Ja..
Det är väl på tiden att man skapar en egen tråd med den stundtals enormt deprimerande situationen man befinner sig i.
Har varit med i bakgrunden på det här forumet hur länge som helst känns det som, och läst andras berättelser och tragedier så jag vill mest bara skriva av mig eller något..
Jag hade precis som flera andra jag läst om här ganska ordnad ekonomi och ett skapligt sparkapital tills för några år sedan, då jag körde bort allt vad som fanns och mer därtill på nätcasinon.
Det som började så litet, växte snabbt till ivrigt lånande för att få ihop det, och dumdristigt nog till största delen för att försöka vinna tillbaka det förlorade och nå till 0.
Karusellen tog sedan ordentlig fart eftersom jag inte hade några lån alls tidigare, och gott kreditbetyg så var det inga problem att få större lån, vilket bara förvärrat det hela.
Det är nu över 1,5 år sedan jag registrerade mig på spelpaus och sedan dess har jag inte spelat något alls, tvärtom spyr jag nästan av all spelreklam i TV.
Allt jag dragit på mig i lån är bara borta och inte omvandlat till någon sportbil jag kan sälja eller annat. Helt försvunnet.
Vägen tillbaka till noll eller vad man ska kalla det, påbörjade jag själv då för 1,5 år sedan och ingen alls vet om vilken situation jag befinner mig i.
Det är också något som skrämmer mig, för än så länge har jag fått allt att fungera men den dagen när allting uppdagas, vet jag inte alls hur det slutar.
Säkert vore det bästa att bara berätta allt, och få bort den tunga stenen jag bär på, men jag tror att jag direkt förlorar både fru och barn då.
Sedan jag slutade med spelandet har jag flyttat runt lånen efter bästa förmåga till olika aktörer för att få ner räntor och amorterat med allt jag kommit över.
På 2 år har jag fått ner det med ca 200k och hur vet jag inte, men en skatteåterbäring på nästan 50k pga alla kassa räntor man betalat hjälpte nog till en hel del.
Ingen annan har fått det sämre på grund av detta förutom jag själv. Det är bara så tröttsamt att 75-80% av lönen går iväg till tomma intet varje månad.
Som sagt, det är kanske inte något akut rop på hjälp, jag försöker ro runt det men ofta mår man dåligt och då känner jag att jag behöver skriva av mig någonstans och det här känns ändå som bästa stället.
Det är väl på tiden att man skapar en egen tråd med den stundtals enormt deprimerande situationen man befinner sig i.
Har varit med i bakgrunden på det här forumet hur länge som helst känns det som, och läst andras berättelser och tragedier så jag vill mest bara skriva av mig eller något..
Jag hade precis som flera andra jag läst om här ganska ordnad ekonomi och ett skapligt sparkapital tills för några år sedan, då jag körde bort allt vad som fanns och mer därtill på nätcasinon.
Det som började så litet, växte snabbt till ivrigt lånande för att få ihop det, och dumdristigt nog till största delen för att försöka vinna tillbaka det förlorade och nå till 0.
Karusellen tog sedan ordentlig fart eftersom jag inte hade några lån alls tidigare, och gott kreditbetyg så var det inga problem att få större lån, vilket bara förvärrat det hela.
Det är nu över 1,5 år sedan jag registrerade mig på spelpaus och sedan dess har jag inte spelat något alls, tvärtom spyr jag nästan av all spelreklam i TV.
Allt jag dragit på mig i lån är bara borta och inte omvandlat till någon sportbil jag kan sälja eller annat. Helt försvunnet.
Vägen tillbaka till noll eller vad man ska kalla det, påbörjade jag själv då för 1,5 år sedan och ingen alls vet om vilken situation jag befinner mig i.
Det är också något som skrämmer mig, för än så länge har jag fått allt att fungera men den dagen när allting uppdagas, vet jag inte alls hur det slutar.
Säkert vore det bästa att bara berätta allt, och få bort den tunga stenen jag bär på, men jag tror att jag direkt förlorar både fru och barn då.
Sedan jag slutade med spelandet har jag flyttat runt lånen efter bästa förmåga till olika aktörer för att få ner räntor och amorterat med allt jag kommit över.
På 2 år har jag fått ner det med ca 200k och hur vet jag inte, men en skatteåterbäring på nästan 50k pga alla kassa räntor man betalat hjälpte nog till en hel del.
Ingen annan har fått det sämre på grund av detta förutom jag själv. Det är bara så tröttsamt att 75-80% av lönen går iväg till tomma intet varje månad.
Som sagt, det är kanske inte något akut rop på hjälp, jag försöker ro runt det men ofta mår man dåligt och då känner jag att jag behöver skriva av mig någonstans och det här känns ändå som bästa stället.