spelmissbrukare... Berätta

[DonSlim]

Hej! Jag är ny på forumet men känner att jag måste skriva av mig lite.
Jag har under mång många år varit spelmissbrukare, återfall efter återfall. idag har jag skulder på ca 1 miljon kronor och imorgon har jag planerat att berätta för mor/far samt min partner (igen) Mina föräldrar hjälpte mig för ca 1 vecka sen att samla några lån så att jag inte skulle hamna hos KF, men det resulterade bara i att jag tog ut pengar på alla krediter så fort det gick. Mitt liv är kört, min partner kommer att lämna mig eftersom att det här blir 3e gången jag får återfall under vår tid tillsammans, mina föräldrar kommer att hata mig och aldrig kunna älska mig igen. Jag är bara en börda för alla och allt jag bidrar med är misär. Att svika dom man älskar gång på gång. Jag vill inte leva längre. Imorgon under arbetsdagen kommer jag att skicka ett långt detaljerat sms till mor/far och partner, jag är för feg för att ta det öga mot öga. Vågar inte se blicken i deras ögon när jag återigen svikit dom. Jag vill inte leva längre, just nu är det inget som hindrar mig från att ta den fega vägen ut. Jag hatar mig själv och orkar inte med det här längre

 

[Kronofogden]

mina föräldrar kommer att hata mig och aldrig kunna älska mig igen.

Utan att känna dina föräldrar tror jag att du har uppåt väggarna fel där. Och vill du inte svika dina nära och kära ska du absolut inte begå självmord då det vore det ultimata sveket. Be om professionell hjälp!

 

[Lexoz]

Det finns hjälp att få. I slutändan är det bara pengar. Livet kommer att gå vidare ändå. Upp med hakan och hitta vägen ut.

 

[Trasslig]

Förstår din känsla helt.
Jag uttalade denna känsla till min mamma och min sambo för ett tag sen.
Min sambor jättearg och besviken på mig (av samma anledning, med samma summor som du skriver ovan) men när jag sa hur jag kände kring livet och vad jag kände inför mig själv tvekade han inte en sekund.:
- Jag är arg ja. Jättebesviken och ledsen. Men inget blir bättre av att du inte är här!

Jag är säker på att ingen i din närhet skulle tycka annorlunda.
Du har gjort skit dumma beslut som tagits pga en sjukdom, ett missbruk.
Du är inte din sjukdom men du behöver ta ansvar över den och söka hjälp och att lägga korten på bordet för både dina nära och kära samt för sig själv♡

 

[DonSlim]

Utan att känna dina föräldrar tror jag att du har uppåt väggarna fel där. Och vill du inte svika dina nära och kära ska du absolut inte begå självmord då det vore det ultimata sveket. Be om professionell hjäl

Utan att känna dina föräldrar tror jag att du har uppåt väggarna fel där. Och vill du inte svika dina nära och kära ska du absolut inte begå självmord då det vore det ultimata sveket. Be om professionell hjälp!

Jag har sökt hjälp flertalet gånger men hamnar ändå alltid på ruta 1 igen, fast med en större skuld. Diagnotiserades med ADHD, har gått kbt, självhjälpsmöten etc etc. Så fort jag släpper min guard i en sekund tar impulserna över och då är det kört.
Det ända som just nu hindrar mig från att faktiskt begå självmord är just tanken på hur mina anhöriga skulle drabbas.

 

[DonSlim]

Förstår din känsla helt.
Jag uttalade denna känsla till min mamma och min sambo för ett tag sen.
Min sambor jättearg och besviken på mig (av samma anledning, med samma summor som du skriver ovan) men när jag sa hur jag kände kring livet och vad jag kände inför mig själv tvekade han inte en sekund.:
- Jag är arg ja. Jättebesviken och ledsen. Men inget blir bättre av att du inte är här!

Jag är säker på att ingen i din närhet skulle tycka annorlunda.
Du har gjort skit dumma beslut som tagits pga en sjukdom, ett missbruk.
Du är inte din sjukdom men du behöver ta ansvar över den och söka hjälp och att lägga korten på bordet för både dina nära och kära samt för sig själv♡

Ska samla mod under morgondagen och berätta, konsekvenserna får bli mitt straff. Jag är dock rädd för att jag impulsivt kommer göra något dumt, för jag vet hur impulsiv jag kan vara när det kommer till allt. Tack för fina ord och delad historia.

 

[Trasslig]

Jag har också Adhd och svår ångestproblematik.
Det är verkligen som att simma motströms. Men det går. Man behöver "bara" kämpa nått så förbannat.
Jag är mitt i detta nu. Jag förstår dig verkligen ♡

 

[Trasslig]

Ska samla mod under morgondagen och berätta, konsekvenserna får bli mitt straff. Jag är dock rädd för att jag impulsivt kommer göra något dumt, för jag vet hur impulsiv jag kan vara när det kommer till allt. Tack för fina ord och delad historia.

När jag berättade var det som en sten Som släppte. Klart jag mådde skit att se sambon så knäckt. Han stack hemifrån och jag trodde aldrig jag skulle se han igen. Men nu 10månader senare kämpar vi ändå på.
Att berätta var det bästa av allt jag gjort i denna soppa ♡

 

[Lali]

spelberoende är en sjukdom och det finns hjälp att få, det är ingen bra lösning att ta livet av sig, det kommer lömna dina anhöriga i ett stor sorg och mörker, försök att få hjälp, kontakta kommunen, de är skyldiga att erbjuda hjälp. Jag har varit i samma situation som du, sökte hjälp för 4 månader sedan. Jag har spelat i 12 år och har svikit många på vägen. Jag förstår känslan du har nu, skulden och skammen. Det är viktigt att du berättar och söker hjälp. Jag har sambo och 3 barn, en pappa som hjälpt mig att lösa alla mina lån en gång vilket resulterade i att jag lånade ännu mer och spelade bort, har till och med lånat i min sambos namn. Har idag också skulder på över 1 miljon. Dessa har jag släppt till kronofogden och satsar nu helt på att bli av med spelberoendet istället för att jaga mina förluster. Mina anhöriga har varit arga och besvikna och jag har haft känslor av att vilja fly hellre än att berätta men i slutändan har det viktigaste för de runt omkring mig varit att jag slutar spela och mår bra igen. Det tror jag att dina anhöriga önskar dig också

 

[DonSlim]

Jag har också Adhd och svår ångestproblematik.
Det är verkligen som att simma motströms. Men det går. Man behöver "bara" kämpa nått så förbannat.
Jag är mitt i detta nu. Jag förstår dig verkligen ♡

Dina ord får mig att överväga att ge livet en sista chans, även fast jag just nu inte ser hur jag ska klara det. Tack så jätte mkt