- Blev medlem
- 16 Juni 2018
- Meddelanden
- 360
- Mottagna reaktioner
- 300
- Poäng
- 427
Jag har inte skrivit så mycket .. dock läst, är oerhört tacksam över flitiga skribenter och inlägg att söka bland.. jag släppte till slut alla skulderna .. nu har inkasso kommit från några, galet många påminnelser och ett är skickat till KF. så tiden är knapp av att behålla den lön jag får fram tills löneutmätningen blir ett faktum. 1,2 - 1,3 mille ska betalas .. snart kommer räntor och avgifter på skulden göra den till ett star-trek-liknande föremål .. abstrakt summa ...
Många tankar som tränger sig på ibland helt utan förvarning.
Jag har säkrat bilens försäkring med ett år, hoppas på att få behålla den..
nyskild, utblottad genom äktenskapsförord och har inte mycket mer än ett färskt kontrakt på hyrd bostad (hus) till en förhållandevis ok hyra. fint med el inklusive för att ordna
el-abonnemang met bet.anm .. ja brännmärkning är kännbar. Likaså kommande behov av internet .. glöm det om jag inte har till en deposition ..
Att bli särbo - för det är tanken .. känns verkligen hårt och med blandade känslor.
Efter 18 år, 15 som gifta och inte få så mycket som ett korvöre av allt det som lagts in i hem hus och vardag .. jag frågar varför kan vi inte leva under samma tak .. får till svar -"jag vill inte bli fattig .. Att inte vilja vara sambo för risken av besök från KF eller att bli av med någon pryl utan kvitto .. Jag fattar inte? för på alla kapitalprylar finns det kvitto .. det känns tungt och tragiskt.. en har allt & en har inget - som ett straff utöver faktum att skulderna är som de är men de är ju personliga..
särbo och helgsamvaro ?
Är det någon annan här i vimlet som känner igen sig i detta ?
Att vara välkommen på samma adress efter en avslutad skuldsanering .. eventuell ska tilläggas för det är ju inte alltom givet.. känns så snurrigt .. kommer ta tid att smälrta allt men är oerhört tacksam över en egen bostad med riktig adress så jag som jag skrivit tidigare fått vara skriven hos en son..
att jobba på är nödvändigt .. barra hoppas att hälsa och psyke håller för detta
Många tankar som tränger sig på ibland helt utan förvarning.
Jag har säkrat bilens försäkring med ett år, hoppas på att få behålla den..
nyskild, utblottad genom äktenskapsförord och har inte mycket mer än ett färskt kontrakt på hyrd bostad (hus) till en förhållandevis ok hyra. fint med el inklusive för att ordna
el-abonnemang met bet.anm .. ja brännmärkning är kännbar. Likaså kommande behov av internet .. glöm det om jag inte har till en deposition ..
Att bli särbo - för det är tanken .. känns verkligen hårt och med blandade känslor.
Efter 18 år, 15 som gifta och inte få så mycket som ett korvöre av allt det som lagts in i hem hus och vardag .. jag frågar varför kan vi inte leva under samma tak .. får till svar -"jag vill inte bli fattig .. Att inte vilja vara sambo för risken av besök från KF eller att bli av med någon pryl utan kvitto .. Jag fattar inte? för på alla kapitalprylar finns det kvitto .. det känns tungt och tragiskt.. en har allt & en har inget - som ett straff utöver faktum att skulderna är som de är men de är ju personliga..
särbo och helgsamvaro ?
Är det någon annan här i vimlet som känner igen sig i detta ?
Att vara välkommen på samma adress efter en avslutad skuldsanering .. eventuell ska tilläggas för det är ju inte alltom givet.. känns så snurrigt .. kommer ta tid att smälrta allt men är oerhört tacksam över en egen bostad med riktig adress så jag som jag skrivit tidigare fått vara skriven hos en son..
att jobba på är nödvändigt .. barra hoppas att hälsa och psyke håller för detta

