Vilket år

[Bekymrad]

Insåg igår att det är över ett år sen jag tog mitt sista lån och bestämde mig för att ta tag i allt. Minns förra sommaren när alla krav bara öste ner i brevlådan. Det var handfulla högar nästan dagligen med krav brev, telefonen ringde ständigt. Jag påbörjade även mentalt förbereda mig för ett krachat äktenskap när allt skulle läggas på bordet, vilket tog nästan fem månader för mig att orka göra .
Idag sitter jag här. Väntar på besked om skuldsanering efter inledande. Bättre ekonomi än nånsin då min man har god ekonomi och jag trots allt får in pengar varje månad som faktiskt kan stanna kvar på vårat numera gemensamma konto. Vi har sett över alla onödiga utgifter och tänker till ordentligt innan vi köper något. Målet nu är att spara till kontantinsats då vi faktiskt ska köpa hus, eller min man ska. Jag mår oftast väldigt bra och den ständiga klumpen i magen kommer allt mer sällan. Nytt jobb om några veckor . Allt känns så himla bra och jag ångrar så himla mycket att jag inte var ärlig från början och skammen över vad jag ställt till med kommer jag få bära med mig en lång tid framöver.
Vill bara säga till er som fortfarande kämpar med nya lån för att vardagen ska gå ihop, jag vet att det är svårt att se en annan lösning, men den finns! Löneutmätning är inte det värsta som kan hända, du får koll på din ekonomi, du kommer klara dig på det du har och är det så att man inte använt pengarna till lyx liv så kommer du känna dig lugnare och rikare än på många, många år. Följer man budgeten så klarar man det. Våga vara ärlig mot din partner, det är tiden man dolt som gör mest ont, lögnen och inte pengarna som är svårast att reparera. Pengar är bara pengar,det kommer nya. Men ett sviket och brustet hjärta är nästan omöjligt att reparera, det går men det krävs otroligt mycket av er båda. Kämpa på och tänk om och om igen innan du trycker på "ansök", det kan vara avgörande för resten av ditt liv ❤️

 

[Nystart]

Insåg igår att det är över ett år sen jag tog mitt sista lån och bestämde mig för att ta tag i allt. Minns förra sommaren när alla krav bara öste ner i brevlådan. Det var handfulla högar nästan dagligen med krav brev, telefonen ringde ständigt. Jag påbörjade även mentalt förbereda mig för ett krachat äktenskap när allt skulle läggas på bordet, vilket tog nästan fem månader för mig att orka göra .
Idag sitter jag här. Väntar på besked om skuldsanering efter inledande. Bättre ekonomi än nånsin då min man har god ekonomi och jag trots allt får in pengar varje månad som faktiskt kan stanna kvar på vårat numera gemensamma konto. Vi har sett över alla onödiga utgifter och tänker till ordentligt innan vi köper något. Målet nu är att spara till kontantinsats då vi faktiskt ska köpa hus, eller min man ska. Jag mår oftast väldigt bra och den ständiga klumpen i magen kommer allt mer sällan. Nytt jobb om några veckor . Allt känns så himla bra och jag ångrar så himla mycket att jag inte var ärlig från början och skammen över vad jag ställt till med kommer jag få bära med mig en lång tid framöver.
Vill bara säga till er som fortfarande kämpar med nya lån för att vardagen ska gå ihop, jag vet att det är svårt att se en annan lösning, men den finns! Löneutmätning är inte det värsta som kan hända, du får koll på din ekonomi, du kommer klara dig på det du har och är det så att man inte använt pengarna till lyx liv så kommer du känna dig lugnare och rikare än på många, många år. Följer man budgeten så klarar man det. Våga vara ärlig mot din partner, det är tiden man dolt som gör mest ont, lögnen och inte pengarna som är svårast att reparera. Pengar är bara pengar,det kommer nya. Men ett sviket och brustet hjärta är nästan omöjligt att reparera, det går men det krävs otroligt mycket av er båda. Kämpa på och tänk om och om igen innan du trycker på "ansök", det kan vara avgörande för resten av ditt liv ❤️

Så fint skrivet av dig! Skönt att det går framåt och att ni har en fin framtid tillsammans. ❤️

 

[Xix]

Härligt att läsa, otroligt bra kämpat!