Budget under löneutmätning.

[Janina]

Så är det ju. Skillnaden är att man saknar marginaler så om någon oväntad måsteutgift dyker upp kan det ställa till det ordentligt. Det är en otrygghet i det som jag tycker är jobbig. Rastlösheten av att inte kunna göra saker får jag lära mig att hantera, det är en av sakerna vi jobbar med i terapin så det ordnar sig säkert så småningom.

Visst blir det besvärligt om något händer, men även där får man prioritera. Man kanske får skippa nöje och allt roligt/ övrigt under en månad för att ha till det "om något händer". Händer det inget, så har man ju startat en buffert= trygghet, eller om man vill ta igen det man sparade in på den månaden och köpa/göra något roligt för när nästa lön kommer och man vet vad man har. Alltså inte handla i förväg och hoppas på att inget händer.

 

[Jessica87]

Visst blir det besvärligt om något händer, men även där får man prioritera. Man kanske får skippa nöje och allt roligt/ övrigt under en månad för att ha till det "om något händer". Händer det inget, så har man ju startat en buffert= trygghet, eller om man vill ta igen det man sparade in på den månaden och köpa/göra något roligt för när nästa lön kommer och man vet vad man har. Alltså inte handla i förväg och hoppas på att inget händer.

Till viss del går det ja. Men jag har levt på löneutmätning förr och min erfarenhet är att har man inte sedan tidigare en buffert eller någon som kan hjälpa, så kan det snabbt bli väldigt väldigt svårt. Säg att du faktiskt inte kunnat spara mer än några hundralappar och så går sängen sönder. Inget jag personligen skulle köpa begagnat i vilket skick som helst, och även om jag skulle hitta en begagnad till bra pris så skulle jag inte kunna lösa att frakta hem den. Sen kan man alltid hårddra saker och säga att okej, men sälj tvn för 3000:- om nåt händer för den är inte nödvändig. Det är ett pussel alla måste lägga och lista ut vad man tycker är viktigast, precis som du säger behövs medvetna val. Jag behöver bli bättre på att planera det är då ett som är säkert.

 

[Jessica87]

Har fixat lite buffert under tiden så klarar mig ett tag, hoppas inte får max beslut så med lite övertid klarar mig, om ung.2 år tänkte ansöka om skuldsanering så detta lån ska ingå också. Jag förstår dig och är glad för din skull, du är så optimistisk och det är bra, men jag har det mycket svårt framför allt psykiskt, tjänar ung. 30000 efter skatt och kommer att leva på 3000.Som man bäddar så ska man sova.

Jag har inte alltid varit sådan. Jag har flera gånger varit påväg att välja att avsluta livet. Men någonstans på vägen hittade jag ljus igen. Jag har en ekonomi körd i botten ja. Men jag har en hyreslägenhet, ett fast jobb, och ett hopp om skuldsanering precis som du. Ledsen att du har det tufft, men jag hoppas du orkar hålla kvar vid det där hoppet om skuldsanering, en dag löser det sig

 

[Janina]

Till viss del går det ja. Men jag har levt på löneutmätning förr och min erfarenhet är att har man inte sedan tidigare en buffert eller någon som kan hjälpa, så kan det snabbt bli väldigt väldigt svårt. Säg att du faktiskt inte kunnat spara mer än några hundralappar och så går sängen sönder. Inget jag personligen skulle köpa begagnat i vilket skick som helst, och även om jag skulle hitta en begagnad till bra pris så skulle jag inte kunna lösa att frakta hem den. Sen kan man alltid hårddra saker och säga att okej, men sälj tvn för 3000:- om nåt händer för den är inte nödvändig. Det är ett pussel alla måste lägga och lista ut vad man tycker är viktigast, precis som du säger behövs medvetna val. Jag behöver bli bättre på att planera det är då ett som är säkert.

Jag förstår att det är ett exempel, men rent krasst, hur ofta går möbler sönder, även om det förstås kan hända? Det finns massor med andra saker som kan hända, därav att man bör snåla allt man kan i en eller ett par månader för att ha till om det just händer något man inte räknat med. Med snåla menar jag inte, att man inte ska köpa något om man verkligen behöver som går sönder, eller om saker redan hänt. Jag menar detta i all välmening, men någonstans måste man ju börja om man vill förändra, det är bättre med ett par extra hundralappar i buffert än inget alls.

Det jag menar är lite av det du skrivit själv nu sista veckan, som tex att du vill ha en cykel, du vill åka på semester, du vill äta hämtmat ett par gånger i veckan, du slänger mycket mat hemma, du vill unna dig att göra saker du tycker om, köpa presenter till andra, samt ha en buffert som ger dig trygghet. Med löneutmätning går det inte att "få" allt det, pengarna räcker inte till. Det är där jag menar att man får prioritera, och då efter vad man själv tycker är viktigast att lägga pengarna på, inte vad någon annan tycker du ska göra med dem. Jag menar inte att man ska sälja sin tv, jag menar att man kanske får hoppa över hämtmaten om man ska kunna lägga undan till en semester, eller tvärtom, köp hämtmat, men då kanske du får hoppa över semestern istället, det är en prioritering på vad man helst vill göra ( återigen ett exempel). Man kanske får sluta slänga mat om man vill börja spara till en cykel. Man kanske får hoppa över nöjen ett tag om man vill spara till en buffert. Det är det jag menar med prioritering.

Jag förstår att du kämpar på så gott det går och att mycket otur kommit i vägen för dig på sista tiden, men som du skriver, vi har tak över huvudet, vi har mat på bordet och jobb. Och faktiskt, trots att det är lite pengar på kontot, så är jag faktiskt glad att vi i Sverige har denna möjlighet till löneutmätning/skuldsanering. Nu får vi ju faktiskt behålla pengar varje månad genom förbehållsbeloppet och riskerar inte bli hemlösa mm, trots alla dumma val vi gjort i livet som har gjort att vi hamnat här. Det är aldrig försent, kämpa!

 

[En av er]

Till viss del går det ja. Men jag har levt på löneutmätning förr och min erfarenhet är att har man inte sedan tidigare en buffert eller någon som kan hjälpa, så kan det snabbt bli väldigt väldigt svårt. Säg att du faktiskt inte kunnat spara mer än några hundralappar och så går sängen sönder. Inget jag personligen skulle köpa begagnat i vilket skick som helst, och även om jag skulle hitta en begagnad till bra pris så skulle jag inte kunna lösa att frakta hem den. Sen kan man alltid hårddra saker och säga att okej, men sälj tvn för 3000:- om nåt händer för den är inte nödvändig. Det är ett pussel alla måste lägga och lista ut vad man tycker är viktigast, precis som du säger behövs medvetna val. Jag behöver bli bättre på att planera det är då ett som är säkert.

Du Jessica, mins att du i ett tidigare inlägg skrev att du du hade, efter alla räkningar är betalda, 6000 på kontot. Är du inte lite rädd att de kan kolla kontot, menar får man ha så "mycket "efter att allt är betalt?

 

[Jessica87]

Du Jessica, mins att du i ett tidigare inlägg skrev att du du hade, efter alla räkningar är betalda, 6000 på kontot. Är du inte lite rädd att de kan kolla kontot, menar får man ha så "mycket "efter att allt är betalt?

Dom får aldrig utmäta så man har mindre än förbehållsbeloppet kvar. Dom kan dock räkna bort hyran om det är en bit in i månaden och den anses skulle vara betald, så då lämnas förbehållet minus hyran kvar. I mitt fall är det ca 7300:-. Så jag kommer ha inställningen att aldrig ha mer än den summan på kontot förutom innan hyran är betald. Däremot när jag får ut lite extra så kan jag oroa mig att dom nån gång kollar kontot precis vid lön och då utmäter det som är utöver förbehållsbeloppet. Så då brukar jag vara uppe till midnatt för att kunna betala in räkningarna omgående och få ner summan. Det är säkert så att det är lite överdrivet då det dels inte sägs vara så ofta dom kollar kontot, och dels handlar om endast några tusen över förbehållet. Men jag behöver min sinnesro så jag gör så ändå

 

[En av er]

Dom får aldrig utmäta så man har mindre än förbehållsbeloppet kvar. Dom kan dock räkna bort hyran om det är en bit in i månaden och den anses skulle vara betald, så då lämnas förbehållet minus hyran kvar. I mitt fall är det ca 7300:-. Så jag kommer ha inställningen att aldrig ha mer än den summan på kontot förutom innan hyran är betald. Däremot när jag får ut lite extra så kan jag oroa mig att dom nån gång kollar kontot precis vid lön och då utmäter det som är utöver förbehållsbeloppet. Så då brukar jag vara uppe till midnatt för att kunna betala in räkningarna omgående och få ner summan. Det är säkert så att det är lite överdrivet då det dels inte sägs vara så ofta dom kollar kontot, och dels handlar om endast några tusen över förbehållet. Men jag behöver min sinnesro så jag gör så ändå

Jag förstår, det är därför jag frågar, snart kommer jag i likadan situation. Tack för svaret!

 

[Jessica87]

Jag förstår att det är ett exempel, men rent krasst, hur ofta går möbler sönder, även om det förstås kan hända? Det finns massor med andra saker som kan hända, därav att man bör snåla allt man kan i en eller ett par månader för att ha till om det just händer något man inte räknat med. Med snåla menar jag inte, att man inte ska köpa något om man verkligen behöver som går sönder, eller om saker redan hänt. Jag menar detta i all välmening, men någonstans måste man ju börja om man vill förändra, det är bättre med ett par extra hundralappar i buffert än inget alls.

Det jag menar är lite av det du skrivit själv nu sista veckan, som tex att du vill ha en cykel, du vill åka på semester, du vill äta hämtmat ett par gånger i veckan, du slänger mycket mat hemma, du vill unna dig att göra saker du tycker om, köpa presenter till andra, samt ha en buffert som ger dig trygghet. Med löneutmätning går det inte att "få" allt det, pengarna räcker inte till. Det är där jag menar att man får prioritera, och då efter vad man själv tycker är viktigast att lägga pengarna på, inte vad någon annan tycker du ska göra med dem. Jag menar inte att man ska sälja sin tv, jag menar att man kanske får hoppa över hämtmaten om man ska kunna lägga undan till en semester, eller tvärtom, köp hämtmat, men då kanske du får hoppa över semestern istället, det är en prioritering på vad man helst vill göra ( återigen ett exempel). Man kanske får sluta slänga mat om man vill börja spara till en cykel. Man kanske får hoppa över nöjen ett tag om man vill spara till en buffert. Det är det jag menar med prioritering.

Jag förstår att du kämpar på så gott det går och att mycket otur kommit i vägen för dig på sista tiden, men som du skriver, vi har tak över huvudet, vi har mat på bordet och jobb. Och faktiskt, trots att det är lite pengar på kontot, så är jag faktiskt glad att vi i Sverige har denna möjlighet till löneutmätning/skuldsanering. Nu får vi ju faktiskt behålla pengar varje månad genom förbehållsbeloppet och riskerar inte bli hemlösa mm, trots alla dumma val vi gjort i livet som har gjort att vi hamnat här. Det är aldrig försent, kämpa!

Njae, jag har skrivit att jag vill sluta slänga mat, och minska hämtmaten som dock varit hög delvis pga sjukdom. Alla har ju inte någon som kan åka och handla åt en. Däremot så har det påmint mig om att se till att ha vissa saker hemma för sådana tillfällen. Typ ett färdigt pizzakit och lite riven ost i frysen. Och halstabletter, toapapper och annat som man inte gärna klarar sig utan, för att slippa beställa hem mat från Ica för 199:- i leveransavgift.

Visst är det väl så att nödvändiga möbler inte är det vanligaste som går sönder, men eftersom jag levt på existensminimum många år för länge sen så vet jag att det är lätt att underskatta det när man antingen har en bra buffert undanlagd alternativt inte levt på det så länge än. Det är stor skillnad att göra det i flera år eller en kortare period. Det är också stor skillnad om man har en buffert, anhöriga som kan hjälpa oss. Alla har vi våra olika förutsättningar.

Haha ja, jag har verkligen haft min del av otur sen löneutmätningen började. Jag, som många andra här, har också kämpat med ett dåligt mående och personliga kriser som givetvis påverkat hela historien. Men jag vet att om man envisas tillräckligt så går allt att lösa. En dag i taget.

 

[Jessica87]

Nu ser iallafall jag fram emot lönen. 3 dagar kvar och 300:- på kontot. Påminner mig själv om dom där gångerna när jag hade mindre än 100:- 2 veckor innan lön. Tacksam till förbannelse att jag valde att lämna spelmissbruket bakom mig. Jag är ödmjuk för risken för återfall, men också stolt över vad som idag är 102 spelfria dagar. 102!? Det var ju alldeles nyss som 1 dag kändes övermäktigt. Wow. Tack livet.

 

[Jessica87]

Har efter en del funderande gjort om budgeten. Det tar emot någonstans långt inom mig att strama åt så här, men efter allt krångel som varit så måste jag nog ändå för att få sinnesfrid.

Kvar efter räkningar: 6600

Mat 2500:-
Övrigt nödvändigt 500:- (linser, hudvård, medicin)
Sparande 1000:-
Övrigt/Nöjen 2600:-

Har gått igenom exakt vad som behöver beställas under Övrigt nödvändigt och landat i en lägre summa just denna månad. Matkontot får vara kvar på 2500:-, det är ändå en stor förbättring mot snittet på 4200:-. Från nöjesbufferten plockar jag 1000:- och lägger på sparande eftersom jag helt enkelt måste ha någon lite backup.