Jag vet knappt hur jag ska börja, allt är ett enda kaos och jag blir mer och mer förtvivlad för varje dag som går.
Jag har ett barn (vuxet, 35-årsåldern) som spelar. I och med hans skilsmässa för 1½ år sedan tog det fart igen.
Jag har lånat ut alldeles för mycket pengar åt honom. Summan är uppe i över 100.000.
Det kan vara till allt från hyror, mat till honom och när han har sina barn till cigaretter etc etc.
Hela tiden säger han att jag ska få tillbaka pengarna nästa dag eller 2 dagar senare men det sker aldrig.
Om han någon gång betalar tillbaka någon liten summa lånar han om den ett par timmar efter.
Jag vet vad jag gör för fel och vad jag borde göra!
Nu när jag behövde betala sista hyran åt honom sa jag att jag måste få kontroll och sköta ALLA hans pengar (tyvärr inte så mycket) så jag kan sätta undan till hans utgifter och portionera ut till mat varje dag.
Han får pengar imorgon som jag ska flytta över till mig... som ni kanske förstår är jag jätterädd att han hinner göra av med dom på natten. Det här är hans sista chans och sabbar han det måste jag klippa banden åtminstone för ett tag och se det som en mycket dyrköpt läxa.
Jag tycker hans humör har blivit värre sista tiden, säger jag nej till att swisha pengar blir han arg.
Tycker det är helt sanslöst att man ska behöva försörja ett vuxet barn som slänger bort sina egna pengar.
Behövde få ur mig lite av min frustration.
Jag har ett barn (vuxet, 35-årsåldern) som spelar. I och med hans skilsmässa för 1½ år sedan tog det fart igen.
Jag har lånat ut alldeles för mycket pengar åt honom. Summan är uppe i över 100.000.
Det kan vara till allt från hyror, mat till honom och när han har sina barn till cigaretter etc etc.
Hela tiden säger han att jag ska få tillbaka pengarna nästa dag eller 2 dagar senare men det sker aldrig.
Om han någon gång betalar tillbaka någon liten summa lånar han om den ett par timmar efter.
Jag vet vad jag gör för fel och vad jag borde göra!
Nu när jag behövde betala sista hyran åt honom sa jag att jag måste få kontroll och sköta ALLA hans pengar (tyvärr inte så mycket) så jag kan sätta undan till hans utgifter och portionera ut till mat varje dag.
Han får pengar imorgon som jag ska flytta över till mig... som ni kanske förstår är jag jätterädd att han hinner göra av med dom på natten. Det här är hans sista chans och sabbar han det måste jag klippa banden åtminstone för ett tag och se det som en mycket dyrköpt läxa.
Jag tycker hans humör har blivit värre sista tiden, säger jag nej till att swisha pengar blir han arg.
Tycker det är helt sanslöst att man ska behöva försörja ett vuxet barn som slänger bort sina egna pengar.
Behövde få ur mig lite av min frustration.
