Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Klaralån - Lån utan UC
4. Brixo Privatlån (ny) - Ingen UC
5. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
6 Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Lumify - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Ferratum - Lån utan UC
10. Brixo - Lån utan UC
11. Nstart - Godkänner skuld hos KF+bet.anmärkningar

Släppa allt till kronokalle?

Tjej, 21 år och bosatt i Stockholm och helt JÄVLA DUM I HUVUDET! Hur fan kunde jag lyckats hålla på som jag gjort i över ett års tid? Tagit smslån efter smslån, levt livet och bara låtit pengarna rinna mellan fingrarna med tanken att allt kommer lösa sig? Någon som känner igen sig?

Jag har idag kommit till insikt med att situationen är helt jävla ohållbar. Har hela dagen suttit på jobbet och försökt få ett nytt smslån för att kunna klara mig. 192 kr kvar på kontot och lön den 25e Juni. Pengarna jag fick in på kontot för en dryg vecka sen (lön 24000:) har gått åt att betala alla skulder. Efter det har jag lyckats ta nya smslån för en summa på 9000. Av de 9000 är det 192 kr kvar.

Försökte få ett samlingslån på Bluestep i förhoppningen att kunna betala av alla skitskulder med ett stort lån, men fick ett fett NEJ - såklart. Skulderna jag har i skrivandes stund är uppe runt 50k. Varenda smslån jag har kunnat fåt beviljat har jag tagit, och nästintill alla har jag förlängt alt. betalat tillbaka och sedan ansökt om ett nytt direkt. Går så mycket minus på situationen varje månad så jag tog för nån halvtimme sen steget att kontakta en skuldrådgivare i min kommun och det kändes redan bättre.

Jag går i tankarna att bara låta allt glida till kronokalle och låta de ta över. Vad händer i så fall? Hur ser livet med betalningsanmärkning ut utöver att man inte får abbonemang/lägenhet/lån etc etc? Hur många brev lär det ramla in i brevlådan innan det upphör? När tanken slog mig blev jag nästan gråtfärdig av tanken att bara släppa allt och sluta må sååå dåligt varje månad.

Nu vill jag ha alla tips och allt stöd jag kan få! Hur ska jag hantera situationen som är ohanterbar? Hur har andra i liknande situation gjort?
Kram på er
 
Hej tjejen.

50k borde du klara att beta bort utan att hamna hos kronofogden, du har en lön på 24000:- säger du ju. Kontakta dom som du har skulder hos och be om en avbetalningsplan.
Bor du dessutom hemma så kan du ju betala bort allt på 3-4 mån med den lönen.

Sluta bara ta nya lån! Känns bra för stunden men försök tänk på hur du kommer känna längre fram när räkningen dimper ner.

Du klarar detta kämpa!

/Matte
 
Tjej, 21 år och bosatt i Stockholm och helt JÄVLA DUM I HUVUDET! Hur fan kunde jag lyckats hålla på som jag gjort i över ett års tid? Tagit smslån efter smslån, levt livet och bara låtit pengarna rinna mellan fingrarna med tanken att allt kommer lösa sig? Någon som känner igen sig?

Jag har idag kommit till insikt med att situationen är helt jävla ohållbar. Har hela dagen suttit på jobbet och försökt få ett nytt smslån för att kunna klara mig. 192 kr kvar på kontot och lön den 25e Juni. Pengarna jag fick in på kontot för en dryg vecka sen (lön 24000:) har gått åt att betala alla skulder. Efter det har jag lyckats ta nya smslån för en summa på 9000. Av de 9000 är det 192 kr kvar.

Försökte få ett samlingslån på Bluestep i förhoppningen att kunna betala av alla skitskulder med ett stort lån, men fick ett fett NEJ - såklart. Skulderna jag har i skrivandes stund är uppe runt 50k. Varenda smslån jag har kunnat fåt beviljat har jag tagit, och nästintill alla har jag förlängt alt. betalat tillbaka och sedan ansökt om ett nytt direkt. Går så mycket minus på situationen varje månad så jag tog för nån halvtimme sen steget att kontakta en skuldrådgivare i min kommun och det kändes redan bättre.

Jag går i tankarna att bara låta allt glida till kronokalle och låta de ta över. Vad händer i så fall? Hur ser livet med betalningsanmärkning ut utöver att man inte får abbonemang/lägenhet/lån etc etc? Hur många brev lär det ramla in i brevlådan innan det upphör? När tanken slog mig blev jag nästan gråtfärdig av tanken att bara släppa allt och sluta må sååå dåligt varje månad.

Nu vill jag ha alla tips och allt stöd jag kan få! Hur ska jag hantera situationen som är ohanterbar? Hur har andra i liknande situation gjort?
Kram på er

Bra att du känner att nu får det vara nog, viktigt att man slutar och kan hålla sig ifrån innan det blir ett livslångt lidande. 50 000 är hanterbart, även om det går till kronofogden. Och att hamna där är heller inte hela världen.

Ett "riktigt" lån på 50000 kommer du knappt märka att du betalar bort, finns det någon du kan be om hjälp? Förälder eller släkting som kan gå i borgen för dig hos en av storbankerna? Det är jobbigt och pinsamt kanske, men det är det absolut bästa sättet att få ordning på det här snabbt. Du är ung och du har lärt dig en viktig ekonomisk läxa. Att lägga upp avbetalningar hos så många kreditgivare (jag tolkar dit inlägg som att du har massvis) blir klurigt, alla kommer inte acceptera och det kan vara svårt att hålla nere månadskostnaderna hos så många.

Låter du det gå till Kronofogden blir det utmätning på lönen efter ett tag, din arbetsgivare (eller HR/ekonomi-avdelning om det är ett stort företag) får reda på det, men på bara några månader är skulden betald. Det kan vara smart att i förväg berätta för chefen att du hamnat i knipa, att det börjar lösa sig men att löneutmätning kommer ske, för att så att säga föregå det hela, men det är olika i olika situationer. Det innebär också att du i cirka tre år får svårt att ta nya lån, handla på faktura eller genom avbetalning (bra!). Du kan heller inte teckna tex mobilabonnemang eller flytta till hyreslägenhet. Tre år går snabbt, och har du redan telefon och lägenhet är det sällan något större bekymmer.

Lycka till!
 
Tack för era svar!
Det stämmer att jag har en lön på ca 23-24000, men jag har en hyra på 3500 och alla dyra avbetalningar på lånen samt en klarna konto skuld bland annat gör så det inte går runt ändå.

Angående att hamna hos kronokalle och få utmätning på lönen så tar det verkligen emot att prata med min chef om det då vi är ett väldigt litet företag med endast 5 anställda, men å andra sidan får jag sota för mina misstag. Han har väl tystnadsplikt om sånt så han inte kan prata runt?

Sen bor jag inneboende också, och då kommer man till frågan - Hur funkar det med utmätning då? De kan ju inte komma hem till mig och plocka saker från de jag bor med? Om låt säga en lite mindre skuld skulle gå till fogden på exempelvis 20 000, är det löneutmätning i första hand eller vad är det som avgör om de knackar på dörren eller inte?

Har redan fått hjälp av min moster för ett tag sen med en skuld på 15000 och helt ärligt så kan jag inte med att ta hjälp av familjen igen. Mina föräldrar har alltid pratat om hur viktigt det är att INTE ta massa SMS-lån osv. Kanske låter mesigt, men det finns inte på tapeten att prata med dom, tyvärr.

Just nu lutar det åt att betala de lån jag kan, och resterande får faktiskt gå. Jag får ta smällen och lära mig av mina dumma misstag som jag knappt vill kalla misstag eftersom jag hela tiden varit medveten om hur dum jag är.
 
Om du inte kan lösa med din lön eller låna av familj, släpp allt så snart du kan. Detta så att räntor och avgifter inte tickar på. 3 år går snabbt, och du är ung. Hälsar en som borde släppt allt själv.
 
Eftersom du har lön och skulden är relativt liten skulle jag bli mycket, mycket förvånad om de började utmäta i ditt hem (men det som finns där du bor räknar KFM som ditt - hur det är som inneboende är jag lite osäker på dock).

...men, fundera ett varv till. Dina föräldrar vill säkert hjälpa dig, även om de blir besvikna och arga. Jag förstår precis hur jobbigt det är, men det är så mycket bättre än att släppa det till Kronofogden. Att smussla med din situation i tre år blir heller inte roligt eller lätt och då var det ändå "förgäves" att inte krypa till korset och be om hjälp. Alla gör misstag/beter sig oförståndigt någon gång. Tänk om här, är mitt råd - det är inte värt en utmätning för att man är för stolt.
 
Tycker du ska sätta dig ner o tala med dina föräldrar iallfall. Visst kommer det att bli pinsamt, lägg allt på bordet. Jag lovar att det kommer kännas jäkligt bra efteråt, kan dom ställa upp med ett lån på 50k så du får bort alla smslån så kan du ju betala av det på 5 månader. Får du ut 23-24 i månaden och en hyra på 3500 så kommer du ha runt 10 kvar. Efter avbetalning till dina föräldrar .Så ta ett snack med dom och va helt ärlig. Sen spärra dig från alla dessa skitsidor.

Lycka till
 
Om du inte kan lösa med din lön eller låna av familj, släpp allt så snart du kan. Detta så att räntor och avgifter inte tickar på. 3 år går snabbt, och du är ung. Hälsar en som borde släppt allt själv.
Och med släppa allt innebär alltså bara att jag slänger räkningarna som kommer och låter det gå till kronokalle och sedan tar det därifrån? Har läst och läst och läst ännu mer, men har fortfarande inte fått grepp om själva processen.. Om du har koll på hur den ser ut så får du mer än gärna förklara lite kort :)
 
Tycker du ska sätta dig ner o tala med dina föräldrar iallfall. Visst kommer det att bli pinsamt, lägg allt på bordet. Jag lovar att det kommer kännas jäkligt bra efteråt, kan dom ställa upp med ett lån på 50k så du får bort alla smslån så kan du ju betala av det på 5 månader. Får du ut 23-24 i månaden och en hyra på 3500 så kommer du ha runt 10 kvar. Efter avbetalning till dina föräldrar .Så ta ett snack med dom och va helt ärlig. Sen spärra dig från alla dessa skitsidor.

Lycka till
Förstår verkligen din tanke, men shit vad det tar emot.......
 
Jag känner igen mig i att ha tagit ett flertal lån och att det är ett dumt beslut man inser vidden av först i efterhand. Dock inte för att jag levde några livets glada dagar, så där skiljer vi oss kraftigt åt.

Men huruvida du ska släppa dessa 50.000:- till kronofogden kan bara du avgöra. Om det är ohanterligt för dig är det kanske det bästa alternativet och beta av detta ett och ett och aldrig mer ta ett onödigt lån. Det är i slutändan oftast inte så farligt att släppa allt till kronofogden och beta av det, många upplever att det är något som var bra efteråt, det lättade ångesten, gjorde att man slutade med ett dåligt beteende att ta nya lån och låna om och att man slutligen, förmodligen efter flera år, kan vara skuldfri. Men det kan man bara avgöra själv. Men har man inte råd och om det är ohanterligt, då tycker jag man kan släppa det och försöka åtgärda det därifrån så fort det är möjligt.

Från kronofogden får du ett betalningsföreläggande, ett utslag per skuld. Sedan om det går till verkställighet och skuldsaldo får du ett brev om skuld att betala. Betalar du inte får du skuldsaldo och man gör en utredning om dina inkomster, kollar skatteregister, bilregister osv. Det är allt som händer. Har du utrymme på din inkomst så får du utmätning på inkomsten.

Livet som skuldsatt är inte så värst annorlunda mot någon annans liv. Det är inget du märker överhuvudtaget i vardagen. Det är något inkassobrev ibland och att dom utreder vad du har för inkomst vart ett och ett halvt år ungefär. Folk som pratar om att man är typ "jagad av kronofogden" överdriver kraftigt eller vet inte hur det går till. Det är som sagt inget du märker av i vardagen överhuvudtaget. Folk här märker det nog sällan på inkomsten heller eftersom man innan hela tiden som du fått lägga alla pengarna på att betala lån och enorma räntor utan att situationen ens förbättras. Så många här anser väl att dom har mer pengar nu och har det bättre efter att ha hamnat hos kronofogden. Det säger en hel del om hur destruktivt det är med den här sms-låne-marknaden.
 
Senast ändrad:
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Topp