- Blev medlem
- 9 November 2022
- Meddelanden
- 19
- Mottagna reaktioner
- 13
- Poäng
- 37
Hej,
Är ny användare här men har länge hängt på forumet men endast som åskådare. Måste säga att mycket av det ni skriver har hjälpt mig under åren men nu börjar jag nå botten.
Jag hoppas att någon orkar läsa min historia och kanske komma med inputs om inte annat får jag ett tillfälle att skriva av mig för första gången.
Allting började 2015 med att sms-lån togs. Under denna tid hade jag precis köpt min första lägenhet och jobbade deltid på den lokala matbutiken. Livet gick ut på att festa och konsumera. Ett litet sms-lån eskalerade snabbt och växte och blev större.
Under denna tid träffade jag min nuvarande sambo som dessutom är pappan till våra två gemensamma barn. Som för att tillägga alltid haft en fläckfri kredithistorik. Däremot har han alltid varit svår att prata pengar med vilket gjorde att jag gömde alla mina skulder som då egentligen inte var speciellt höga. En dag kom han på mig och jag öppnade upp mig för honom men sedan dess pratade vi aldrig om det igen och om han mot förmodan någonsin nämnde något om mina skulder sa han alltid det med en dömande ton. Därför var jag aldrig ärlig med att skulderna fortsatte att växa.
Något år senare köper vi vår nuvarande bostad, dvs en villa för 2,5 miljoner. Jag skötte all kontakt med banken så han märkte aldrig hur stora mina skulder var men bolånet gick igenom utan konstigheter.
Men att bo i hus är dyrt och mina lån eskalerade. Vi fick barn och min privatekonomi gick i botten. I samband med graviditet blev jag dessutom sjukskriven och valde efter min föräldraledighet att börja studera då min jobbsituation var ohållbar och fick dessutom väldigt dåligt betalt. Snart är mina studier klara och jag hoppas kunna få ett jobb efter.
Men min privatekonomi är som sagt körd i botten. Jag har inga skulder hos kfm men har fått två betalningsanmärkningar pga misskötta krediter. Har flera föreläggande hos kfm så det är väl inte långt borta med flera.
Jag har sammanlagda skulder på ca 600.000 kr och mycket ligger redan hos inkasso. Jag gjorde en uträkning tidigare att jag betalde ca 17.000 på enbart mina skulder, dvs mer än vad jag får in varje månad från CSN.
Min sambo vet som sagt inte hur situationen är nu har men jag vill berätta dock är jag rädd att han ska lämna mig. Eftersom vi är mitt i småbarnsåren är inte vår relation så bra och jag är rädd att detta är det som kommer att förstöra vår relation. Jag har ju ändå levt i en lögn under 7 år.
Har ställt mig i kö till skuldrådgivning och är villig är ändra min situation. Har tidigare levt i förnekelse och duckat alla problem. Men nu orkar jag inte längre.
Tack för att du orkade läsa hela vägen hit. Hur tog era partners det när ni berättade?
Är ny användare här men har länge hängt på forumet men endast som åskådare. Måste säga att mycket av det ni skriver har hjälpt mig under åren men nu börjar jag nå botten.
Jag hoppas att någon orkar läsa min historia och kanske komma med inputs om inte annat får jag ett tillfälle att skriva av mig för första gången.
Allting började 2015 med att sms-lån togs. Under denna tid hade jag precis köpt min första lägenhet och jobbade deltid på den lokala matbutiken. Livet gick ut på att festa och konsumera. Ett litet sms-lån eskalerade snabbt och växte och blev större.
Under denna tid träffade jag min nuvarande sambo som dessutom är pappan till våra två gemensamma barn. Som för att tillägga alltid haft en fläckfri kredithistorik. Däremot har han alltid varit svår att prata pengar med vilket gjorde att jag gömde alla mina skulder som då egentligen inte var speciellt höga. En dag kom han på mig och jag öppnade upp mig för honom men sedan dess pratade vi aldrig om det igen och om han mot förmodan någonsin nämnde något om mina skulder sa han alltid det med en dömande ton. Därför var jag aldrig ärlig med att skulderna fortsatte att växa.
Något år senare köper vi vår nuvarande bostad, dvs en villa för 2,5 miljoner. Jag skötte all kontakt med banken så han märkte aldrig hur stora mina skulder var men bolånet gick igenom utan konstigheter.
Men att bo i hus är dyrt och mina lån eskalerade. Vi fick barn och min privatekonomi gick i botten. I samband med graviditet blev jag dessutom sjukskriven och valde efter min föräldraledighet att börja studera då min jobbsituation var ohållbar och fick dessutom väldigt dåligt betalt. Snart är mina studier klara och jag hoppas kunna få ett jobb efter.
Men min privatekonomi är som sagt körd i botten. Jag har inga skulder hos kfm men har fått två betalningsanmärkningar pga misskötta krediter. Har flera föreläggande hos kfm så det är väl inte långt borta med flera.
Jag har sammanlagda skulder på ca 600.000 kr och mycket ligger redan hos inkasso. Jag gjorde en uträkning tidigare att jag betalde ca 17.000 på enbart mina skulder, dvs mer än vad jag får in varje månad från CSN.
Min sambo vet som sagt inte hur situationen är nu har men jag vill berätta dock är jag rädd att han ska lämna mig. Eftersom vi är mitt i småbarnsåren är inte vår relation så bra och jag är rädd att detta är det som kommer att förstöra vår relation. Jag har ju ändå levt i en lögn under 7 år.
Har ställt mig i kö till skuldrådgivning och är villig är ändra min situation. Har tidigare levt i förnekelse och duckat alla problem. Men nu orkar jag inte längre.
Tack för att du orkade läsa hela vägen hit. Hur tog era partners det när ni berättade?