- Blev medlem
- 1 Augusti 2018
- Meddelanden
- 1 177
- Mottagna reaktioner
- 589
- Poäng
- 597
Hej på er alla fina!
En vanlig fredagsförmiddag, men ångesten tar inte hänsyn till varken dag eller tid. Den hänger efter mig hela tiden och pockar på uppmärksamhet. Den lyckas varje gång..
Känslorna riktigt kryper i mig och får mig att vilja rymma från mig själv. Vanlig känsla som säkert alla någon gång upplevt.
Känslan av att man förstört så mycket för sig själv.
Jag har inga anmärkningar längre eller skuldsaldo, de har jag kämpat bort och rädslan att hamna där igen är enorm.
Jag har lån upp över öronen.
Om 14,5 år har jag, förhoppningsvis, betalat av alla lån. 14,5 år..
Jag mår dåligt av hur jag försatt mig i denna situationen, att jag gjort såhär mot mig själv.
Totala blancolån på 536 000 kr, utnyttjade krediter på 5-siffriga belopp och en drös smålån och andra krediter.. Privata skulder finns också, dock räntefria, men fortfarande skulder.
Ekonomin går inte ihop och jag försatte mig i denna situation helt själv med min egna dumhet. Jag vet ju bättre än såhär, men ändå gjorde jag det.
Efter en hel del trauma så blev shopping mitt sätt att försöka ersätta en saknad. Dumt och omöjligt, men just då - i den stunden, hjälpte det.
Hur hanterar ni den känslan av att vara överbelånad?
Jag lever själv och har ingen att prata med angående ekonomin.
En vanlig fredagsförmiddag, men ångesten tar inte hänsyn till varken dag eller tid. Den hänger efter mig hela tiden och pockar på uppmärksamhet. Den lyckas varje gång..
Känslorna riktigt kryper i mig och får mig att vilja rymma från mig själv. Vanlig känsla som säkert alla någon gång upplevt.
Känslan av att man förstört så mycket för sig själv.
Jag har inga anmärkningar längre eller skuldsaldo, de har jag kämpat bort och rädslan att hamna där igen är enorm.
Jag har lån upp över öronen.
Om 14,5 år har jag, förhoppningsvis, betalat av alla lån. 14,5 år..
Jag mår dåligt av hur jag försatt mig i denna situationen, att jag gjort såhär mot mig själv.
Totala blancolån på 536 000 kr, utnyttjade krediter på 5-siffriga belopp och en drös smålån och andra krediter.. Privata skulder finns också, dock räntefria, men fortfarande skulder.
Ekonomin går inte ihop och jag försatte mig i denna situation helt själv med min egna dumhet. Jag vet ju bättre än såhär, men ändå gjorde jag det.
Efter en hel del trauma så blev shopping mitt sätt att försöka ersätta en saknad. Dumt och omöjligt, men just då - i den stunden, hjälpte det.
Hur hanterar ni den känslan av att vara överbelånad?
Jag lever själv och har ingen att prata med angående ekonomin.