Misslyckande och skam

[Streetspirit78]

För att göra en lång historia kort. Flera års tidigare överkonsumtion och slarv har gjort att jag idag sitter på skulder på flera miljoner. Löneutmätning sedan flera år tillbaka och inväntar besked om skuldsanering. 4-5 månader innan jag får veta något kring det.

Tillvaron är väl egentligen rätt stabil och stressen över ekonomin släppte en aning när jag släppte mina skulder. Känslan av skam och misslyckande är dock fortfarande svårt att hantera. Jag har både sambo och två små barn och jag är smärtsamt medveten om att vår gemensam dröm om att kunna flytta in i ett hus är raserad. Att kunna se mina barn springa omkring barfota på en nyklippt gräsmatta kommer att stanna vid en dröm -och det gör mig så förbannat sorgsen och förbannad. På mig själv.

Känslan av ett monumentalt misslyckande blir ännu mera påtagligt när närmsta kollegorna pratar om hur de renoverar sina hus, klipper sina gräsmattor och tapetserar om sina barns rum. Inombords gråter jag ihjäl mig.

Hur hanterar NI känslan av misslyckande och skam?

 

[JoliePetite]

Jag hade också ångest över detta ett tag men jag insåg med tiden att lycka för mina barn är inte ett hus, bil osv utan lycka för dom är att dom har vuxit upp i ett trångt hyreslägenhet omgivna med mycket kärlek.
Jämför sig aldrig med andra.

 

[Krelf]

Behöver ju inte vara över får du sanering så finns det ju chans att skaffa hus efter. Jag har 2 år kvar och efter det blir det att leta hus igen

 

[Desperat88]

Känner igen mig så mycket. Skammen känns som att den stannar kvar för alltid. Utöver det finns det alltid något mellan mig och sambon. Trots att han har förlåtit mig förstår jag att ingenting kan bli som det var innan. Jag är så besviken på mig själv och vill inte förstöra vår familj.
Jag känner mig tacksam över att det finns möjligheter att börja om, löneutmätning och skuldsanering kan hjälpa ekonomiskt, och man kan alltid tjäna nya pengar i framtiden. Men den psykiska delen av allt det här är det tuffaste. Ekonomin går att lösa med tiden, men äktenskapet man hade innan – utan lögner och illojalitet – kommer aldrig riktigt att bli som förr.
Jag förstår att det kanske inte var det du ville höra, men jag ville ändå dela med mig, eftersom jag bär allt det här inom mig själv.