Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
4. Klaralån - Lån utan UC
5. Brixo Privatlån - Ingen UC
6. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Tomly - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Brixo - Swish-utbetalning & Ingen UC

Alla trick i boken

är så tacksam .. en vän till mig hjälpte mig att tanka ner ”min UC” & betalar för den.. alltså det är något jag värdesätter gränslöst .. det påminner mig varje dag och gör att jag också kämpar på ett annat sätt. Köper inte en pryl eller gör något mer än det nödvändigaste..
Så nu gäller det ..
.. bytte abonnemang från Telia till hallon o sparar 350:- i månaden .. känns faktiskt bättre än på länge!
13,3% risk hade jag i kreditkollen..
ingen aning hur det tolkas .
 
Tack! Jag hoppas verkligen för alla andra alternativ blir dyrare jobbigare o mer ”ofria”..
med stöd av vänner & nära .. så orkar jag leva på halvt existensminimum .. hoppas det räcker
 
Tack! Jag hoppas verkligen för alla andra alternativ blir dyrare jobbigare o mer ”ofria”..
med stöd av vänner & nära .. så orkar jag leva på halvt existensminimum .. hoppas det räcker

Jag hoppas sååå innerligt att Du slipper gå min väg till mötes... :( Min ilska gentemot mig själv börjar äta upp mig inifrån & ut... Hela situationen är befängd, arburd.... AVSKYVÄRD !
 
Ja .. ibland tvivlar jag.. sitter snart vid midnatt med lön för tre veckor.. den fjärde veckan betalas ut nästa vecka.. för att man hade lite folk på löneavdelningen.. bara den saken för att jag ser spöke .. jo den där ilskan oxh oron.. o sen alla som hinner ringa maila och bombadera med brev .. baahhh . Måste dock ta med Ikano.. de har varit snällast men det går inte att dra ut så just nu sitter jag o väljer vilka som ska få vänta
 
Jag hoppas sååå innerligt att Du slipper gå min väg till mötes... :( Min ilska gentemot mig själv börjar äta upp mig inifrån & ut... Hela situationen är befängd, arburd.... AVSKYVÄRD !
Din väg till mötes.. ja vi vandrar nog snart sida vis sida.. trollar bort en del galna lån nu o slutbetalat dem men ser att det verkligen absolut inte kommer hålla.. har förberett min son som hämtar posten.. han är alltid hemma före mig.. att vi kan ha en resväska till enbart min post.. för det håller inte länge ..
En sak jag funderar på är CSN.. det ligger utanför en ev skuldsanering har jag för mig & då är det en av de utgifterna jag vill prioritera nu.. för detta med att släppa allt är ju inte heller så enkelt .. inbillar mig att det ser konstigt ut om jag får en lön på 40-50000 o bara betalar en blygsam del till räkningar och tar ut resterade i kontanter.. så jag ska försöka prioritera .. hyra telefon och det där lånet min (strax fd man) tog åt mig på 200000:- men sen vet jag knappt ..
En del kontanter behöver jag ta ut för vardagsutgifter, bensin mat läkemedel mm ..
att tänka på räntor är i mitt fall rätt meningslöst med en så galen skuldbörda som jag har .. kanske kan försöka inrikta mig på att sköta några och eller försöka slutbetala några.. en sak är säker - jag är så tacksam över min son som finns där .. mina få vänner o maken som vet om läget, stöttar o finns där och som inte är fördömande. Ska sätta mig med ansökan om skuldsanering under våren nästa år .. ska se om det finns möjligheter om några av kommande inkassobolag kan ge avb.planer som känns meningsfulla ..
Många tankar snurrar & försöker väl komma på en bra plan men känns svårt.
Haft en bra kväll trots allt & spelat brädspel & då är tankarna verkligen inte på detta med lån o skulder ..
 
Din väg till mötes.. ja vi vandrar nog snart sida vis sida.. trollar bort en del galna lån nu o slutbetalat dem men ser att det verkligen absolut inte kommer hålla.. har förberett min son som hämtar posten.. han är alltid hemma före mig.. att vi kan ha en resväska till enbart min post.. för det håller inte länge ..
En sak jag funderar på är CSN.. det ligger utanför en ev skuldsanering har jag för mig & då är det en av de utgifterna jag vill prioritera nu.. för detta med att släppa allt är ju inte heller så enkelt .. inbillar mig att det ser konstigt ut om jag får en lön på 40-50000 o bara betalar en blygsam del till räkningar och tar ut resterade i kontanter.. så jag ska försöka prioritera .. hyra telefon och det där lånet min (strax fd man) tog åt mig på 200000:- men sen vet jag knappt ..
En del kontanter behöver jag ta ut för vardagsutgifter, bensin mat läkemedel mm ..
att tänka på räntor är i mitt fall rätt meningslöst med en så galen skuldbörda som jag har .. kanske kan försöka inrikta mig på att sköta några och eller försöka slutbetala några.. en sak är säker - jag är så tacksam över min son som finns där .. mina få vänner o maken som vet om läget, stöttar o finns där och som inte är fördömande. Ska sätta mig med ansökan om skuldsanering under våren nästa år .. ska se om det finns möjligheter om några av kommande inkassobolag kan ge avb.planer som känns meningsfulla ..
Många tankar snurrar & försöker väl komma på en bra plan men känns svårt.
Haft en bra kväll trots allt & spelat brädspel & då är tankarna verkligen inte på detta med lån o skulder ..

Sorgligt är bara förnamnet... Själv pendlar mitt mående som en ”jojjo”. Ena minuten känner ja mig riktigt bra och lättnaden över att ha släppt taget är påtaglig, för att i nästa sekund sjunka ner i bottenlös sorg över situationen jag har försatt mig i...
CSN är precis som Du åberopar, ett lån som ligger utanför skuldsaneringen. Inte det belopp som du ligger efter med vid ett eventuellt inledande på en skuldsanering, men resterande lån, pausas under skuldsaneringen och skall betalas igen efter skuldsaneringen är över...
Själv har jag per dags datum en kvarvarande skuld till CSN på 3072kr, så ska försöka betala detta och få det slutreglerat.

Jag inser att min enda tänkbara väg ut är egentligen genom att erhålla en skuldsanering...för annars kommer jag bli en evighetsgeldenär... :(
När jag finner ro och det har gått lite tid, så kanske även jag ansöker.. Det är min absolut ända chans till att möjliggöra ett värdigt åldrande... :(
...men en skuldsanering känns nästan för bra för att vara sant. Med tanke på min relativt höga lön och med två betalfria månader samt semester ersättning, årlig löneökning, så hade jag kunnat leva BRA ! Men där - just DÄR, säger min hjärna stopp - jag är inte värd en skuldsanering !
Usch...men nu sitter jag här med min kopp kaffe, tittar ut över en soldisig morgon och tänker : LEV...var glad över att Du lever och har hälsan... Resten får hanteras along the way... :)
 
Tack @Kimsan72 .. sina ord värmer mitt i som du så väl beskriver .. sorgen.. skuldsanering är enda alternativet för mig om jag ska överleva men som du kommer jag vänta.. att helt bara ge upp finns liksom inte
Just nu är jag i processen av att fundera över vilka inkassobolag som blir alternativ för vilka lån.. & försöka se avbetalningsplaner som en slags tidsfrist
Vill inte & med huvudet i sanden.. känns svårt vissa stunder att arbeta..
Vill ju att de senaste månaderna iallafall 6 månader visar tydligt hur jag arbetat o betalt för att göra allt så tydligt o synligt som möjligt för att inte få avslag..
från konsumtion till total torka ..
Äter sämre också ..
 
Just sååå är det för mig oxå...när ja mår dåligt, så tappar ja aptiten och slutar äta... Även då de e sommar med en hel del intagande av vin i goda vänners lag, så har ja likväl tappat en 5-6 kg och det behövs sannerligen inte...men är som sagt, en konsekvens av mitt mående...
Vi måste försöka att bära våra huvuden högt... Vi är bra personer, men med skulder... Jag vet att folk i min närhet respekterar mig och finner min närhet rolig och trevlig ! Jag vägrar tro att ja e mindre värd pga mina skulder även då ja ofta får höra att överskuldsatta personer är ”störda”, ”dumma i huvudet”, ”får skylla sig själva”...etc, men ja försöker slå det ifrån mig... för att kunna överleva detta, så måste ja ha ett POSITIVE THINKING... :)
Vi kämpar på ! Vi kommer gå starkare ur det här - såååå MÅSTE VI TÄNKA!
 
Jag har lärt mig.

Satt igår och skrev ett långt inlägg, främst till Mirakel och Terry (Studielån för att täcka utgifter och sedan ta ett samlingslån är en dum ide. I bästa fall skjuter det upp kollapsen ytterligare ett tag) och nu också Kimsan, efter ha läst inlägg från dem. Inlägget var fullt av råd.Välvilja. Ville säga Fler lån, samlingslån eller ej, är för de som nått en viss punkt, inte längre är en lösning. Det bara skjuter upp det oundvikliga, Ville säga att de skulle göra en kalkyl över ”nödvändiga utgifter” enligt eget huvud (Cigg eller husdjur eller 2 bilar kan ingå där) och se vad som blev över varje månad. Sedan fokusera på att betala tillbaka lånen med hög ränta och strunta i resten. Betala av dem i turordning. För eller senare skulle den totala räntekostnaden för samtliga lån komma ner till en nivå som täcktes av ”överskottet” dvs med undantag för om SMS lånen var så många och så stora att det som blev över varje månad inte ens täckte SMS lånens räntor, minska då inkomsten/inkomsterna och vänta något år innan de sökte skuldsanering. Med andra ord, Byt jobb från VD till diskplockare. För nöden har ingen lag.

Jag hade massor av råd. Men så frågade jag mig ifall det hade hjälpt mig att få dessa råd innan det gick käpprätt åt helvete Hade jag följt råden hade jag förstått vart det skulle sluta? (utan el och mat. Vatten från en brunn på gården till ”min andrahandsstuga” mitt i skogen för åkerpris , 20 kvm och full av mögel. (Ja jag duschade utomhus i iskallt vatten med en utomhustemperatur på 5 grader och en inomhustemperatur på mellan 10-13grader. Jag värmde stugan genom att lägga stenar på två grillar under dagen och ta in dem under natten.) Svaret på den frågan var nej. Det var inte förrän jag verkligen nådde botten som jag kunde lägga allt hopp och all oro, ångest, depression, sjukdom(förkylningarna avlöste varandra;-)), trötthet åt sidan och börja gå. Det var vad som krävdes för att jag i djupet av mitt hjärta skulle inse att ingen och ingenting skulle komma och rädda mig, att trygghetssystem är fullt av håll och nedrustat och att jag antingen kunde fortsätta med lyxtillvaron som finns i allt det här med oro, hopp och depression, handlingsförlamning, ingen ork eller jag kunde strunta i det, klamra mig fast vid golvet och börja kravla,( med hjälp av adrenalin förstås) . Bara göra med andra ord. Att allt annat var oviktigt. Kanske att man inte behöver nå så långt som jag gjorde för att inse det och börja förändra sina krav och sin syn på vad som är viktigt utan man hinner stoppa fallet innan det blir så totalt, kanske man stoppar det på vägen ner och stannar i mitten tills man dör. Men hur som helst, Hur kan jag vara så dum att jag kan tro att andra kan lyssna/förstå och ta till sig saker jag själv inte hade kunnat lyssna på, ta till mig eller förstå?

Jag är faktiskt glad idag för att jag nådde botten relativt fort och för att ingen ”halvlösning” presenterade sig för mig på vägen ner. Idag har jag en realistisk syn på mitt ansvar för mig själv, på vad som verkligen räknas och det finns inget ”what if” i mitt huvud. Jag har (vid 50 års ålder) blivit vuxen. Det finns inget jobb jag inte skulle ta om det krävdes, det finns inget jag inte skulle kunna göra avkall på om det krävdes. Jag mår faktiskt psykiskt bättre än jag gjort någonsin i hela mitt liv. Jag känner mig stark och kapabel.

Så varför ge råd som jag själv varken behövde, hade mått bra av eller hade lyssnat på?
 
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.
Topp