Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
4. Klaralån - Lån utan UC
5. Brixo Privatlån - Ingen UC
6. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Tomly - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Brixo - Swish-utbetalning & Ingen UC

Funderar på och börja blogga någonstans

Hej!

Tänkte försöka börja skriva av mig för min egen skull. Men i och med att man trots allt går och bär på det här utan att andra vet om det så vore det såklart intressant att åtminstone göra det publikt. Tror inte jag kan underhålla någon dock och syftet är nog bara och försöka samla mig och skriva av mig som sagt.
 
När började min otålighet, min girighet?

Hösten 2016 eller hösten 2017, jag minns inte längre, kan inte själv tänka tillbaka från idag(Februari 2019) och säga exakt med ett års marginal om det var lite mer än ett eller två år sedan som jag tog mitt första lån. Jag har jobbat för många timmar, chockat mig själv och stressat för mycket över förluster för att vara helt klar i huvudet.


Tänkte börja skriva av mig framöver, förhoppningsvis varje dag, om min tillvaro. En tillvaro, som om den senaste låneansökan på 100.000 som jag skickat in idag inte bara blir preliminärt beviljad utan även utbetald, innebär noll tillgångar och en blancoskuld på över miljonen.




Innan 2016

Jag är född 88, har tidigare inte riktigt blivit vuxen, eller en bättre beskrivning är nog stabil och tagit ansvar. Har alltid varit ganska anspråkslös när det gäller pengar och konsumtion, det enda jag har konsumerat är tid. Klarat mig med ganska lite, samtidigt som jag påbörjat diverse utbildningar på universitetet (som jag sen inte brytt mig om att studera till). Suttit både hemma och som inneboende i rum, spelandes datorspel eller gått igenom tv serier, med kortare anställningar mellan diverse utbildningar som jag sen hoppat av. Har saknat både ambition och intresse.


2016 framåt jobb

Innan min nuvarande anställning som jag fick 2016 så hade jag jobbat en del, men aldrig fastnat på en arbetsplats, alltid haft någon utbildning som jag kommit in på eller annan anledning att sluta, som att flytta hem från Norge. Lån hade jag aldrig funderat på att ta och därför hade jag heller aldrig behövt bry mig om att få till en arbetssituation som kunde hjälpa en lånesituation. Varit ständigt singel.

Våren 2016 började jag med ett arbete som jag fortfarande har kvar. Jag tror jag snittade någonting i runda slängar 170-180 timmar i månaden resten av det året. Min årsinkomst det året blev närmare 295.000 kronor.

Under 2017 maxade jag all min övertid och hade dessutom extra jobb hos annan arbetsgivare så blev i runda slängar 215 timmar i månaden alla tolv månader. Min årsinkomst det året blev 445.000 kronor.

Under 2018 lyckades jag återigen maxa min övertid och desssutom med hjälp av ytterligare 5-6 olika arbetsgivare fylla på med timmar så att jag snittat i runda slängar 260-270 timmar i månaden alla tolv månader. Min årsinkomst borde hamna omkring 630-640.000 kronor och jag tror att detta är vägs ende med tanke på att de jobb som jag har i snitt ger runt 160 kronor i timmen i grundlön.


2016 framåt lån

Som jag minns det nu tog jag mitt första lån hösten 2016, på 100.000 kronor från Lendify. Våren 2017 tog jag mitt andra lån på 200.000 kronor från remember för att sedan i augusti 2017 ta ytterligare ett samlingslån på 300.000 från Sevenday, som var tänkt att betala av återstående belopp från dessa två.


När jag tog lånet hade jag cirka 280.000 kronor på Avanza, så jag satte in dessa 300.000 kronor och plötsligt hade jag 580.000 kronor. Ganska snart därefter bestämde jag mig för att spekulera i att oljan skulle gå ner en fredag, köpte en position där jag skulle tjäna på nedgång med en alltför tight stoploss(min position skulle bli värdelös och alla pengar förloras). På måndag när jag återigen kunde påverka min position var alla pengar förlorade.
 
Inser att det här verkar aningen extremt, det är extremt extremt men kanske finns det någon utomstående som antingen tar sig själv i kragen eller som bara finner det hela underhållande. Senast igår gjorde jag av med 140k genom och spekulera i oljan, det är naturligtvis vinster och förluster, men summan av allt mitt handlande har resulterat i att jag är skyldig 923k i blanco, plus ytterligare 50000 kronor som jag blev beviljad via två aktörer idag när jag febrilt sökte efter nya lån för att kunna ha pengar och handla med. Är nästan inte besviken att ansökan på 100.000 kronor blev avslagen, antagligen beroende på den ökade aktiviteten med förfrågningar som jag har haft den senaste månaden. Tror jag var under 2% i kreditbetyg på UC ett tag men nu hamnar jag nog närmare 5% eller mer(har inte kollat idag). Tror det är ganska kört för mig och få hyfsade krediter från och med nu, kanske när jag får en uppdaterad årsinkomst i maj från 445k till 640k, men trots det tror jag att antalet krediter som numera bör synas på UC och den sammanlagda summan på UC som gått från 720k till cirka 870k, utöver cirka 100k utanför UC, bör spärra mig ganska bra. Blir nog inget över miljonen i blanco om jag inte bryter samman och slutar betala mina månadsavgifter.

Har som sagt arbetat väldigt väldigt mycket, åtminstone känner jag av det fysiskt(sömn, trötthet, svaghet på gym) samt psykiskt och dessa senaste totala floppar, idiotbeslut och stora förluster har gjort att jag tror jag nästan ständigt går omkring i ett chocktillstånd. Minns att jag direkt efter att ha förlorat lejonparten av mina lånade pengar i augusti 2017, på 580k, kände mig totalt avslappnad och helt bortdomnad när jag knallade iväg till gymmet. Var som om alla spänningar mellan mina axlar, alla spänningar överallt bara försvann. Den känslan har jag inte kvar, utan numera är det bara istället en ständig jakt på att försöka bli av med skuldberget och det enda viset jag tror mig veta att jag kan lösa det är via trading. Rent krasst om man skall vara logisk så kan en marknad bara gå upp eller ner och därmed är det 50% minus diverse avgifter. Lite som att spela på roulette antar jag, sålänge man väljer och använda för mycket hävstång, något jag titt som tätt gör. Haft perioder på upp till tre månader där jag lyckats bygga väldigt mycket kapital genom trading, hade en svacka i höstas där jag förlorade praktiskt taget allt jag hade förutom några tusenlappar. Sen genom trading i cirka 20 dagar, men säkert över 500 olika avslut lyckades jag gå från 5-6000 kronor till 340.000 kronor, för att sedan försöka mig på en sista dubbling med för mycket häv, över natten där jag förlorade cirka 50.000. Därefter från att metodiskt jobbat mig upp, gick jag in i full tilt mode och lyckades på tre dagar gör av med varenda krona. Antar att det inte är en nyttig erfarenhet att ha, för jag tror fortfarande att jag skall klara av att vända det här via tradingen, på precis det sättet så länge jag beåller mit lungn, men å andra sidan så lurar jag antagligen mig själv. Har hänt tre gånger nu direkt efter totala kapitalförluster där jag varit helt barskrapad, att jag flyktigt funderat på en enklare utväg från den här tillvaron, men jag antar att det mest är något barnsligt som man i desperation ibland får för sig. Nästa gång kommer jag antagligen inte kunna ta ett nytt lån, vet inte vad som återstår då. Som det är nu har jag kostnader på cirka 25.000 kronor i månaden och då köper jag inte annat än vad som är nödvändigt för att arbeta.
 
Senast ändrad:
Blev förövrigt beviljad ytterligare ett lån på 50.000 kronor, så nu har jag ganska exakt 1.023.000 kronor i blancoskuld till diverse aktörer, när väl utbetalningen skett. Med 100.000 kronor totalt påväg in på kontot. Kommer inte kunna få mer lån efter det här på ett bra tag.

Sevenday 280k
Remember 390k
Collector 49k
Fairlo 9.8k
Moank 50k
OPR 50k
Slantar 30k
Divide 24k
Advisa 50k
Brocc 50k

Månadskostnaden för amortering + vanliga utgifter kommer hamna på kring 25.000-26.000 kronor som sagt. Det innebär minst 200 timmars arbete per månad, helst 215+ för att ha lite marginal.
 
Senast ändrad:
Vet inte om det finns fler som har skapat ett helvete likt detta för sig själva. Antar att det jag sysslar med är som nätcasino, även om jag inte vill erkänna det för mig själv. Det värsta av allt är ju att jag som 30 åring helst hade slutfört en utbildning istället för och jobba ihjäl mig, eller ta och försöka få till ett förhållande med någon. Ser rätt bra ut och sköter min kropp, händer rätt ofta att chanser uppstår men jag tänker hela tiden att jag måste bli av med det här skuldberget som jag går omkring och bär på, frågan är hur gammal jag är när jag väl blivit av med det, om det ens går. Är antagligen sista försöket här, för om jag hamnar i tidigare barskrapade situation och nu en miljon i blanco så finns det väl bara två alternativ. Antingen vänta in en skuldsanering som antagligen kommer dröja tills jag blir närmare 40, eller bara ge upp den här tillvaron. Inser det låter barnsligt, men jag har förstört så många spärrar, förlorat så mycket impulskontroll, självbevarelsedrift och rädsla. En vettig människa hade inte fortsatt och spekulera med andras pengar, även om det är lånegivare, både för företagens skull och sin egen.
 
Det är intressant läsning.
Sen är det en bra insikt att gambla på börsen med hävstång är ingen skillnad mot oddsspel på sport. En skillnaden att det kan låta finare än det andra. Fortsätt att skriva.
 
När började min otålighet, min girighet?

Hösten 2016 eller hösten 2017, jag minns inte längre, kan inte själv tänka tillbaka från idag(Februari 2019) och säga exakt med ett års marginal om det var lite mer än ett eller två år sedan som jag tog mitt första lån. Jag har jobbat för många timmar, chockat mig själv och stressat för mycket över förluster för att vara helt klar i huvudet.


Tänkte börja skriva av mig framöver, förhoppningsvis varje dag, om min tillvaro. En tillvaro, som om den senaste låneansökan på 100.000 som jag skickat in idag inte bara blir preliminärt beviljad utan även utbetald, innebär noll tillgångar och en blancoskuld på över miljonen.




Innan 2016

Jag är född 88, har tidigare inte riktigt blivit vuxen, eller en bättre beskrivning är nog stabil och tagit ansvar. Har alltid varit ganska anspråkslös när det gäller pengar och konsumtion, det enda jag har konsumerat är tid. Klarat mig med ganska lite, samtidigt som jag påbörjat diverse utbildningar på universitetet (som jag sen inte brytt mig om att studera till). Suttit både hemma och som inneboende i rum, spelandes datorspel eller gått igenom tv serier, med kortare anställningar mellan diverse utbildningar som jag sen hoppat av. Har saknat både ambition och intresse.


2016 framåt jobb

Innan min nuvarande anställning som jag fick 2016 så hade jag jobbat en del, men aldrig fastnat på en arbetsplats, alltid haft någon utbildning som jag kommit in på eller annan anledning att sluta, som att flytta hem från Norge. Lån hade jag aldrig funderat på att ta och därför hade jag heller aldrig behövt bry mig om att få till en arbetssituation som kunde hjälpa en lånesituation. Varit ständigt singel.

Våren 2016 började jag med ett arbete som jag fortfarande har kvar. Jag tror jag snittade någonting i runda slängar 170-180 timmar i månaden resten av det året. Min årsinkomst det året blev närmare 295.000 kronor.

Under 2017 maxade jag all min övertid och hade dessutom extra jobb hos annan arbetsgivare så blev i runda slängar 215 timmar i månaden alla tolv månader. Min årsinkomst det året blev 445.000 kronor.

Under 2018 lyckades jag återigen maxa min övertid och desssutom med hjälp av ytterligare 5-6 olika arbetsgivare fylla på med timmar så att jag snittat i runda slängar 260-270 timmar i månaden alla tolv månader. Min årsinkomst borde hamna omkring 630-640.000 kronor och jag tror att detta är vägs ende med tanke på att de jobb som jag har i snitt ger runt 160 kronor i timmen i grundlön.


2016 framåt lån

Som jag minns det nu tog jag mitt första lån hösten 2016, på 100.000 kronor från Lendify. Våren 2017 tog jag mitt andra lån på 200.000 kronor från remember för att sedan i augusti 2017 ta ytterligare ett samlingslån på 300.000 från Sevenday, som var tänkt att betala av återstående belopp från dessa två.


När jag tog lånet hade jag cirka 280.000 kronor på Avanza, så jag satte in dessa 300.000 kronor och plötsligt hade jag 580.000 kronor. Ganska snart därefter bestämde jag mig för att spekulera i att oljan skulle gå ner en fredag, köpte en position där jag skulle tjäna på nedgång med en alltför tight stoploss(min position skulle bli värdelös och alla pengar förloras). På måndag när jag återigen kunde påverka min position var alla pengar förlorade.

Jag är i en liknande sits fast med ännu mer skulder. Problemet med oss är att vi har impulsivt beteende så vi tar inte strukturerade och kalkylerade risker utan dels tiltar vi och riskerar allt sen på instrument med höga hävstänger. Vi agerar på känsla och sug i stunden.

Ännu mer för mig när jag förlorat pengar redan för att ”vinna” tillbaka då. O man letar efter ”Quick fix”

Jag tror det är viktigt att prata med någon som förstår. För mig har jag haft svårt att sluta med poker och handla på börsen för jag har inte sett det själv som samma sak som hasardspel. Det ska finnas en viss talang i det hela och jag har haft fallenhet för det har jag tänkt. Det är mer kalkylerade risker. O jag vet väl inte om de stämmer, funderar fortfarande i dessa banor. Det kanske är så men för mig i varje spelar det ingen roll för jag kan inte kontrollera min impulsivitet och mina känslor när jag väl är investerad. Spelar ingen roll hur mycket kunskap jag har om produkterna eller hur mycket jag kan om marknaden för jag vet att jag kommer agera irrationellt. Jag skulle tro du har liknande issues som jag, känns som det i varje fall.
 
Intressant läsning, känner igen mig en del.
Är också 88:a och precis som du skriver så blir jag tillfrågad på dejter men mitt svar blir alltid ”tro mig, du vill inte ha mig”. Är så inne i mitt skuldberg och vill inte att någon annan ska bli indragen i det. Samtidigt så är det en så stor summa så man kommer inte bli skuldfri inom de närmsta 10 åren.
 
Intressant läsning, känner igen mig en del.
Är också 88:a och precis som du skriver så blir jag tillfrågad på dejter men mitt svar blir alltid ”tro mig, du vill inte ha mig”. Är så inne i mitt skuldberg och vill inte att någon annan ska bli indragen i det. Samtidigt så är det en så stor summa så man kommer inte bli skuldfri inom de närmsta 10 åren.

Är 86a, och har ungefär samma skulder som Blanco men... Den tanken "Tro mig, du vill inte ha mig", du måste göra dig av med den Riri... När jag bestämde mig för att skilja mig och ta med mig mina skulder från det äktenskapet och gå vidare så tänkte jag mig att jag får leva själv de närmaste 10åren i varje fall, för "ingen vill ha mig"... Det tog tre veckor, träffar världens mest underbara tjej, lägger korten på bordet, bara, så här ser det ut, det är det här du har att vänta dig den närmaste framtiden och på den vägen är det... "Det är inte dina pengar jag vill åt, det är dig..." Så våga öppna dig, jag lovar dig att du kommer att bli förvånad och tom peppad av det...
 
Tråkigt och höra att fler har liknande problem, men det är naturligtvis naturligt på det här forumet.

Börjar bli lite osäker nu, för vet inte riktigt hur jag ska skriva av mig. Skrev hyfsat kort och koncist för att inte dra ut på det hela för mycket. Är så att säga inne i "grindandet" igen nu, har ju inte gett upp tanken att jag kan ta mig ur detta på samma sätt jag tog mig in i det hela, vilket är dumt. Att sitta och fortsätta skriva om det kanske snarare triggar någon annan och göra samma sak som mig, och en sak som är hundra procent säker oavsett om det gäller mig eller någon annan så är trading i sig något vanligt folk överlag antagligen förlorar mer än de vinner. Räcker och kolla på diverse CFD mäklare(något jag inte använder just nu) för att se att den statistik som de numera sen senaste EU lagstiftning är skyldiga att redovisa är i stil med "80% av våra kunder förlorar pengar på CFD handel".

Har lyckats göra 50% idag med 80.000 kronor i insats, ni kan tänka er vilka risker jag tagit, även om jag just idag känt mig hyfsat trygg på de positioner jag haft. Tror inte att den här typen av återkommande inlägg är särskilt intressanta kanske? Skulle inte undvika att skriva ut förluster, men vinster och förluster dag ut och dag in blir rätt ointressant. Borde jag låta bli, bara leva billigt och jobba röven av mig i 5 år för och ta mig ur det hela?.

Tankeverksamheten i övrigt är ganska tam, har som sagt en längtan efter att hitta någon att dela tid och upplevelser med. Men jag arbetar fortfarande lika mycket som jag gjorde förra året, praktiskt taget varje dag. Tycker personligen det var intressant det ni andra hunnit skriva, så ifall det finns någon som har lust och skriva av sig lite så hade jag gärna hört på, dvs den här tråden blir vad den blir beroende på vilka som skriver i den eller vad det finns intresse att skriva om. Hade gärna läst vad andra tänker kring min och sin egen eller andras situation, kanske triggar mig till att förändras eller ta bättre beslut.
Har åtminstone skaffat mig en ny hobby som jag kör en gång i veckan utöver det vanliga, dvs nonstop jobb + trading + gym.

Hoppas kunna hejda mig själv den här gången och långsamt långsamt beta av de värsta skulderna som tär på mig varje månad och tvingar mig att jobba så ofantligt mycket.
 
Senast ändrad:
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Topp