Inte mycket till hjälp, men du är inte ensam, har ingen livslust heller längre. Har själv massa i bagaget och jag har tappat förmågan helt att hantera pengar. Du beskriver precis som det känns. Önskar jag hade några goda råd att ge, kram.
Tack för stöd, ledsen att du har det lika illa!
Tack för stöd. Och det är så skönt att det finns fler, att man är mänsklig. Det är så lätt att hamna snett i livet.
Ja, det är tufft, hur man än gör, förstår verkligen din ångest! Jag har kämpat med skulder i många år efter skilsmässa och otur med det mesta, blev skuldfri 2021, men då ett vrak av alla motgångar, allt kämpande, destruktivt äktenskap, tvister, våld mm, så när jag väl låg på 0 kr och inte hade betalningsanmärkningar längre så kunde jag plötsligt unna mig saker och inte ligga hemma och må dåligt och sedan ballade det ur helt enkelt, det var som att en ny och bättre värld öppnade sig. På två år har jag raserat hela min ekonomi igen, varit sönderstressad på jobbet, mått dåligt psykiskt, och nu kan jag inte ens betala mina räkningar och fasar för att få anmärkning igen. Har även ett barn som bor mest hos pappa nu för att jag orkar inte ens med mig själv längre. Har tidigare alltid varit ordentlig, haft god hand med pengar, är inte ung direkt, men mitt psykiska dåliga mående har gjort att jag tappat allt konsekvenstänk. Just nu ligger jag mest och gråter av vanmakt efter jag kommit hem från jobbet, vill inte leva längre, men vill inte heller dö, men tanken finns som du skriver att bara avsluta allt, hela mitt vuxna liv har bara varit ett enda kaos och jag har med olika medel försökt att låtsas som att allt är vanligt, och det har gjort att till sist så kommer kraschen, där jag är nu. Gått på terapi, skuldrådgivare mm, men jag skäms att berätta om min situation, det är pinsamt som du säger, så jag väljer att bara berätta delar av mitt kaos. Funderar också på att släppa allt bara, vet inte längre vad jag kan göra.
. Vi får hoppas på ett ljus i tunneln längre fram..Ja visst får man såna enorma katastroftankar? Tänker också att jag kommer dö ensam och utfattig. Tänk att det går så snabbt och enkelt att rasera sitt liv när man mår dåligt.
Åh! Så ledsamt att läsa hur du kämpat. Känner igen mig i så mycket. Jag har också mått dåligt psykiskt hela mitt vuxna liv men alltid lyckats hålla uppe fasaden utåt. Den har krackelerat litegrann pga pandemin (den tog hårt på många plan) men jag har nog ändå lyckats hålla det mesta uppe utåt. Man är liksom inte redo att blotta sig själv nu när man kraschat?Ja, det är tufft, hur man än gör, förstår verkligen din ångest! Jag har kämpat med skulder i många år efter skilsmässa och otur med det mesta, blev skuldfri 2021, men då ett vrak av alla motgångar, allt kämpande, destruktivt äktenskap, tvister, våld mm, så när jag väl låg på 0 kr och inte hade betalningsanmärkningar längre så kunde jag plötsligt unna mig saker och inte ligga hemma och må dåligt och sedan ballade det ur helt enkelt, det var som att en ny och bättre värld öppnade sig. På två år har jag raserat hela min ekonomi igen, varit sönderstressad på jobbet, mått dåligt psykiskt, och nu kan jag inte ens betala mina räkningar och fasar för att få anmärkning igen. Har även ett barn som bor mest hos pappa nu för att jag orkar inte ens med mig själv längre. Har tidigare alltid varit ordentlig, haft god hand med pengar, är inte ung direkt, men mitt psykiska dåliga mående har gjort att jag tappat allt konsekvenstänk. Just nu ligger jag mest och gråter av vanmakt efter jag kommit hem från jobbet, vill inte leva längre, men vill inte heller dö, men tanken finns som du skriver att bara avsluta allt, hela mitt vuxna liv har bara varit ett enda kaos och jag har med olika medel försökt att låtsas som att allt är vanligt, och det har gjort att till sist så kommer kraschen, där jag är nu. Gått på terapi, skuldrådgivare mm, men jag skäms att berätta om min situation, det är pinsamt som du säger, så jag väljer att bara berätta delar av mitt kaos. Funderar också på att släppa allt bara, vet inte längre vad jag kan göra.
Följer dig gärna om du skriver här
Jag frågade men fick inget svar. 4-7 månader hittar jag här på forumet.
Det betyder så mycket att höra det! Att livet inte måste vara slut pga detta utan att det kan vara en nystart när man nått botten.