Motivation till att fortsätta kämpa efter avslag om skuldsanering

[laurentii]

Jag hatar känslan av att livet är ”på paus”. Min ända önskan i livet är att få bilda familj.. Jag har därtill inga som helst önskningar eller drömmar om ”lyx och fläd”, utan vill bara kunna ge min eventuella familj en någorlunda trygg och stabil tillvaro. Genomgick en abort under veckan som var, och är så ledsen över den, hade så gärna önskat att livet såg annorlunda ut så jag hade haft möjlighet att behålla mitt barn.. Men med en oviss ekonomisk framtid kunde jag helt enkelt inte... Missförstå mig inte; jag är fullt medveten om att jag endast har mig själv att skylla och att det är jag som satt mig i denna ekonomiska situationen. Men då jag är 36år börjar ju tiden rinna ut rent biologiskt när det gäller barn, och med vetskapen om att inte veta när det kan blir en förändring (som ju en skuldsanering skulle ge med tiden), börjar jag för första gången tappa motivation och livslust..

Förstår att vi alla har olika drömmar och mål, men ni som fått avslag före/efter inledande; hur hittar ni motivation att fortsätta kämpa?

 

[UserX]

Livet är så jäkla tufft ibland och jag var i samma situation för 3 år sedan. Nu är jag 46 och har tre barn som nu är vuxna men förstår känslan av uppgivenhet. Jag vet inte hur din situation ser ut men jag fick avslag efter inledande. Det gav dock en öppning för mig också. När jag fick inledande så stoppades ju löneutmätningen vilket gjorde att jag lade undan den summan som motsvarade löneutmätningen jag haft i många år. Så efter avslaget fick jag ett "nu jävlar".
Eftersom jag nu hade en lite summa pengar jag lagt undan så ringde jag varenda inkasso och erbjöd en summa för att dra tillbaka från kronofogden samt sa vad jag kunde betala i månaden. Jag lyckades totalt komma ner o lägre summa än själva utmätningen. Efter ca två år fick jag hjälp av en anhörig med ett lån på resterande. Ringde då alla för ackorduppgörelse och nästan alla gick med på det förutom 1. Så jag betalade bort alla inkasso skulder. Har sedan dess betalat min anhörige och nästa vecka försvinner min anmärkning jag fick vid inledande. Ska lite senare ta mitt sista lån för att betala bort min anhöriges skuld som nu är på 200.000. För 3 år sedan var de på 500.000.
Jag har nu också bättre förutsättningar och höjt min inkomst med 8000 i månaden.
Jag vet inte om detta hjälper men önskar dig all lycka till. Det är klart livet kommer vända.

 

[Kattmatt]

Livet är så jäkla tufft ibland och jag var i samma situation för 3 år sedan. Nu är jag 46 och har tre barn som nu är vuxna men förstår känslan av uppgivenhet. Jag vet inte hur din situation ser ut men jag fick avslag efter inledande. Det gav dock en öppning för mig också. När jag fick inledande så stoppades ju löneutmätningen vilket gjorde att jag lade undan den summan som motsvarade löneutmätningen jag haft i många år. Så efter avslaget fick jag ett "nu jävlar".
Eftersom jag nu hade en lite summa pengar jag lagt undan så ringde jag varenda inkasso och erbjöd en summa för att dra tillbaka från kronofogden samt sa vad jag kunde betala i månaden. Jag lyckades totalt komma ner o lägre summa än själva utmätningen. Efter ca två år fick jag hjälp av en anhörig med ett lån på resterande. Ringde då alla för ackorduppgörelse och nästan alla gick med på det förutom 1. Så jag betalade bort alla inkasso skulder. Har sedan dess betalat min anhörige och nästa vecka försvinner min anmärkning jag fick vid inledande. Ska lite senare ta mitt sista lån för att betala bort min anhöriges skuld som nu är på 200.000. För 3 år sedan var de på 500.000.
Jag har nu också bättre förutsättningar och höjt min inkomst med 8000 i månaden.
Jag vet inte om detta hjälper men önskar dig all lycka till. Det är klart livet kommer vända.

Vill du berätta lite mer om skulderna? Summa? Hur många? Hur mkt du fick betala i månaden samt hur mkt var din löneutmätning på varje månad?

 

[Terry_]

Hänger inte riktigt med, hur hänger aborten ihop med din ekonomiska situation?

 

[UserX]

Vill du berätta lite mer om skulderna? Summa? Hur många? Hur mkt du fick betala i månaden samt hur mkt var din löneutmätning på varje månad?

De var från början ca 680.000 en stor del var ju bara ränta. . Minns inte riktigt hur många men 8-9 st. När jag först fick utmätning från början 2013 var jag sjuk i cancer och sjukskriven i 2 år. Då drog de så lite att skulderna bara växte ändå.
Hade utmätning på 9000 i slutet. Efter uppgörelse med alla inkasso hamnade jag på 6 -7 tusen.

 

[Kattmatt]

De var från början ca 680.000 en stor del var ju bara ränta. . Minns inte riktigt hur många men 8-9 st. När jag först fick utmätning från början 2013 var jag sjuk i cancer och sjukskriven i 2 år. Då drog de så lite att skulderna bara växte ändå.
Hade utmätning på 9000 i slutet. Efter uppgörelse med alla inkasso hamnade jag på 6 -7 tusen.

Tack. Bra kämpat

 

[Ny2018]

Hänger inte riktigt med, hur hänger aborten ihop med din ekonomiska situation?

Att hon inte vill skaffa ett barn hon inte kan försörja.

 

[laurentii]

Att hon inte vill skaffa ett barn hon inte kan försörja.

Precis så!

 

[Terry_]

Jag kan bara säga att det inte är så illa som man kan tro.

Jag har två barn - vi har EN inkomst i familjen.

Får behålla 30.000 till hyra & övrigt.

Barnen lever ett liv jag nästan skulle säga är i lyx. Dom har bra kläder, äter otroligt bra mat, dom får vara med på en massa aktiviteter, dom får cyklar och sparkcyklar osv.

Har man barn får man av KFM behålla en hel del pengar vilket räcker och blir över.

 

[Ny2018]

Jag kan bara säga att det inte är så illa som man kan tro.

Jag har två barn - vi har EN inkomst i familjen.

Får behålla 30.000 till hyra & övrigt.

Barnen lever ett liv jag nästan skulle säga är i lyx. Dom har bra kläder, äter otroligt bra mat, dom får vara med på en massa aktiviteter, dom får cyklar och sparkcyklar osv.

Har man barn får man av KFM behålla en hel del pengar vilket räcker och blir över.

Bra inställning.