Återfall i spelmissbruk efter skuldsanering – vad kan jag göra nu?

[Terry_]

För en försäkringsfinansierad sjukvård?

För en som jobbar i 20 år i försäkringsbranschen - nu för ett amerikanskt bolag så utmålas det ofta upp skräckexempel kring amerikansk sjukvård som inte stämmer.
Det är mer regel än undantag att arbetsgivaren betalar en för en försäkring som dessutom garanterar dig slippa stå i vårdkö eller behöva ha tolk för du inte fattar vad läkaren säger som det är i Sverige. I USA betalar arbetsgivaren ca 84% och den anställda 16 %. Således kostar den här försäkringen dig ca 1300 kronor i månaden.

Om du hade räknat vad det kostar i Sverige i form utav skatt på din lön, privat sjukvårdsförsäkring, dom där 300 kr i patientavgifter och fan och hans moster hade jag inte blivit förvånad om det är billigare i USA - för bättre sjukvård. Detta förutsätter naturligtvis att du har ett jobb i USA och inte är på bidrag osv.

@Insatt Det här var kanske inte primärt riktat till dig men den gängse bilden i Sverige är att om du blir sjuk i USA dör du såvida du inte har 2 miljoner att hosta upp alternativt svindyra försäkringar som kostar dig tiotusentals kronor i månaden. Så är inte fallet.

 

[lisasOrd]

För en som jobbar i 20 år i försäkringsbranschen - nu för ett amerikanskt bolag så utmålas det ofta upp skräckexempel kring amerikansk sjukvård som inte stämmer.
Det är mer regel än undantag att arbetsgivaren betalar en för en försäkring som dessutom garanterar dig slippa stå i vårdkö eller behöva ha tolk för du inte fattar vad läkaren säger som det är i Sverige. I USA betalar arbetsgivaren ca 84% och den anställda 16 %. Således kostar den här försäkringen dig ca 1300 kronor i månaden.

Om du hade räknat vad det kostar i Sverige i form utav skatt på din lön, privat sjukvårdsförsäkring, dom där 300 kr i patientavgifter och fan och hans moster hade jag inte blivit förvånad om det är billigare i USA - för bättre sjukvård. Detta förutsätter naturligtvis att du har ett jobb i USA och inte är på bidrag osv.

@Insatt Det här var kanske inte primärt riktat till dig men den gängse bilden i Sverige är att om du blir sjuk i USA dör du såvida du inte har 2 miljoner att hosta upp alternativt svindyra försäkringar som kostar dig tiotusentals kronor i månaden. Så är inte fallet.

Det stämmer inte. Att många får sjukförsäkring via jobbet innebär inte att systemet fungerar väl för alla. Miljontals amerikaner är underförsäkrade eller saknar försäkring helt, och den som blir arbetslös riskerar också att förlora sitt försäkringsskydd. Dessutom tillkommer ofta självrisker, egenavgifter och kostnader som kan bli mycket höga trots försäkring. Den svenska vården finansieras solidariskt och omfattar alla, oavsett inkomst eller anställning. Att jämföra en välavlönad anställd i USA med genomsnittssvensken och dra slutsatsen att USA har ett bättre och billigare system är därför missvisande.

 

[Terry_]

Det stämmer inte. Att många får sjukförsäkring via jobbet innebär inte att systemet fungerar väl för alla. Miljontals amerikaner är underförsäkrade eller saknar försäkring helt, och den som blir arbetslös riskerar också att förlora sitt försäkringsskydd. Dessutom tillkommer ofta självrisker, egenavgifter och kostnader som kan bli mycket höga trots försäkring. Den svenska vården finansieras solidariskt och omfattar alla, oavsett inkomst eller anställning. Att jämföra en välavlönad anställd i USA med genomsnittssvensken och dra slutsatsen att USA har ett bättre och billigare system är därför missvisande.

Hade jag velat fråga chatgpt hade jag kunnat göra det själv.

 

[Terry_]

Men jag kan svara dig så kan du kopiera till chatgpt eftersom du inte är kompetent nog att själv svara på inläggen.

Vad är det för nytta utav den "solidariska sjukvården som omfattar alla oavsett inkomst och anställning" när flera regioner i landet har över 100 dagars väntetider vid exempelvis behandling utav prostatacancer? Efter så många dager är risken påtaglig att cancern har spridit sig till andra organ och att det är tack och adjö. Men hey du fick iallafall vården gratis även om den var för sent.

& Du vet om att du har självrisk på privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige också? Eller du vet nog inte men ta det med AI. Den borde ha koll.

 

[lisasOrd]

Men jag kan svara dig så kan du kopiera till chatgpt eftersom du inte är kompetent nog att själv svara på inläggen.

Vad är det för nytta utav den "solidariska sjukvården som omfattar alla oavsett inkomst och anställning" när flera regioner i landet har över 100 dagars väntetider vid exempelvis behandling utav prostatacancer? Efter så många dager är risken påtaglig att cancern har spridit sig till andra organ och att det är tack och adjö. Men hey du fick iallafall vården gratis även om den var för sent.

& Du vet om att du har självrisk på privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige också? Eller du vet nog inte men ta det med AI. Den borde ha koll.

Du blandar ihop problem i den svenska vården med ett försvar av det amerikanska systemet. Långa väntetider är ett verkligt problem, men det gör inte ett system bättre där människor kan tvingas avstå vård eller hamna i ekonomisk ruin. Och ja, privata försäkringar kan ha självrisk i Sverige också. Skillnaden är att den offentliga vården finns där för alla, även när du förlorar jobbet eller inte har råd med en privat försäkring.

 

[Insatt]

För en som jobbar i 20 år i försäkringsbranschen - nu för ett amerikanskt bolag så utmålas det ofta upp skräckexempel kring amerikansk sjukvård som inte stämmer.
Det är mer regel än undantag att arbetsgivaren betalar en för en försäkring som dessutom garanterar dig slippa stå i vårdkö eller behöva ha tolk för du inte fattar vad läkaren säger som det är i Sverige. I USA betalar arbetsgivaren ca 84% och den anställda 16 %. Således kostar den här försäkringen dig ca 1300 kronor i månaden.

Om du hade räknat vad det kostar i Sverige i form utav skatt på din lön, privat sjukvårdsförsäkring, dom där 300 kr i patientavgifter och fan och hans moster hade jag inte blivit förvånad om det är billigare i USA - för bättre sjukvård. Detta förutsätter naturligtvis att du har ett jobb i USA och inte är på bidrag osv.

@Insatt Det här var kanske inte primärt riktat till dig men den gängse bilden i Sverige är att om du blir sjuk i USA dör du såvida du inte har 2 miljoner att hosta upp alternativt svindyra försäkringar som kostar dig tiotusentals kronor i månaden. Så är inte fallet.

Då återstår frågan om visum / Green Card.

Det får man inte per automatik, och jag har svårt att se att det underlättar att vara restförd hos Kronofogden.

 

[Terry_]

Då återstår frågan om visum / Green Card.

Det får man inte per automatik, och jag har svårt att se att det underlättar att vara restförd hos Kronofogden.

Har aldrig riktigt varit på agendan för mig att flyga dit eftersom jag hatar att flyga Thailand har jag på något sätt löst genom diverse alkoholhatiga drycker
Men jag har förstått att Green Card är ganska svårt, kanske inte just på grund av KFM men ska väl räcka med en dom för att i princip bli nekad inträde i Staterna?

Apropå tidigare ämne : https://lakartidningen.se/nyheter/svenskar-har-samre-erfarenheter-av-varden-i-internationell-studie/

På frågan om deltagarnas hälsobesvär tagits på allvar vid besök i vården, svarade ett OECD-medel på 76 procent ja. Bäst var Nederländerna på 84 procent, och sämst var Sverige med 62 procent.


På frågan om deltagarna inte blivit orättvist behandlade, placerar sig Sverige återigen sist. 87 procent i OECD svarade att de aldrig blivit orättvist behandlade. Återigen var Nederländerna bäst med 93 procent, och Sverige var sämst med 81 procent.


En annan kategori med mindre smickrande resultat är om befolkningen har en ordinarie läkare i primärvården. Här ligger Sverige tok-sist med 32 procent som svarar att så är fallet. Näst sist är USA med 75 procent, medel är 80 procent, och Nederändarna var bäst med 97 procent.


Också vården av personer med kroniska sjukdomar upplevs jämförelsevis dålig. 44 procent av svenskarna uppger att de fått en läkemedelsgenomgång. Här är medel bland de 10 länderna 69 procent, och USA är bäst med 86 procent. Sverige ligger också långt bak när det gäller samtal mellan patient och vårdpersonal om huvudsakliga mål och prioriteringar med vården, och samtal om olika behandlingsalternativ och eventuella biverkningar