- Blev medlem
- 20 Augusti 2019
- Meddelanden
- 3
- Mottagna reaktioner
- 3
- Poäng
- 7
2016 hamnade jag hos Kronofogden och då trodde jag att det var det värsta som kunde hända i livet för lån etc.
Visade sig att det var det minsta av mina problem i längden.
Jag fick höra av en kille jag dejtade att "Ditt liv är förstört för evigt". Och dej meningen hade jag haft svårt att släppa.
Några år senare försökte jag dejta men den första trevliga personen jag träffade berättade att han kollat upp mig och han "ville ju ha någon som kan köpa hus med"
Innan dess hade jag inte tänkt på att eventuella dejter kollar och avvisar pga det men nu vet jag att det görs och det gjorde att jag helt lade försöken på hyllan.
Så från 2016 att jag fick beskedet har jag levt själv. Första åren med utmätning, sen fick jag skuldsanering 2020 men anmärkningar ligger väl kvar i 5 år så till nästa år.
Men 10 år.. bara för att chefen på mitt jobb bytte ut mig mot sin väninna som behövde jobb. En månad efter att jag lyft ett lån som ensamstående som garanterades av att chefen lovat mig tillsvidareanställning.
Ja, lärdomar har jag fått under åren men det sorgligaste är hur ensam jag känt mig. Jag har varit själv så många år att jag idag inte längre kan förstå hur jag ska kunna vara i en relation.
Jag fick från att vara en kul och nyfiken på livet tjej som älskade livet till att numera vara en introvert katt-tant.
Jag är nyss fyllda 40 och kunde vara i min prime men vågar inte finnas där i datingvärlden för jag orkar inte med att man blir bedömd.
Det spelar ju ingen roll hur fina vi människor är om omvärlden ändå kan leta upp allt. Ge mig gärna peppstories om ni upplevt något annat.
Känner mig nämligen enormt ensam
Visade sig att det var det minsta av mina problem i längden.
Jag fick höra av en kille jag dejtade att "Ditt liv är förstört för evigt". Och dej meningen hade jag haft svårt att släppa.
Några år senare försökte jag dejta men den första trevliga personen jag träffade berättade att han kollat upp mig och han "ville ju ha någon som kan köpa hus med"
Innan dess hade jag inte tänkt på att eventuella dejter kollar och avvisar pga det men nu vet jag att det görs och det gjorde att jag helt lade försöken på hyllan.
Så från 2016 att jag fick beskedet har jag levt själv. Första åren med utmätning, sen fick jag skuldsanering 2020 men anmärkningar ligger väl kvar i 5 år så till nästa år.
Men 10 år.. bara för att chefen på mitt jobb bytte ut mig mot sin väninna som behövde jobb. En månad efter att jag lyft ett lån som ensamstående som garanterades av att chefen lovat mig tillsvidareanställning.
Ja, lärdomar har jag fått under åren men det sorgligaste är hur ensam jag känt mig. Jag har varit själv så många år att jag idag inte längre kan förstå hur jag ska kunna vara i en relation.
Jag fick från att vara en kul och nyfiken på livet tjej som älskade livet till att numera vara en introvert katt-tant.
Jag är nyss fyllda 40 och kunde vara i min prime men vågar inte finnas där i datingvärlden för jag orkar inte med att man blir bedömd.
Det spelar ju ingen roll hur fina vi människor är om omvärlden ändå kan leta upp allt. Ge mig gärna peppstories om ni upplevt något annat.
Känner mig nämligen enormt ensam