- Blev medlem
- 16 September 2024
- Meddelanden
- 8
- Mottagna reaktioner
- 26
- Poäng
- 86
Är en ganska gammal läsare på forumet, men ny medlem. Jag var inne i lånekarusellen i 20 år och för ett år sen ganska exakt insåg jag att jag har 25000 i skulder (exklusive csn) och inget sparat. Tog givetvis lite extra för att kunna göra en resa, helt galet! Ensamstående med ett barn och levde verkligen lön till lön. Jag hade precis tagit ett nytt blankolån för att samla lån och krediter och det gav mig ett litet andningshål. Men jag tänkte inte på att jag behövde ändra mig för att undvika att inte åka fortare i lånekarusellen. Tänkte att jag tar tag i det en annan gång, för det gav för mycket ångest. Jag har flera gånger under de här 15 åren fått brev från KF och inkasso men någonstans lyckats lösa det utan en anmärkning.
Jag har emellanåt varit sjukskriven, men jagat mig tillbaka för att klara allt ekonomiskt. Har en bra lön, men det spelar ju egentligen ingen roll om ekonomin är okontrollerad. Stressade mig tillbaka från föräldraledigheten så jag kunde betala räkningar och fortsätta spendera pengar.
Mitt problem har varit att jag aldrig kunnat hålla i pengar. Gått in i en affär och aldrig gått därifrån utan att ha handlat något. Rest på kredit, aldrig matplanerat, lunch ute varje dag i flera år. Pengarna har verkligen runnit genom fingrarna.
Min mamma levde med en s.k. evighetsskuld och jag anammade hennes sätt att leva. Såg hon något, skulle det köpas utan betänketid. Vi visste om det så vi levde i tron att det aldrig skulle finnas ett arv, och jag tycker och tycker fortfarande att föräldrar inte har skyldighet att efterlämna pengar. Men, hon hade tecknat en livförsäkring. Hon har alltså betalat för en försäkring, med mig och mina syskon som förmånstagare, vilket betyder att de går direkt till oss och inte till hennes skulder. Förra året så dog hon ganska plötsligt. Och pengar är ingenting i sammanhanget för vi förlorade en djupt saknad mamma och mormor.
Men samma dag när jag fick pengarna bestämde jag mig! Min mamma ville sitt bästa för oss barn, och jag kan inte leva som jag gjort för då kommer de här pengarna vara borta inom 1-2 år på skitsaker. Jag ville göra henne stolt!
Jag betalade av mitt lån och började research på hur man gör budget, läsa böcker om tankesätt kring pengar och insåg att jag måste programmera om mitt belöningssystem och hela hjärnan.
Jag har fallit tillbaka i shopping nästan varje månad men den här månaden är första månaden jag hållt mig till min budget! Jag har lagt undan pengar både kortsiktigt och långsiktigt. Men det är så mycket mer jobb kvar med min mentalitet till pengar och att inte falla tillbaka till mitt gamla jag.
Jag har emellanåt varit sjukskriven, men jagat mig tillbaka för att klara allt ekonomiskt. Har en bra lön, men det spelar ju egentligen ingen roll om ekonomin är okontrollerad. Stressade mig tillbaka från föräldraledigheten så jag kunde betala räkningar och fortsätta spendera pengar.
Mitt problem har varit att jag aldrig kunnat hålla i pengar. Gått in i en affär och aldrig gått därifrån utan att ha handlat något. Rest på kredit, aldrig matplanerat, lunch ute varje dag i flera år. Pengarna har verkligen runnit genom fingrarna.
Min mamma levde med en s.k. evighetsskuld och jag anammade hennes sätt att leva. Såg hon något, skulle det köpas utan betänketid. Vi visste om det så vi levde i tron att det aldrig skulle finnas ett arv, och jag tycker och tycker fortfarande att föräldrar inte har skyldighet att efterlämna pengar. Men, hon hade tecknat en livförsäkring. Hon har alltså betalat för en försäkring, med mig och mina syskon som förmånstagare, vilket betyder att de går direkt till oss och inte till hennes skulder. Förra året så dog hon ganska plötsligt. Och pengar är ingenting i sammanhanget för vi förlorade en djupt saknad mamma och mormor.
Men samma dag när jag fick pengarna bestämde jag mig! Min mamma ville sitt bästa för oss barn, och jag kan inte leva som jag gjort för då kommer de här pengarna vara borta inom 1-2 år på skitsaker. Jag ville göra henne stolt!
Jag betalade av mitt lån och började research på hur man gör budget, läsa böcker om tankesätt kring pengar och insåg att jag måste programmera om mitt belöningssystem och hela hjärnan.
Jag har fallit tillbaka i shopping nästan varje månad men den här månaden är första månaden jag hållt mig till min budget! Jag har lagt undan pengar både kortsiktigt och långsiktigt. Men det är så mycket mer jobb kvar med min mentalitet till pengar och att inte falla tillbaka till mitt gamla jag.
Ett bra sätt att förhindra en själv att shoppa är att införa flera steg i processen att betala. Jag har t.ex. ordnat så att min lön går in på ett sparkonto, och sedan delar jag ut veckopeng till mig själv. Ska jag köpa något på impuls så måste jag logga in på banken, trassla med överföringar. Så, oftast gör jag det inte eftersom man hinner tänka efter.