Skuldsaneringstråden

[TourettesGuy]

Lovar ja ska inom 12 tim! Ska även ta reda på nån sorts behandling.

 

[Lasseman]

Lovar ja ska inom 12 tim! Ska även ta reda på nån sorts behandling.

Eller på en gång?

 

[Peach]

Lovar ja ska inom 12 tim! Ska även ta reda på nån sorts behandling.

OM, du mot förmodan tänker att du ska spela dina sista spel dom kommande tolv timmarna innan du spärrar dig så kan jag bara råda dig att vänta upp till ett år innan du söker skuldsanering för isf är du inte redo. En skuldsanering får man i regel en enda gång, tappa inte bort din möjlighet till ett nytt liv för en stunds spänning.


Spärra dig NU och ge dig själv en chans till ett bättre liv! Gör det bara, jag lovar att du kommer känna en lättnad över att inte behöva förstöra mer för dig själv.

 

[TourettesGuy]

Har inget å spela för ens, så tat lugnt imorrn är ja spärrad.

 

[Ny2018]

Gjort en rättvis kalkyl på inkomster utgifter, snart klar, då kommer ja trycka Spelpaus å boka möte med skuldrådgivare till att börja med å höra vad denne säger... Ser redan nu jag går ca 2-3000kr back varje månad utan att ens ta med nåt spelande. Förutom med en ev skuldsanering summa har jag bara hyra och mobil som är viktigt …resten löser sej! Klarat betala alla miljoner räkningar senaste 15 åren så ska fan kunna betala skuldsanerings räkningen. Annars kan man lika gärna lägga sej på spåret.

Jag hoppas verkligen inte att du lägger dig på spåret men jag tror att dina chanser till en skuldsanering är väldigt små i nuläget. Dels beroende på att du inte tagit hjälp för ditt spelberoende och för att du inte går back mer än 2-3000 kr varje månad.
Jag tror att du kan få ner dina lånekostnader genom att försöka förhandla med lånebolagen.
I framtiden kanske du kan få en skuldsanering men det känns som att du har en del att jobba på först innan.

 

[Nea75]

Ja 5 år är lång tid..men man har fått avstå för sjukt mkt såå länge redan pga. alla skulder. Och osäkerheten vad man får över om ens nåt.. om sanering har man ju en fast summa lixom, måste va as skönt och sen slippa tänka på 15-20 fakturor varje månad och att man ev missar nån sen spelar bort resten å sen kommer på man missat flera... å just ha ett måldatum då man är helt fri. Ja e väl i mitten av arbetslivet. Nog bra tidpunkt just nu me corona å allt skit å sambon arbetslös pga det. Hopps d bara är tillfälligt.
Just det, en fråga...abonnemang man rean har, i mitt fall bara ett dyrt Telia mobilabonnemang blir man väl inte av med, bara svårt att skaffa nya va? Inte tvingar dom en att byta ner sej från ett dyrt till ett billigare?

 

[Nea75]

Du bör anmäla dig på spelpaus FÖRST, slutar du inte spela kommer du inte få en skuldsanering än mindre klara av en. Den bistra sanningen. Sen är det ju också så att kronofogden/skusan vill se en tydlig brytpunkt och se att om du nu är spelmissbrukare har vidtagit åtgärder för att bli spelfri. Det är inte säkert att spelpaus räcker, någon typ av behandling eller möten vore bra om du fick till. Både för dig själv och inför framtiden.

Det är klart du kommer kunna betala en eventuell summa i din framtida skuldsanering. Betalplanen utgår från vad du har i hyra + normalbeloppet + buffert. Säg att du får behålla 5900 efter att du betalat din sanering en månad, då ska dom pengarna räcka till a-kassa, telefon, mat, försäkringar, nöjen, el osv. Sen hur du väljer att spendera summan utifrån ditt liv är upp till dig.

Jag sa upp abonnemang ,skaffade på hallon 99kr i månaden kan även göras med anmärkningar.Men utan ny mobil förstås.

 

[hollygolightly]

Har inget å spela för ens, så tat lugnt imorrn är ja spärrad.

KF måste se en brytpunkt kring spelandet. Försök hitta en kbt-behandling via kommunen. Man har skyldighet att erbjuda stöd när det gäller spelmissbruk. Som anhörig vet jag hur tufft det är, men bryt dina gamla vanor NU, spärra dig genast och försök ha en plan b om skuldsaneringen inte går vägen vid första försöket. Du behöver kanske inte släppa allt och hamna med löneutmätning om det finns möjlighet att förhandla räntor och betala av på ett smart sätt. Annars får du kanske släppa allt och ansöka om skuldsanering efter en tid, förutsatt att du inte spelar mer eller tar nya lån.

Om spelpaus fanns för några år sedan hade min familj kanske inte hamnat där vi är, så bara gör det.
Lycka till och kämpa nu! Vi finns här!

 

[Snöbollen]

Vi har en betalplan på fyra år, kan kännas som lång tid när man tänker på hur gamla barnen kommer vara när vi är klara, men det är inget gentemot betalplanen på 10-15 år som vi hade på våra lån. Så vi är enbart grymt tacksamma för denna chans och vet att vi kommer klara även de tuffaste månaderna, att inte behöver bråka pga stressen kring ekonomin när räkningarna ska betalas är det skönaste

 

[hoppfull2021]

Hej alla härinne.

Jag är ny medlem här, men flitig följare sedan tidigare och tycker att ni verkar vara ett helt underbart gäng medlemmar som stöttar varandra, som jag kan identifiera mig med i mycket och framför allt, verklighetsförankringen och självmedvetenheten som speglas. Ni är grymma verkligen.
Därför känner jag att jag också skulle vilja dela med mig av min historia och mitt senaste år som vänt upp- och ner på hela min tillvaro, ekonomiskt.

Har varit framgångsrik företagare i många år och aldrig haft problem med min ekonomi eller ens varit arbetslös någon gång. Min första ekonomiska dipp kom för några år sedan i samband med en skilsmässa och ett överbelånat hus, jag var den som ville lämna äktenskapet och tog med mig ett halvt blancolån på 200 000kr så exmaken skulle ha råd att bo kvar och därmed så mina barn skulle få behålla sina rum och en trygg punkt. I efterhand ett idiotiskt val, men jag gjorde det jag trodde var rätt då och jag hade råd med det, utan problem.

Företaget växte långsamt men stadigt, en investering för att växa var nödvändig och jag lade in egna privata pengar, ca 200 000kr till genom ett fördelaktigt medlemslån och en extern aktör gick in med samma belopp.
Jag kunde därmed anskaffa fri tjänstebil och gick privat +-0 på den lösningen i kostnader även med ett totalt lån på nu 400 000kr.

Så kom covid. På ca 6 mån föll omsättningen med 80% och företaget tappade över en miljon i omsättning, tillgångar mjölkades ur som jag sett som även min framtida utdelning. Även det i efterhand ett korkat beslut, att jag avvaktade så länge med konkursansökan, men har man flertalet anställda och en lönsam verksamhet i botten, och framför allt ett extremt roligt jobb är det inget lättvindigt beslut.

När leverantörer började gå i konkurs insåg jag att detta kommer aldrig gå, särskilt inte när nya restriktioner och en andra våg var på g, och beslöt mig för under hösten 20 att begära företaget i frivillig konkurs. Det hade dessutom varit otroligt mentalt ansträngande att se sitt verk rasa i spillror framför mina ögon, hantera medarbetares oro och att hela tiden försöka ligga flera steg före utvecklingen som man inte hade en aning om.

Avvecklandet gick väldigt smidigt under omständigheterna, fick en mycket bra konkursförvaltare som även han var väldigt ledsen över att ett välskött och omtyckt företag togs av pandemin men att jag agerat helt rätt.

I samband med konkursen kom naturligtvis nästa smäll, och denna gång vid fotknölarna. Som aktieägare har jag klivit in som borgenär på företagets lån och två av mina låneinstitut krävde mig på lånen direkt, utan att gå via konkursboet alls. Brukligt som jag förstått, och helt korrekt ur deras perspektiv, men det borde de inte ha gjort, för jag har nämligen noll tillgångar privat, allra helst inte nu när allt eget kapital ätits upp.
Nu har jag alltså, förutom de tidigare 400 000kr i medlemslån, ytterligare 400 000kr i mitt knä, och dessutom arbetslös i en väldigt ansträngd och nedåtgående bransch. Inte helt på topp mentalt heller för den delen, med många livsomvälvande händelser under de senaste månaderna.

Ingen av instituten, Qred och Froda, var intresserade av att invänta konkursen eller hyfsade betalningsplaner utan viftade med inkasso om inte omedelbar betalning kunde ske. Jag var chanslös.

I samband med detta bokade jag direkt in ett samtal med budget- och skuldrådgivningen och de återkopplade ganska snart därefter. Även om jag förstår att deras slutsatser inte är detsamma som KFM, var hennes råd att inte ens försöka mer utan låta allt vara, invänta konkursavslut och sedan söka skuldsanering.

Vid den här tidpunkten krånglade min a-kassa, eller rättare sagt Arbetsförmedlingen så jag hade stått utan någon som helst inkomst under två månader och fick maxa mitt kreditkort på ca 50 000,- och snabbt försöka köpa en billig bil för att kunna sörja för mina barns skolgång.

A-kassan har löst sig och jag har en bra inkomst på den, och sparar nu i madrassen så långt jag kan inför ev utmätning/ansökan om skuldsanering och betalar endast mina löpande utgifter.
Jag har aldrig missat en betalning, haft god ekonomi och aldrig haft med vare sig Inkasso eller KFM att göra någonsin i mitt liv, så detta har burit emot mina principer extremt men hanteras nu mer mekaniskt. Budgetrådgivarens ord har jag som mantra, ”pandemin kan jag inte rå på och omständigheterna till din skuldsättning är extrem”.

Inkassokrav och påminnelser har börjat dimpa ner i brevlådan och jag skäms när jag ryter åt barnen att de inte får ta in posten längre då de brukar roa sig med att läsa till vem och från vem. Jag lindar in breven i reklam, öppnar i min ensamhet och sätter in i en svart, omärkt pärm.

Detta är en ganska vidrig situation av maktlöshet samtidigt som jag alltid triggats av strategier och att under omständigheterna göra det bästa möjliga. Den här gången enbart med mig själv och mitt/barnens bästa i beräkningarna, jag har noll aktning för instituten och skäms knappt fast jag vet att jag inte har någon som helst intention att betala tillbaka.
Det ironiska i det hela är att då låneskulderna i företaget aldrig togs upp som en fordran, då de istället vände sig till mig med krav direkt, så kommer det bli en konkurs med utdelning. Något jag i längden föredrar, då jag är rädd om mina leverantörskontakter inför framtida ev planer på nytt företag, men det är en annan historia.

Min plan nu är att bunkra kontanter så långt jag bara kan, allra helst nu när jag har inkomstförsäkring under 7 månader som löper ut i maj. Jag hoppas kunna dra ut på och undvika löneutmätning fram tills dess, för att sedan så fort konkursen är klar söka skuldsanering.
Min intention är heller inte att söka jobb särskilt aktivt, utan hoppas på lägsta möjliga avbetalningsplan med besked före hösten så jag kan börja studera med CSN och ev bostadsbidrag samtidigt som jag har skuldsanering.

Vid en uträkning med basic a-kassa skulle jag då ha 142kr i betalningsutrymme till KFM och vore alltså drömmen att få beviljat i första hand.
I det sämre scenariot är att ansökan avslås för att jag är arbetslös, även om riktlinjerna är helhetsbild och att det inte behöver vara ett hinder. I så fall skaffar jag ett jobb och söker om, med lägst möjliga betalningsutrymme för att under de två sista åren studera.

Min förhoppning är att KFM är lite mjukare i godkännande pga mina omständigheter i en pandemi med arbetslöshet/studier, och att jag definitivt inte kan vara ensam om denna situation. Jag är 35+ och ensam med två barn och hoppas väl att även det kan vara något förmildrande.

Det var alltså min historia till hur man kan bli skuldsatt på bara några dagar, så många förluster i en förlust. Men jag känner samtidigt någon slags lättnad och självinsikt, och kommer hänga här på forumet mycket, bland likasinnade jämlikar så som jag ser det.

Trevlig helg alla!