2026: Mål och prioriteringar

[2pac]

Bara barnet ju ! Dina bästa år kommer nu.

Haha jag hoppas det

 

[Gamblewhore]

Känner igen mig i att vara ensam men det låter som du har barn i varje fall? Det är väl ändå fint och måste kännas meningsfullt?

Jag har inga barn, ingen tjej. Inget intresse heller, det var ju börsen men det kan jag ej röra. Är ej på apparna, känner mig inte i skick att dejta just nu kan ju knappt ta hand om mig själv liksom hur ska jag börja ta hänsyn till någon annan då... Föräldrar åldras och vänner gifter sig och skaffar barn så även om vänner finns där så är det verkligen inte på samma sätt som det brukade vara.

Det känns tufft i allmänhet!

Joo precis. Har 2st barn varannan vecka typ. Jaa det betyder ju såklart något. Men är så sjukt mycket press. Känner mig som dålig förälder när jag mått dåligt flera år och inte haft orken som andra föräldrar har.

Så när man väl gör något så har jag hela tiden i baktanken att jag borde göra det bättre. Samt att 10-15år med ekonomiska problem har ju påverkat mycket också. Men nu tack vare skuldsaneringen ser man slutet på det.

Okeej. Tråkigt. Känner också igen det. Är man ens redo när man inte å hundra i mående osv. Av nyfikenhet kämpar jag med appar. Å gör något tappert försök ute på krogen när jag väl ä där. Men besviken varje gång.

Å som du säger. Verkar alla så upptagna med sitt. Familjer osv. Man blir inte direkt bjuden på något heller. Å man blir bara mer och mer anti. Åren flyger bort av bitterhet känns det som. Tragiskt

 

[2pac]

Joo precis. Har 2st barn varannan vecka typ. Jaa det betyder ju såklart något. Men är så sjukt mycket press. Känner mig som dålig förälder när jag mått dåligt flera år och inte haft orken som andra föräldrar har.

Så när man väl gör något så har jag hela tiden i baktanken att jag borde göra det bättre. Samt att 10-15år med ekonomiska problem har ju påverkat mycket också. Men nu tack vare skuldsaneringen ser man slutet på det.

Okeej. Tråkigt. Känner också igen det. Är man ens redo när man inte å hundra i mående osv. Av nyfikenhet kämpar jag med appar. Å gör något tappert försök ute på krogen när jag väl ä där. Men besviken varje gång.

Å som du säger. Verkar alla så upptagna med sitt. Familjer osv. Man blir inte direkt bjuden på något heller. Å man blir bara mer och mer anti. Åren flyger bort av bitterhet känns det som. Tragiskt

Njut av att ha barnen och försök att uppskatta tiden ännu mer med dom kanske. Säger jag som inte har några barn men tiden går snabbt som du vet så försök ta tillvara på den tid ni har med varandra och vara närvarande.

Barnen tror jag inte bryr sig om det materiella egentligen (även om de alltid tycker om presenter förstås) - det de kommer ihåg är hur du fick dom att känna sig när du var med dom.

Och jag fattar dig med att känna press över att må dåligt. Men du är definitivt inte en dålig förälder för att du mår dåligt eller haft en lång svacka, du är bara mänsklig. Det är okej att må dåligt också, jag önska att jag hade folk omkring mig som också kunde bara säga det typ bara att det är lugnt att må dåligt också och bara ändå ha folk omkring sig.

Jag blir fortfarande lite smått bjuden här och där (inte alls lika mycket) men jag blir liksom lite äcklad av mig själv nu i sociala sammanhang för känner mig riktigt fake och ibland efteråtkan jag reflektera över hur jag var under kvällen och övertänka saker jag sagt eller gjort också.

Men anyway sakta men säkert ska väl saker bli bättre. Alla gör sin egen resa I guess.

 

[Trias]

Njut av att ha barnen och försök att uppskatta tiden mer med dom. Säger jag som inte har några barn men tiden går snabbt som du vet så försök ta tillvara på den tid ni har med varandra och vara närvarande.

Barnen tror jag inte bryr sig om det materiella egentligen (även om de alltid tycker om presenter förstås) - det de kommer ihåg är hur du fick dom att känna sig när du var med dom.

Och jag fattar dig med att känna press över att må dåligt. Men du är definitivt inte en dålig förälder för att du mår dåligt eller haft en lång svacka, du är bara mänsklig. Det är okej att må dåligt också, jag önska att jag hade folk omkring mig som också kunde bara säga det typ bara att det är lugnt att må dåligt också och bara ändå ha folk omkring sig.

Jag blir fortfarande lite smått bjuden här och där (inte alls lika mycket) men jag blir liksom lite äcklad av mig själv nu i sociala sammanhang för känner mig riktigt fake och ibland efteråtkan jag reflektera över hur jag var under kvällen och övertänka saker jag sagt eller gjort också.

Men anyway sakta men säkert ska väl saker bli bättre. Alla gör sin egen resa I guess.

Jag tror att det där bland annat uppstår av att man är ensam för det mesta av tiden. Jag känner igen mig i det du beskriver. Att konstant gå runt med en känsla av besvikelse. Efter alla år man slösar bort känner jag inget annat än meningslöshet. Jag hoppas att jag i framtiden kan se tillbaka och känna att det var värt tålamodet.

 

[2pac]

Jag tror att det där bland annat uppstår av att man är ensam för det mesta av tiden. Jag känner igen mig i det du beskriver. Att konstant gå runt med en känsla av besvikelse. Efter alla år man slösar bort känner jag inget annat än meningslöshet. Jag hoppas att jag i framtiden kan se tillbaka och känna att det var värt tålamodet.

Relaterar och hoppas också jag ser det så i framtiden!

 

[Anam]

Mål 2026.

1. Få inledande sanering
2. Göra klart mina studier och ta examen
3. Få ett jobb som passar med min livssituation
4. Ansöka om mer avlastning / korttids hos kommunen
5. Få igenom merkostnadsersättning från försäkringskassan.

Inga stora mål egentligen, men jag hoppas att de går att genomföra ❤️ Svårast blir nog att få igenom MKE från fk och få ett jobb som passar båda barnens behov. Men jag kämpar på!

Fick avslag på punkt 5, trots två barn och kostnader på ca 37.000kr per år godkände FK 2515kr i merkostnader och uppnår därför inte det lägsta beloppet ens..
Kommer inte engagera mig mer i det, satsar på de övriga punkterna istället!

 

[Xaviar]

Har idag ganska små krav på livet så 2026 får bli som det blir. Visst är det mycket man önskat av livet som inte blivit av men backa bandet går ju inte. Idag som skuldfri är hälsan prio1 för mig sedan får det bli som det blir. Nu är jag dessutom inte purung vilket säkert påverkar min syn på vad jag prioriterar här i livet.

 

[Arbetsnarkomanen]

Hålla kvar tempot på löneutmätningen dvs jobba övertid och extrajobb i den utsträckning som jag gjort tidigare . betala in överskjutande belopp på de minsta skulderna dvs förhoppningsvis kunna betala bort ferratum runt 25000kr(dyraste räntan) helt från kronofogden, samt eventuellt 2 mindre skulder på ca 10000kr om möjligt .o på så sätt bli skuldfri från kronofogden innan preliminära datumet på december 2028.

hålla liv i min snart 4 år gamla mobil och slippa byta den på iaf ett år till.

spela mer tv-spel än vad jag kollar på serier och filmer .

vara något mer aktiv på fritiden .
Ungefär det tror jag