detta ogjort. Men det har kanske att göra med hur lång tid jag levt med detta och hur livet varit innan dess (hårt). Alltid varit positiv och energisk men nu endast ett skal av det forna jag.

Du det är intressant för om man vänder på myntet kan man se det hela som väldigt negativt hela grejen, det är sant.
Det är såhär för mig att jag trillade in i det och trodde mitt liv var kört men lyckades efter kort tid rycka mig ur, hade nog aldrig gått att psykiskt stänga locket utan spelpaus som blev en markör. Med andra förutsättningar liknande det du nämner hade det nog känts annorlunda. Går inte runt och sjunger konstant av glädje men trodde jag nästan skulle dö på kuppen svårt skuldsatt eller något. Nu känns det som att livet fått en andra chans. Om jag hamnar hos kronofogden kommer jag definitivt bli argare och ledsnare.

 

[Per1975]

Jag vet inte, jag ser tiden med utmätning som en parantes i mitt liv. Jag hade gärna sett att jag inte gått den vägen och haft den erfarenheten. Men gjort är gjort och jag vill aldrig mer vara med om den situationen igen.

Ja... brr, vill inte vara med om utmätning men kan bli tvungen. Har en fin hög dåliga lån. Jag vet inte hur det kan kännas än. Kände bara att det känns skönt att någon gång vakna upp och se verkligheten, den hoppfullheten sitter i men skulderna ökar mer än minskar med höga räntor anar jag.

 

[tigerkatten007]

Du det är intressant för om man vänder på myntet kan man se det hela som väldigt negativt hela grejen, det är sant.
Det är såhär för mig att jag trillade in i det och trodde mitt liv var kört men lyckades efter kort tid rycka mig ur, hade nog aldrig gått att psykiskt stänga locket utan spelpaus som blev en markör. Med andra förutsättningar liknande det du nämner hade det nog känts annorlunda. Går inte runt och sjunger konstant av glädje men trodde jag nästan skulle dö på kuppen svårt skuldsatt eller något. Nu känns det som att livet fått en andra chans. Om jag hamnar hos kronofogden kommer jag definitivt bli argare och ledsnare.

Är verkligen innerligt glad för alla er skull som kan känna så ❤️

Tror jag bara är för sliten och det är för sent att repa sig. Kroppen och själen orkar inte mer. Jag har varit hos KFM många ggr och inte ens sett det som dödsstöten. Det är nog mer det långvariga, intensiva och påfrestande stressen som sänkt mig till slut.

 

[Lynx83]

Svårt att säga. Jag hade såklart önskat att jag aldrig hade hamnat i den här sitsen då det till viss del förvärrat mitt psykiska mående genom åren. Men å andra sidan har erfarenheterna jag fått med mig på den här resan bidragit till att jag vågat se mer vad jag har framför mig och inte stå och trampa på samma ställe för att jag bara ser ett enda stort mörker. Pengar är såklart bra, men måendet och nära relationer är värt så mycket mer. Och jag är tacksam över att jag tack vare det här har börjat lära mig att sålla bättre bland de jag släpper nära. Framförallt att klippa banden till energitjuvar och börja bygga upp någon form av självförtroende. Hade ännu sämre självförtroende när jag var yngre och det blev lätt att jag inte trodde att någon ville umgås med mig på riktigt om jag exempelvis inte stod för fika, bio mm vilket blev början på en väldigt ond cirkel. Så visst, tacksam över att tillslut kunna reda ut den här soppan, det är jag.

 

[Per1975]

Är verkligen innerligt glad för alla er skull som kan känna så ❤️

Tror jag bara är för sliten och det är för sent att repa sig. Kroppen och själen orkar inte mer. Jag har varit hos KFM många ggr och inte ens sett det som dödsstöten. Det är nog mer det långvariga, intensiva och påfrestande stressen som sänkt mig till slut.

Tack. Jag hoppas verkligen att den känslan kommer minska för dig. Tror du man har sabbat för sig med flit för att något under uppväxten sattit pränt i psyket? Jag fick ofta höra att jag var värdelös och aldrig skulle bli något och har jobbat på och gjort en massa underbara saker som vuxen men också halkat in på sidospår som att hoppa av utbildninngar, livsval, gett upp lätt, inte sparat, känt mig dålig, spelat bort år i dataspel och senare gått in i spel om pengar. Känns som en inre strid, att man inte vågar lyckas för att man ser sig som dålig.