Jag måste släppa allt rädd att bli av med jobbet

[Cecilia]

Fantastiskt! Hur tog din nära anhörig beskedet när du lade fram det om Kronofogden? Berättade du rakt upp och ned för hen eller hur lade du upp det? Hur stor skuld får du hjälp med?

Min anhörig tog beskedet bra och var inte dömande vilket annars folk i detta land är, och denna person ville verkligen inte att jag skulle hamna hos kfm, så hjälpa mig var bättre. Jag berättade då jag känner denna person och har ett förtroende sedan tidigare och jag får hjälp med hälften av det belopp jag har i skuld. Vilket kommer hjälpa mig mycket. Nu ska bara allt fixas med betalning av lån och krediter och säga upp dem m m men det känns så skönt. Och om vi kunde hjälpa varandra mer istället för att döma varandra tror jag befolkningen i detta land skulle må bättre.

 

[Lize]

Min anhörig tog beskedet bra och var inte dömande vilket annars folk i detta land är, och denna person ville verkligen inte att jag skulle hamna hos kfm, så hjälpa mig var bättre. Jag berättade då jag känner denna person och har ett förtroende sedan tidigare och jag får hjälp med hälften av det belopp jag har i skuld. Vilket kommer hjälpa mig mycket. Nu ska bara allt fixas med betalning av lån och krediter och säga upp dem m m men det känns så skönt. Och om vi kunde hjälpa varandra mer istället för att döma varandra tror jag befolkningen i detta land skulle må bättre.

Nu för tiden, när jag varit skuldfri i snart 4,5 år, och ser tillbaka, så kan jag säga att jag var den som dömde mig själv hårdast, pratade inte med någon på många herrans år om min svåra situation förrän jag träffande min man, då kändes det tvunget att förklara, jag var livrädd, men han dömde mig inte alls på något vis. Jag måste säga att det var mycket strängare syn på sådant här förr och min upplevelse är att det blir lättare och lättare att vara öppen med många saker; ekonomiska problem, missbruk & psykisk sjukdom eller annat som rör välmåendet.
Nu för tiden är jag öppen om det mesta inklusive mina tidigare ekonomiska problem, botox, fillers, klimakterie e t c och jösses vad mycket respekt och frågor man får för att man vågar lyfta både smått och stort. Jag har flera vänner och bekanta som helt plötsligt vågar erkänna att de har stora ekonomiska bekymmer, inte koll på pensionen mm och vill ha råd och hjälp från mig som gjort samma resa. Några kvinnor i samma åldersgrupp som jag tycker att det är inspirerande att jag pratar om mina fix för att se lite fräschare ut och att man inte behöver se väldigt konstig ut. Ja, både högt och lågt som sagt var, jag tror att väldigt mycket hänger på vad man har för inställning själv. Kan tillägga att de flesta kommer från privilegierade förhållande, men ingen har någon överlägsen attityd i fråga om något.
Tror också i takt med skenande inflation, räntehöjningar och att fler får det svårt att gå ihop ekonomiskt så kommer skamstämpeln att lätta och många fler kommer att vara öppna med sina problem.

 

[Cecilia]

Nu för tiden, när jag varit skuldfri i snart 4,5 år, och ser tillbaka, så kan jag säga att jag var den som dömde mig själv hårdast, pratade inte med någon på många herrans år om min svåra situation förrän jag träffande min man, då kändes det tvunget att förklara, jag var livrädd, men han dömde mig inte alls på något vis. Jag måste säga att det var mycket strängare syn på sådant här förr och min upplevelse är att det blir lättare och lättare att vara öppen med många saker; ekonomiska problem, missbruk & psykisk sjukdom eller annat som rör välmåendet.
Nu för tiden är jag öppen om det mesta inklusive mina tidigare ekonomiska problem, botox, fillers, klimakterie e t c och jösses vad mycket respekt och frågor man får för att man vågar lyfta både smått och stort. Jag har flera vänner och bekanta som helt plötsligt vågar erkänna att de har stora ekonomiska bekymmer, inte koll på pensionen mm och vill ha råd och hjälp från mig som gjort samma resa. Några kvinnor i samma åldersgrupp som jag tycker att det är inspirerande att jag pratar om mina fix för att se lite fräschare ut och att man inte behöver se väldigt konstig ut. Ja, både högt och lågt som sagt var, jag tror att väldigt mycket hänger på vad man har för inställning själv. Kan tillägga att de flesta kommer från privilegierade förhållande, men ingen har någon överlägsen attityd i fråga om något.
Tror också i takt med skenande inflation, räntehöjningar och att fler får det svårt att gå ihop ekonomiskt så kommer skamstämpeln att lätta och många fler kommer att vara öppna med sina problem.

Känner verkligen inte igen mig i att det är mer öppet att prata om detta det diskuteras väldigt lite i media kring psykisk ohälsa speciellt bland ungdomar men även bland vuxna och känner inte att man kan prata så öppet som du beskriver om allt tycker snarare folk blivit mer dömande och gnälliga efter pandemin och klagar mest på allt. Men bra om du känner så men känner tyvärr inte igen den bilden alls. Tycker fortfarande att vi är extremt dömande och diskuterar mobbning och psykisk ohälsa väldigt lite på samhällsnivå men skönt att du känner så som du gör. Men jag har alltid varit väldigt drivande och målmedveten och det är väl det som gjort att jag även ska klara detta och inte hamnat hos kfm och det känns så skönt att det kommer att lösa sig. Men fått inspiration av vissa här på forumet som visar att det går att vända detta och klara upp det på egen hand. Tur att man inte ger upp i första taget.
Men skönt att höra att du kan prata om det som du gör och din omgivning förstår men tyvärr känns inte det igen för mig i alla fall.

 

[Lize]

Känner verkligen inte igen mig i att det är mer öppet att prata om detta det diskuteras väldigt lite i media kring psykisk ohälsa speciellt bland ungdomar men även bland vuxna och känner inte att man kan prata så öppet som du beskriver om allt tycker snarare folk blivit mer dömande och gnälliga efter pandemin och klagar mest på allt. Men bra om du känner så men känner tyvärr inte igen den bilden alls. Tycker fortfarande att vi är extremt dömande och diskuterar mobbning och psykisk ohälsa väldigt lite på samhällsnivå men skönt att du känner så som du gör. Men jag har alltid varit väldigt drivande och målmedveten och det är väl det som gjort att jag även ska klara detta och inte hamnat hos kfm och det känns så skönt att det kommer att lösa sig. Men fått inspiration av vissa här på forumet som visar att det går att vända detta och klara upp det på egen hand. Tur att man inte ger upp i första taget.
Men skönt att höra att du kan prata om det som du gör och din omgivning förstår men tyvärr känns inte det igen för mig i alla fall.

Tycker att det står varje dag om någon som har ekonomiska bekymmer eller psykisk ohälsa i media, öppet med namn och foto. Sådana artiklar var oftast anonymiserade förr i tiden.
Sedan kan det vara skillnader i olika landsändar, jag bor i Göteborg som fortfarande har en utpräglad arbetarkultur och där man pratar med främlingar, hälsar på grannar när man möts på gatan och i stort är mycket mer utåtriktade, kan också hänga ihop med att vi är en sjöfararstad och van vid främlingar som kommer och går. Jag pendlar i arbetet både till Stockholm och Malmö och märker att man är mycket mer slutna och kanske lite mer ängsliga för vad andra tycker i Stockholm än vad jag är van vid hemma. Malmö liknar mycket mer Göteborg i sitt sätt. Har även jobbat mycket i Norrland och där skiljer det sig kraftigt från om man bor vid kusten eller i inlandet, men det är ganska lätt att prata med dem också. Gällivare och Kiruna skiljer sig kraftigt från övriga Norrland, där kan man nästan tro att man är på kontinenten, ja förutom vädret då

 

[Cecilia]

Tycker att det står varje dag om någon som har ekonomiska bekymmer eller psykisk ohälsa i media, öppet med namn och foto. Sådana artiklar var oftast anonymiserade förr i tiden.
Sedan kan det vara skillnader i olika landsändar, jag bor i Göteborg som fortfarande har en utpräglad arbetarkultur och där man pratar med främlingar, hälsar på grannar när man möts på gatan och i stort är mycket mer utåtriktade, kan också hänga ihop med att vi är en sjöfararstad och van vid främlingar som kommer och går. Jag pendlar i arbetet både till Stockholm och Malmö och märker att man är mycket mer slutna och kanske lite mer ängsliga för vad andra tycker i Stockholm än vad jag är van vid hemma. Malmö liknar mycket mer Göteborg i sitt sätt. Har även jobbat mycket i Norrland och där skiljer det sig kraftigt från om man bor vid kusten eller i inlandet, men det är ganska lätt att prata med dem också. Gällivare och Kiruna skiljer sig kraftigt från övriga Norrland, där kan man nästan tro att man är på kontinenten, ja förutom vädret då

Tycker det på samhällsnivå pratas för lite om detta och det görs för lite för att förebygga psykisk ohälsa. Det är där vi måste börja för att få någon bukt med det. Ta upp det i media. I skolan görs inte mycket alls åt elevers situation och man respekterar inte olikheter. Så det måste upp på samhällsnivå mobbning psyskisk ohälsa osv för att det ska hända något. Där är vi inte alls på långa vägar. Jag är i alla fall glad att jag får hjälp och detta betyder att jag kommer att kunna lösa min situation själv utan att hamna hos kfm, som kanske gjort att jag blev av med mitt jobb och en massa andra tråkigheter. Arbetslivet och skolan respekterar inte att man är annorlunda att man gör misstag osv. Så upp med detta på samhällsnivå om vi kan få dessa problem som mobbning psykisk ohälsa och diskutera det mer i media på nyheter osv. Så kan vi också få det mer accepterat i samhället i stort detta är en samhällsfråga. T ex har vi högsta psyiska ohälsan bland ungdomar i hela Europa och inget görs för att lösa detta och om vi gör något kan vi stoppa pskyisk ohälsa, spelmissbruk drogmissbruk och en massa annat trist det föder med sig när man redan som 12 -13 åring hamnar i deprission och detta kostar samhället massa pengar. Så det är väl bra om ens omgivning respekterar det men vi måste få en lösning på det.
Jag är i alla fall nöjd att jag som person inte gett upp och att jag fått hjälp och bett om hjälp
Men skönt för dig att du känner som du gör kring detta själv skulle jag verkligen inte prata om mina lån och ekonomiska bekymmer för hela min omgivning frivilligt för jag vet att det inte skulle tas på rätt sätt tyvärr.

 

[Nickenyfiken]

Tycker det på samhällsnivå pratas för lite om detta och det görs för lite för att förebygga psykisk ohälsa. Det är där vi måste börja för att få någon bukt med det. Ta upp det i media. I skolan görs inte mycket alls åt elevers situation och man respekterar inte olikheter. Så det måste upp på samhällsnivå mobbning psyskisk ohälsa osv för att det ska hända något. Där är vi inte alls på långa vägar. Jag är i alla fall glad att jag får hjälp och detta betyder att jag kommer att kunna lösa min situation själv utan att hamna hos kfm, som kanske gjort att jag blev av med mitt jobb och en massa andra tråkigheter. Arbetslivet och skolan respekterar inte att man är annorlunda att man gör misstag osv. Så upp med detta på samhällsnivå om vi kan få dessa problem som mobbning psykisk ohälsa och diskutera det mer i media på nyheter osv. Så kan vi också få det mer accepterat i samhället i stort detta är en samhällsfråga. T ex har vi högsta psyiska ohälsan bland ungdomar i hela Europa och inget görs för att lösa detta och om vi gör något kan vi stoppa pskyisk ohälsa, spelmissbruk drogmissbruk och en massa annat trist det föder med sig när man redan som 12 -13 åring hamnar i deprission och detta kostar samhället massa pengar. Så det är väl bra om ens omgivning respekterar det men vi måste få en lösning på det.
Jag är i alla fall nöjd att jag som person inte gett upp och att jag fått hjälp och bett om hjälp
Men skönt för dig att du känner som du gör kring detta själv skulle jag verkligen inte prata om mina lån och ekonomiska bekymmer för hela min omgivning frivilligt för jag vet att det inte skulle tas på rätt sätt tyvärr.

Känner som du. Ingen i min omgivning skulle förstå. Känns ibland som om det är mer ok att ha ett drog- eller alkoholmissbruk än ekonomiska problem.

 

[Cecilia]

Känner som du. Ingen i min omgivning skulle förstå. Känns ibland som om det är mer ok att ha ett drog- eller alkoholmissbruk än ekonomiska problem.

Ja vi är ju landet dömande och detta med ekonomiska problem tabu

 

[Cecilia]

Uppdatering
Fått hjälp av en närstående och nu är Nystart Northmill och alla mina krediter borta så skönt och ringde idag och avslutade deras kredit och lånet är noll, och nystart finans äntligen efter många samtal av med det. Alla krediter är borta och fyra smålån är återbetalda. Och ett sparande ingår nu i min buffert och har gjort en budget att följa varje månad året ut. Och behöver inte jobba extra och det känns skönt, jag arbetar så mycket ändå. Men känner mig så mycket gladare nu och nu gäller det att följa budgeten, och det kommer jag klara. Min rådgivare på Nordea skulle jag träffat idag men hon var sjuk så vi har flyttat fram mötet, det är nog bäst, så blir min UC lite mer putsad och bättre när jag fått bort en massa. Det känns bättre nu än på länge och när jag nu fått en andra chans så ska jag verkligen ta hand om den,

 

[Doodles]

Uppdatering
Fått hjälp av en närstående och nu är Nystart Northmill och alla mina krediter borta så skönt och ringde idag och avslutade deras kredit och lånet är noll, och nystart finans äntligen efter många samtal av med det. Alla krediter är borta och fyra smålån är återbetalda. Och ett sparande ingår nu i min buffert och har gjort en budget att följa varje månad året ut. Och behöver inte jobba extra och det känns skönt, jag arbetar så mycket ändå. Men känner mig så mycket gladare nu och nu gäller det att följa budgeten, och det kommer jag klara. Min rådgivare på Nordea skulle jag träffat idag men hon var sjuk så vi har flyttat fram mötet, det är nog bäst, så blir min UC lite mer putsad och bättre när jag fått bort en massa. Det känns bättre nu än på länge och när jag nu fått en andra chans så ska jag verkligen ta hand om den,

Låter fantastiskt!

 

[Cecilia]

Låter fantastiskt!

Tack själv för allt stöd och peppning.