Orkar men ändå inte

[tigerkatten007]

Inleder 2017 med enorm ångest på nätter. Får detta verkligen inte att gå ihop nu. Min hjärna är helt sönderbränd och tom på idéer hur jag ska klara mig kommande tre månader. Jag vet, en dag i taget men oron äter upp mig.
Hur ser er 2017 ut?

 

[Nystart]

Inleder 2017 med enorm ångest på nätter. Får detta verkligen inte att gå ihop nu. Min hjärna är helt sönderbränd och tom på idéer hur jag ska klara mig kommande tre månader. Jag vet, en dag i taget men oron äter upp mig.
Hur ser er 2017 ut?

Stackare! det är riktigt jobbigt jag vet. Men du kan inte släppa allt till kf och sen få löneutmätning? Sen kanske söka skuldsanering. Då kanske du får lite mer lugn o ro? Kramar

 

[tigerkatten007]

Stackare! det är riktigt jobbigt jag vet. Men du kan inte släppa allt till kf och sen få löneutmätning? Sen kanske söka skuldsanering. Då kanske du får lite mer lugn o ro? Kramar

Jag vet inte om jag tvingas dit till slut men så länge det inte är så, så måste jag kämpa.
Jag måste flytta till billigare bostad så fort det är möjligt och då får jag inte ha betalningsanmärkning. Därför måste jag kämpa emot så länge det går men vet inte om det är möjligt längre
Borde kanske sammanställa hur mycket jag minskat mina skulder sedan förra året för att glädjas över något. Men det som har varit har varit, hur jag kommer framåt utan att hamna på psyket är ett större problem. Försöker tänka att det bara är pengar men det ställer ju till med så mycket

 

[Myra]

Tycker absolut du ska sammanställa hur mkt dina skulder minskat med, man får en liten puff av det så gör det!
Ang allt det andra... tänk hur många gånger under det gångna året som du tänkt att nu är det kört, nu går det inte längre... men det har gått ändå på något sätt... kämpa på och peppa dig själv genom att se att skulderna faktiskt minskar. Kanske inte i den mån man önskar men huvudsaken är att det går åt rätt håll. JAg är också en som dig som inte kan (eller vill) hamna hos Kfm, för mkt står på spel. Håller med om psyket också, otroligt påfrestande, jag orkar inte ens med min egen släkt, de vill planera in semester och jag bara ryser av obehag att det kommer semestertider vare sig man vill eller inte.
Kram!

 

[Jonnaaaa]

Jag är i samma situation, varken kan eller kommer att släppa till Kfm och jag tittar varje dag på min sammanställning av skulder, bara för att påminna mig om att det minskar varje månad även om det går fruktansvärt sakta..

 

[tigerkatten007]

Hur klarar ni att inte släppa till kfm? @Jonnaaaa och @Myra? Vad har ni för knep och tips? Jag är ledig från jobbet denna vecka tack och lov men är ju aldrig ledig när man måste pussla med detta jämt. Jag bävar för att jag inte kommer att klara av att sköta mitt jobb i längden pga att detta tar över. Är organiserad så har koll på alla skulder, har sammanställningar och tjatar varje månad hos fordringsägare och inkassobolag men det hjälper inte alltid. Har en skuld hos tingsrätten och flera hos kfm som jag inte har en lösning på. Det är inte meningen att man ska klara sig i detta system av lån. Man är dömd att misslyckas.

 

[Jonnaaaa]

Jag jämkar, har sålt allt mitt guld och mitt silver, jobbat över, har sålt min bil, har plockat ut privat pensionsspar, sålt precis allt av värde, sålt mina presentkort med mera. Jag flyttar även runt pengar från mina krediteter för att lösa bort annat. Jag lägger även alla mina pengar på skulder varje månad och lever för dagen mer. Jag har inga barn att tänka på tack och lov och mat för dagen har alltid löst sig hittills.. men visst, det rör på en psykiskt något så fruktansvärt, men räddningen för mig är att det blir lite lite bättre för varje månad men det är väldigt tålamodsprövande för någon som inge tålamod har..

 

[Myra]

Jag har hållit mig flytande med hjälp lån under ca 3-4 års tid (hemskt jag vet men jag hittade inte ngt annat sätt då). Sen var det ett evigt pusslande men gick ngt till Kfm så var det aldrig stora belopp, det största har varit på ca 7000 kr annars runt 3-4 tusen och jag har alltid lyckats förhala och betala innan det blivit utslag!
Jag har med en outtröttlig envishet ring och ringt och ringt och då jag inte kunde nöja mig med ett nej har jag ringt nästa dag för att prata med en annan person. Genom att ringa och var envis och påstridig har jag lyckats flera gånger få betalfri månad, lägre månads belopp, nya avbetalningsplaner, längre avbetalningstid... you name it! För mig har det varit som att utkämpa ett krig, men nu märker jag vilket högt pris det är... äter magsårsmedicin just nu! Har ångest och känner skräck inför allt som har med pengar att göra, har utvecklat tvångstankar att pengar som kommit in på kontot inte får lämna kontot då jag associerar det med räkningar, inkasso, skulder m m. Helt sjukt!

Jag insåg också vilka skulder som skulle prioriteras till varje pris (t ex kreditkort, så att jag kunde ta ut pengarna igen), synd att jag förlorade mitt Nordea kort, krediten skickades till Inkasso, 25 000 + massa ränta, har bara 2 500 kr kvar nu på den!

Jag har lånat pengar av vänner och senare av bekanta, hur mkt jagän skämdes att fråga så tvingade jag mig att fråga och av 6-7 tillfrågade var det bara 2 som inte kunde låna.
För ett år sedan skaffade jag ett extra jobb på kvällar och helger några gånger i månaden, visst är jag trött men ändå lättad att det kommer lite extra pengar. Jag hade också "turen" att få ett litet arv.

Kollar siffror varje dag... markerar alltid vilka skulder blir färdig betalda inom 3 och 6 månader så att jag har något att se fram emot.

JAg önskar dig verkligen att du snart får det liiiite bättre! Men ett extra jobb är nog att rekommendera om du kan ta!

 

[Lasseman]

Mitt 2017 består nog av väldigt mycket utbildningar inom jobb. Får eventuellt låna upp ett mindre belopp för att fixa en kvarskatt jag tror väntar

 

[tigerkatten007]

Jag jämkar, har sålt allt mitt guld och mitt silver, jobbat över, har sålt min bil, har plockat ut privat pensionsspar, sålt precis allt av värde, sålt mina presentkort med mera. Jag flyttar även runt pengar från mina krediteter för att lösa bort annat. Jag lägger även alla mina pengar på skulder varje månad och lever för dagen mer. Jag har inga barn att tänka på tack och lov och mat för dagen har alltid löst sig hittills.. men visst, det rör på en psykiskt något så fruktansvärt, men räddningen för mig är att det blir lite lite bättre för varje månad men det är väldigt tålamodsprövande för någon som inge tålamod har..

Du är verkligen företagsam!
Har också jämkat, sålt det guld jag hade för flera år sedan, äger ej bil, har ej privat pensionsspar (tragiskt och skrämmande) och har inget av värde att sälja. Jag har inga krediter dessvärre så att jag kan flytta runt pengar. Har barn och det är det som försvårar situationen enormt. I annat fall skulle jag kunna leva mycket sparsamt och restriktivt vad gäller mat.
Vi får peppa varandra om vi kommer på andra nya idéer och tips!