Känner ungefär likadant som dig där hemma. Jag va hos läkaren och går nu på lyckopiller, känner mig lite mer positiv just nu, trots omständigheterna. Kämpar mot spelfri jag med.Har nu äntligen påbörjat min spelfrihet. Men jag mår riktigt jävla dåligt, skriker åt barnen, tål inte min sambo, har ingen livsgnista alls. Jag hoppas att det ändras men jag är väldigt rädd just nu, det känns som ett liv utan spel inte är värt att levas. Känner ni igen er i känslan? Går den över fort?
Spelmissbruk är som vilket annat missbruk och när man inte får kicken så blir man abstinent och din reaktion är pga detta.Har nu äntligen påbörjat min spelfrihet. Men jag mår riktigt jävla dåligt, skriker åt barnen, tål inte min sambo, har ingen livsgnista alls. Jag hoppas att det ändras men jag är väldigt rädd just nu, det känns som ett liv utan spel inte är värt att levas. Känner ni igen er i känslan? Går den över fort?
Tack. Vad härligt att höra din story, och vad kul att det går bra för dig. Jag mår just nu mycket bättre än igår. Men det är i sängen man har tid att grubbla.Jag har varit exakt i din situation. Livet kändes helt plötsligt tomt när spelandet var över. Alla de ångesttimmar man har suttit vid datorn och spelat, timmarna man grubblat över sin ekonomi och att berätta sanningen för familjen.
Jag har nu varit spelfri i över två år. Mitt tips är att försöka hitta en hobby som ersätter ditt spelande. Själv är jag en människa där det bara finns svart eller vitt. Jag går All In med saker jag tar för mig, liksom spelandet. För min del har det inneburit jakt och träning. De timmarna jag la på mitt spelberoende lägger jag nu i skogen eller på gymmet.
En dag i skogen gör varenda människa gott. På köpet har jag också fått en ordentlig viktnedgång och fått tillbaka den kropp jag än gång hade. När jag slutade spela hade jag en övervikt på nästan 50kg. I dag har jag gått ner 60kg och mår toppen. Sista anmärkningarna försvinner även i april i år.
Mitt tips är alltså att ersätta spelandet med en hobby.
Lycka till!