Jag känner igen det där.Lagt in en ny omprövning nu.
4 mån är kön in så runt 1 december kommer man "öppna" min omprövning.
Och ja, en del av mig är ju nervös för att man kommer att anse att jag har så pass hög ökning att jag måste börja betala in mer än de 13200 kr jag redan betalar.
När jag själv räknar på lön jag angav vid tillfället då jag ansökte om skuldsanering med de dåvarande utgifter i hyra och pendling så mot nuvarande lön och nuvarande utgifter i hyra och pendling samt så hamnar jag under 3500 kr (skattade pengar).
Vilket är ju definitivt under 5000 kr och även under 4000 kr.
Och jag vet att vissa då anser att jag inte skulle ha ansökt om en omprövning. Men, i mitt huvud så finns hjärnspöken om att annars kommer borgenärer att komma in med en omprövning nästa år när deklaration är utförd och man ser att min inkomst har ökat. Och det vill jag verkligen inte med tanke på vilka risker det medför som tex förlängd betalplan osv.
Men - ja, nu är den inskickad. Jag kommer att vara nervös i fyra månader. Och det är vid exakt just sådana här tillfällen jag känner mig så låst, stressad och utlämnad.
Har gjort två omprövningar, en i början på april för att jag fick en ny tjänst på mitt jobb som innebar en ökning om lite mer än 2000kr före skatt, och en nu i juli för att jag blivit sambo (vi tjänar ungefär lika, hon har dock dubbelt så hög kostnad att ta sig till jobb än vad jag har.) Har inte fått något svar på den första ännu, och även om man gjort rätt som omprövat så har man ändå ångest.
