- Blev medlem
- 7 Maj 2025
- Meddelanden
- 9
- Mottagna reaktioner
- 25
- Poäng
- 86
Hej i natten. Har varit flitig läsare här inne från september då min kollega öppnade sig för mig och berättade hur illa ställt det va med ekonomin. 2st Ungar och sambo, hyresradhus i mellansverige med 2st bra inkomster (58k och 36k brutto) och utåt sätt välmående.
Invärtes, sämre.
Sambon hade haft skuldsanering i nästan 3år pga hög konsumtion länge (ingen visste) och min kollega har redan innan dennes sanering drog igång en del skulder men när sambon inte kunde hjälpa till mer så sa man inget utan knöt näven i fickan och började låna för att kunna betala räntor och ha skenet uppe. Lönen va ju slut redan innan den kom in.
Sa ingenting till sambon heller. Hoppades.
Denne är ingen spelare men under våren 2024 provades det tydligen intensivt med att köpa atg spel, för någon hundralapp bara men ändå. Desperat.
Efter sommarsemestern förra året så såg man direkt att det va något. Likblek. Tunn. Hon va verkligen inte sig lik. Och i slutet på veckan bröt hon ihop i korridoren när alla gått för dagen. Sen kom en historia på närmare 3tim.
Hon berättade sin historia och jag som aldrig varit insatt i ämnet lyssnade och tog in. Sen åkte jag hem och studerade olika metoder och läste mycket här inne. Framförallt här. Alla livsöden osv.
Detta hände på torsdagen.
På måndagen därefter kallade jag henne till mig och sa att jag är villig att försöka hjälpa henne men att jag då skulle få full insyn i ekonomin och prata med hennes man snarast.
Sagt och gjort vi sågs på kvällen, jag berättade min plan, mannen va chockad han vissste inte heller allt. Bara lite. Tänk vad känsligt ekonomi är, som gör att sambos inte vill öppna sig. Skämmigt.
Hon tankade ner ett nytt bankid på min jobb lur, jag valde lösen, sen raderade sitt bankid.
Hon va nu i mina händer.
Jag åkte hem, tog med mig oöppnade kuvert som va gömda, letade reda på alla skulder och räntor som fanns, räknade på hur man skulle agera och kom efter någon dag fram till att det va omöjligt utan att sätta andra i klistret.
Hon behövde få loss över 600k snabbt.
1,6 miljoner med för tuffa förutsättningar som skyhöga räntor.
Jag plitade ner en text mot en skuldsanering och skickade in (inget va hos inkasso där och då).
Alla lån tagna under 2023 och framåt gjorde jag en betalplan för (2000-30000), lån före 2023 (14) samt högre än 30 (1) slutades att betala i september.
Betalade bort dom minsta först. Sakta men säkert samtidigt som fogden närmade sig.
Nu i april kom pappret ang inkomstuppgift för löneutmätning, skickade in dessa 23/4. Utmätning från maj någon dag senare i brevlådan.
10st smålån tagna i närtid har betalats bort iaf. Alltid något.
Förra veckan ringde kf till henne och lyssnade av henne pga saneringsförfrågan jag skickade in. Hon fick lite frågor att svara på dagen efter så hon ringer mig och lyssnar och sen är jag med dagen efter när kf ringer ingen. 10min samtal, dom lät kritiska men förvånad att hon inte hamnat där tidigare med tanke på storleken på skulderna.
30min efter hon la på fick hon inledande besked och istället för löneutmätning i maj så är första planerade i juli pga betalfri Juni.
Tiden dom har framförs kommer blir jävligt tuff, fast dom inte haft pengar så har man ju alltid lånat för att göra saker och handla osv. 2st med skuldsanering så är dom möjligheterna borta. Tur kanske?
Inget som är helt klart men närmare än tidigare. Och min kollega är en helt ny människa, tyngden är borta. Det är fortfarande bara jag som vet om hennes situation, ingen i övriga familjen eller jobb.
Och där låter vi det stanna.
Varit oerhört intressant att jobba på det här viset och hjälpa, jag som har huvudet med mig när det gäller att kalkylera och använda siffror. Man kanske ska leta nya utmaningar eller så blir jag kvar i möbelbranschen. Den som lever får se.
Ville bara skriva av mig lite när jag läst så länge
PS, Bankid har jag fortfarande. Hon gillar att ha mig som "godeman"
Ha det fint och ge aldrig upp.
/ N
Invärtes, sämre.
Sambon hade haft skuldsanering i nästan 3år pga hög konsumtion länge (ingen visste) och min kollega har redan innan dennes sanering drog igång en del skulder men när sambon inte kunde hjälpa till mer så sa man inget utan knöt näven i fickan och började låna för att kunna betala räntor och ha skenet uppe. Lönen va ju slut redan innan den kom in.
Sa ingenting till sambon heller. Hoppades.
Denne är ingen spelare men under våren 2024 provades det tydligen intensivt med att köpa atg spel, för någon hundralapp bara men ändå. Desperat.
Efter sommarsemestern förra året så såg man direkt att det va något. Likblek. Tunn. Hon va verkligen inte sig lik. Och i slutet på veckan bröt hon ihop i korridoren när alla gått för dagen. Sen kom en historia på närmare 3tim.
Hon berättade sin historia och jag som aldrig varit insatt i ämnet lyssnade och tog in. Sen åkte jag hem och studerade olika metoder och läste mycket här inne. Framförallt här. Alla livsöden osv.
Detta hände på torsdagen.
På måndagen därefter kallade jag henne till mig och sa att jag är villig att försöka hjälpa henne men att jag då skulle få full insyn i ekonomin och prata med hennes man snarast.
Sagt och gjort vi sågs på kvällen, jag berättade min plan, mannen va chockad han vissste inte heller allt. Bara lite. Tänk vad känsligt ekonomi är, som gör att sambos inte vill öppna sig. Skämmigt.
Hon tankade ner ett nytt bankid på min jobb lur, jag valde lösen, sen raderade sitt bankid.
Hon va nu i mina händer.
Jag åkte hem, tog med mig oöppnade kuvert som va gömda, letade reda på alla skulder och räntor som fanns, räknade på hur man skulle agera och kom efter någon dag fram till att det va omöjligt utan att sätta andra i klistret.
Hon behövde få loss över 600k snabbt.
1,6 miljoner med för tuffa förutsättningar som skyhöga räntor.
Jag plitade ner en text mot en skuldsanering och skickade in (inget va hos inkasso där och då).
Alla lån tagna under 2023 och framåt gjorde jag en betalplan för (2000-30000), lån före 2023 (14) samt högre än 30 (1) slutades att betala i september.
Betalade bort dom minsta först. Sakta men säkert samtidigt som fogden närmade sig.
Nu i april kom pappret ang inkomstuppgift för löneutmätning, skickade in dessa 23/4. Utmätning från maj någon dag senare i brevlådan.
10st smålån tagna i närtid har betalats bort iaf. Alltid något.
Förra veckan ringde kf till henne och lyssnade av henne pga saneringsförfrågan jag skickade in. Hon fick lite frågor att svara på dagen efter så hon ringer mig och lyssnar och sen är jag med dagen efter när kf ringer ingen. 10min samtal, dom lät kritiska men förvånad att hon inte hamnat där tidigare med tanke på storleken på skulderna.
30min efter hon la på fick hon inledande besked och istället för löneutmätning i maj så är första planerade i juli pga betalfri Juni.
Tiden dom har framförs kommer blir jävligt tuff, fast dom inte haft pengar så har man ju alltid lånat för att göra saker och handla osv. 2st med skuldsanering så är dom möjligheterna borta. Tur kanske?
Inget som är helt klart men närmare än tidigare. Och min kollega är en helt ny människa, tyngden är borta. Det är fortfarande bara jag som vet om hennes situation, ingen i övriga familjen eller jobb.
Och där låter vi det stanna.
Varit oerhört intressant att jobba på det här viset och hjälpa, jag som har huvudet med mig när det gäller att kalkylera och använda siffror. Man kanske ska leta nya utmaningar eller så blir jag kvar i möbelbranschen. Den som lever får se.
Ville bara skriva av mig lite när jag läst så länge
PS, Bankid har jag fortfarande. Hon gillar att ha mig som "godeman"
Ha det fint och ge aldrig upp.
/ N